Från banorna

Presentation: Se denna artikel;

https://okandahandelser.blogspot.com/2022/11/fran-banorna.html?m=0

 RÅNÄS

Sågverket som inte låg långt ifrån järnvägsstationen i Rånäs på sträckan Faringe och Rimbo i Uppland. Sågen förstördes i en brand i mitten av 1970-talet och på området har det förekommit interna spår med trallor, enligt en rapport som publicerades i Tågposten nr 4/75 så hade samtliga trallor förstörts i branden.

LÅNGSELE

En gruva som inte låg så långt ifrån den kända gruvan Boliden som den också tillhörde. Produktionen kom igång 1958 och en omfattande järnvägsnät som var under jord och flera motor- och ellok användes så sent som på 1970-talet av bl a märkena ASEA, Siemens och Hägglunds. I trakten fanns enligt uppgift också ett tegelbruk.

SEVALLA

I Sevalla i Västmanland fanns ett tegelbruk som förstördes i en brand 1958 och blev i princip omgående återuppbyggt, drevs fram till 1971.

TÅNGEN

I Jämtland vid sjön Lilla Blåsjön började man att bryta i en gammal glimmergruva 1945 och totalt bröt man 29 ton musuvitglimmer. Okänd om de använde sig av räler under denna brytning.

HARBONÄS

Det är en herrgård som heter så i Harbo socken i Uppland och där bröt man blocksten av marmor i det största brottet ända till slutet på 1950-talet. En uppgift är att man använde räler i ett marmorbrott i Harbonäs och på platsen fanns det tre olika brott.

VECKHOLM

Inte långt ifrån kyrkan i denna ort ligger Kynge som under senare tid har haft en trallbana på drygt 50 meter.

BISKOPSKULLA

I denna socken påstås det har funnits en nickelgruva en gång i tiden och frågan är om gruvan fanns på den tiden innan man började att använda räler med dragna trallor.

ABISKO

Detta spår fanns ännu i slutet på 1960-talet och banan trafikerades av spårgående moped, enligt vissa uppgifter fanns banan även in på 1970-talet.

SLÄSTORP

Denna torvbana låg i Närke och driften lades ner i början på 198-talet och loket fanns i mycket dåligt skick i närheten av själva fabriken.

Hagunda avrättningsplats

 Längs med riksväg 55 mot Enköping från Uppsala ligger en skogsdunge invid vägen och där var förut en avrättningsplats för Hagunda härad. Avrättningsplatsen ligger i Ramsta socken precis innan gränsen mot Uppsala-Näs socken och vid skogsdungen finns en liten åkersväg med en sliten vägbom. Platsen har blivit kartbelagt vid två tillfällen; 1694 och 1763.

Av någon anledning finns det även rester efter djur på platsen och det är lägligt att besöka fornlämningen under våren innan vegetationen har slagit ut. Strax nordväst om denna plats ligger Stegelkärret som är en liten sjö som är uppkallat efter ordet "stegling", att man blir steglas till döds. Tipset är att man slår upp Wikipediaartikeln om just stegling.
Avrättningsplatsen har koordinaterna: 6633523 / 1593492 
 
Källor:

Czerhalmi Niklas, "Fårad mark", Lund, 1999
Fornminnesregistret, Raä-nr Ramsta 153

Svenska hamnar kring förra sekelskiftet

 Nordisk familjebok är en oumbärlig källa till samhället kring förra sekelskiftet och jag har tittat på några hamnar i Sverige.

Från Nordisk familjebok(1912), Malmö

Stadens handelsflotta räknade vid 1909 års slut 4 segelfartyg om 1,688 ton och 28 ångfartyg om 19,659 ton. 1911 ankommo 5,674 ångare om 2,286,296 reg.-ton, 876 segelfartyg om 48,312 ton samt 366 pråmar om 23,589 ton samt 1,313 ångfärjor om 874,043 ton med 17,820 järnvägsvagnar. 

Det var ganska så livligt med andra ord och Malmö var också landets tredje största stad även då.

Nordisk familjebok(1899) om Kalmar

Hamnen besöktes 1895 af 4,758 ankomna och afgångna fartyg, om’ 758,302 tons, deraf 1,626 (om 196,140 tons) i utrikes sjöfart; Hamnafgifterna utgjorde 66,950 kr., tulluppbörden 731,000 kr. Stadens egen handelsflotta räknade 45 fartyg, om 8,448 tons (deraf 4 ångfaityg, om 356 tons och 140 hästkrafter). De handlandes antal var 352, med 189 betjente och en bevillning för rörelsen af 6,130 kr. S. å. funnos 28 fabriker, med 540 arbetare och ett tillverkningsvärde af 933,000 kr. (oberäknadt ångqvarnsindustrien).

Nordisk familjebok(1909) om Göteborg

År 1907 omfattade G:s sjöfart 19,109 fartyg med ett registertontal af 4,3 mill., däraf i inrikes sjö fart 11,799 fartyg och 967,792 ton. Däri ingår icke den stora trafiken å Göta älf och Trollhätte kanal, som uppgår till minst l,5 mill. reg.-ton. G:s handelsflotta, den största i landet, uppgafs vid 1907 års slut omfatta 309 fartyg om 195,989 reg.-ton, däraf 258 ångfartyg om 176,959 reg.-ton och 28,001 hkr.

Nordisk familjebok(1924) om Gävle

1921 ankommo och afgingo i in- och utrikes fart 2,139 fartyg om 695,382 ton; hamnafgifter och grundpenningar uppgingo till 419,631 kr.

Nordisk familjebok(1914) om Norrtälje

Hamnen, som är tillräcklig för 3,5 m. djupgående fartyg, besöktes 1911 af 1,326 in- och utgående fartyg om tills. 76,701 ton, de flesta reguljärt trafikerande ångbåtar. På platsen hemmahörande fartyg voro 16 segelfartyg om 4,064 ton och 4 ångfartyg om 334 ton. Hufvudexport är trävaror, förnämligast ved. 

Det varierade ganska mycket i beroende på vilka faktorer som spelade in, det var ett viktigt inslag förr att tidningarna uppdaterade hur många fartyg som anlöpte en hamn och det händer inte så mycket nu för tiden. Iallafall inte som jag har sett det. Det har iallafall kommit relativt många fartyg och ungefär lika många hade lämnat dessa hamnar. Det har varit olika typer av varor som hade blivit transporterade och uppgifter om olika laster har det varit. Norrtälje hade 1911 en totalvikt på laster på 76,7 ton som 1 326 fartyg stod för. Norrtälje ägde eller fartyg som hörde hemma i staden; 16 segelfartyg och fyra ångfartyg.

(Tidigare publicerat)

Red Bon och hans söner

 Red Bon var antagligen en härdat travare som kom över till Sverige med möjligen förfalskade registreringsuppgifter. Han var enligt dåtidens mått en av de största stjärnorna i amerikansk travsport. Hans hingstlinje är från Hambletonian-sonen Electioneer mera okända spridda linjer, iallafall den som utgår ifrån Bingen som har den föregående som sin farfar. I synnerhet hans 14 söner hade lyckade meriter på Walter Lundbergs memorial på Solvalla, ett lopp som har blivit kört sedan 1931 och där han har två vinnare i Red Spring 1935 samt Red Fox som vann loppet under sin elvaårssäsong tre år senare. Utöver detta så har hans söner blivit bra placerat i detta lopp. Red Spring blev tvåa året innan han vann detta lopp och den som kanske var mest meriterat av hans söner var Red King som föddes 1929 trots att han inte vann någon storlopp. Hans främsta meriter är en andraplats i Svensk Travkriterium och trea i Derbyt som fyraåring.

Åbro bryggeri

 Från Nationella databasen(NAD)

Åbro Bryggeri KB Åbro Bryggeri grundades 1856. Under de första årtiondena bytte bryggeriet ägare ett flertal gånger. 1889 köptes det av AB Oskarshamns Bryggerier. Som chef och bryggmästare anställdes Herman Johansson, som i sin tur inköpte bryggeriet 1906 och 1922 överlät det till sin son Axel Dunge. År 1947 omändrades firman till kommanditbolag. Vid Axel Dunges bortgång 1953 blev hans äldste son Per Dunge chef. Åbro Bryggeri visade sig vara ett mycket livskraftigt företag. Sålunda ökade omsättningen från 1 580 000 pilsner och 75 000 läskedrycker år 1917 till 4 155 000 pilsner och 3 373 000 läskedrycker år 1955. Dessutom tillverkades 1955 stora mängder enbärsdricka och svagdricka. 1956 inköptes Egnells Bryggeri i Eksjö, vars tillverkning överflyttades till Vimmerby. Eksjöbryggeriet användes senare som nederlag. Även i Tranås och Fågelfors fanns nederlag. Åbro Bryggeri hade 1956 cirka 50 anställda och för distribution fanns ett tjugotal lastbilar.

Det är inte lätt att hitta en sådan fin historik på Nationella databasen, www.nad.ra.se numera. Men liten historik om en av våra ölsorter finns det. Ett tjugotal lastbilar fanns det för att distriburera öl till olika orter under 1950-talet. Märkbart är det att produktionen ökade fr o m 1917 när pilsner var den absoluta bryggeritoppen. Läskedrycker kom inom snar framtid också ikapp.

(Tidigare publicerat)

En man med alkoholproblem

 Alkoholproblemen var också ansträngda under 1800-talet, fast möjligen i en annan skepnad och ett rättegångsärende som togs upp av poliskammaren i Göteborg och blev publicerat i Göteborgsposten den 24 september 1873. Det var måleriarbetaren Otto Frithiof Seholm som hade blivit häktat p g a hustrumisshandel. Han hade länge levt ett liv med ständigt alkoholproblem och dessutom hade han lyckas gjort frun illa vid några tillfällen. Ett annat problem i det där fallet var att han inte hade bidragit till hemmet och man skall också känna till att makarna hade barn ihop. Vittnen som hade sett eller hört, berättade också vilket elände liv det hade varit i familjens hem. Fadern dömdes därmed till två månaders fängelse.

(Tidigare publicerat)

Ladan bakom Grissla värdshus

Grissla värdshus inte långt ifrån Tierps kyrka revs för drygt tio år och det fanns en lada bakom själva värdshuset. Den nedanstående notering är från 2018.

På äldre bilder fanns det en äldre ekonomibyggnad bakom själva värdshuset i Grissla som nu rivs, ladan som var förfallen redan på 1950-talet revs under en okänd tidpunkt.