måndag 27 mars 2023

Lite spannmålspriser mellan 1873-1903

 År 1873 var priset på vete, korn, råg och havre för Sverige följande; 16:58, 9:63, 11.15 och 5:62. Det var samma priser som i Danmark under detta år; den största skillnaden var med havre då priset i Danmark var 1:14 kronor dyrare. Priserna på spannmålen gick ner under hela denna period, det var dyrare under 1870-talet än under 1900-talets första år. I Sverige kostade havre 4:87 under året 1902, i Danmark motsvarande 5,21; för korn kostade det i Sverige 7:72 och i grannlandet 0:96 kronor billigare, för råg var priset i Sverige 8:48 och för vete 10:10. Det var i stort sett billigare med spannmål i Danmark än i Sverige. Det var förstås svenskarna medvetna om och i generellt sett så gick priserna i båda länderna under denna tidsperiod. 

Källa: Nils Wohlin, Spannmålspriser och spannmålstullar i Sverige 1873-1903, i Ekonomisk tidskrift, 1905.

(Tidigare publicerat)

Sverige sände granater till Argentina 1910

 I en notis i Dagens nyheter skickades från Finspongs vapenfabrik 7 000 tackjärnsgranater till Argentina runt månadsskiftet maj/juni under detta år. Det var granater som var mellan 47-57 tum i storleken och just då när denna notis skrevs i tidningen var det ett anbud på ytterligare 10 800 stycken 12 cm-granater som vid färdig tillstånd skulle skickas över till Sydamerika.


Källa: Dagens nyheter 2 juni 1910

(Tidigare publicerat)

Tre masugnar 1565

 I Österbybruk fanns det tre masugnar och fem hamrar 1565 och tre år senare fanns det fem masugnar vid bruket. Någon gång mellan 1560- till 1580-talen anlades bruksdammen medan den s k rännverkdamheten upphörde 1586.

Källa: Lena Berg och Örjan Hermodsson, ”Dannemora bruksområde”, 2002

fredag 24 mars 2023

Nordbo i Swansea Town under 1930-talet?

 Nej, med tanke på hans efternamn så var inte Tommy Olsen en nordbo och han spelade skollandskamper för Wales samt spelade hela karriären för Swansea Town. Hans position var innerforward och levde mellan 1913-69, han gjorde tio mål som mest under en säsong och det var under säsongerna 1935-36 samt 1938-39.

Det blir nog fortsatt forskning på denna spelare (24/3-2023)

Källor:
allfootballers.com(abonemang krävs)
Egen samling

(Tidigare publicerat)

Några demografiska notiser från Gotland

 Källan är Tabellverkets material som innefattar tiden 1749-1859 och som annonseras som ”Tabellverket på nätet”.

*** Gammelgarn socken hade 179 invånare 1749 och 103 var flickor/kvinnor. Det fanns 38 gifta par, 23 pojkar samt 43 flickor under 15 år och tio änkor. I socknen föddes det sju barn varav ett utomäktenskapligt född pojke, fyra personer som dog, ett äktenskap upplöstes genom döden och vigslar ägde rum.
***I Stenkumla socken föddes fyra barn 1752, 10 under 1761 varav ett utomäktenskapligt, 8 under 1775 varav ett utomäktenskapligt och fem utomäktenskapliga föddes 1802, totalt kom det 14 barn.
***År 1845 hade Stenkumla 896 invånare med Träkumla och Västerhejde. 
***Sundre i sydligaste delen av ön hade 139 invånare 1775, 133 under 1795, 133 under 1800 och 1805 hade Sundre och Vamlingsbo 632 invånare 1805. Vamlingsbo hade 385 invånare 1790 och 474 tio år senare.
***År 1759 gifte sig tre par i Gothem socken.
***År 1838 vaccinerades 73 personer i Lärbro socken.
***I Hogrän socken föddes det sex, inga dödsfall ägde rum, tre par gifte sig och fyra barnaföderskor var mellan 25-30 år 1787.
***I När socken vaccinerades 52 personer medan 30 gjorde det i Lau 1836.

torsdag 16 mars 2023

Spår omkring Ekebybruk

 Ekebybruk ligger i Uppsalas västra utkanter och förr i tiden var det lergodsfabrik, tegelbruk och kakelbruk på platsen. Bruket fick 1912 järnvägsförbindelse i samband med öppnandet av Uppsala-Enköpings järnväg 1912 och ett par stickspår drogs intill bruket. Ekebybruks interna järnväg hade spårvidden 600 mm och dragkraften var ett motorlok som inte finns så mycket uppgifter om. Men det var dock identiskt med en iokförsäljning som var hos Vaksala-Eke 1955. Stickspåret i Ekebybruk användes sporadiskt ännu 1977 och upphörde med fabriken året efter. Fabriksområdet utvecklades sedan till småindustri, affärer och en gymnasieskola som bl a skriftställaren gick mellan 1989-91 (tvåårigt gymnasielinje).

Källor:

Freding Mats, ”Industrilok i Uppland”, 1991
Nilson Olle, ”Tågtider”, 2015
Rundblad Per, ”Uppsala-Enköpings järnväg”, Malung, 1986

Sjömilsås Torvströfabrik

Denna torvströfabrik låg strax söder om Nässjö och drygt en halv kilometer väster om Södra stambanan. Fabriken anlades 1905 av AB Sjömilsås torvströfabrik som senare ändrades till en firma med utan aktiebolagsbeteckning. Den sista ägaren hette AB J Bruun som lade ner driften före 1935 och fabriken hade en egen järnväg som gick mellan fabriken och mossen. Ett motorlok är känt som skrotades i samband med nedläggningen och det är dessutom mycket som är okänt om denna industriobjekt. På Fornminnesregistret finns det en mätningsverktyg och med hjälp av denna så var banan ungefär 300-500 meter långt. I närheten finns det en fornlämning efter en stensättning och det är den enda bekräftade fornminnen i anslutande till Sjömilsås.

Källor:

Fjeld Ulf, ”Svenska industrimotorlok 1”, Eksjö, 1974
Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 
Priedits Janis, ”Industribanor i Småland (del 19). ÖSJ-Bladet 4/2000