Sjömilsås Torvströfabrik

Denna torvströfabrik låg strax söder om Nässjö och drygt en halv kilometer väster om Södra stambanan. Fabriken anlades 1905 av AB Sjömilsås torvströfabrik som senare ändrades till en firma med utan aktiebolagsbeteckning. Den sista ägaren hette AB J Bruun som lade ner driften före 1935 och fabriken hade en egen järnväg som gick mellan fabriken och mossen. Ett motorlok är känt som skrotades i samband med nedläggningen och det är dessutom mycket som är okänt om denna industriobjekt. På Fornminnesregistret finns det en mätningsverktyg och med hjälp av denna så var banan ungefär 300-500 meter långt. I närheten finns det en fornlämning efter en stensättning och det är den enda bekräftade fornminnen i anslutande till Sjömilsås.

Källor:

Fjeld Ulf, ”Svenska industrimotorlok 1”, Eksjö, 1974

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Priedits Janis, ”Industribanor i Småland (del 19). ÖSJ-Bladet 4/2000

Exeter City omkring första världskriget

 Enligt vissa källor så låg den engelska fotbollsklubben Exeter City bakom uppsvinget av fotbollen i Brasilien. Nu har den engelska klubben en bra databas med historiska belägg. Exeter City gjorde en resa till Sydamerika under sommaren 1914 och spelade elva matcher med målfacit 27-8 och de vann åtta av matcherna och förlorade två. De spelade både i Argentina och Brasilien och en utmärkt lista finns på denna länk.

https://www.rsssf.org/tablese/exeter-satrip14.html

Det är matchen mot English Of The Rio De Janeiro den 18 juli som ansåg ligga bakom fotbollsintresset i landet och matchen spelades på ”Laranjeiras” i Rio De Janeiro. 

Exeter vann med 3-0 genom mål av William Hunter, Harry Holt och Fred Goodwin. I målet för Exeter stod en ung Dick Pym som skulle vinna cuptriumfer för Bolton och var med under den första finalen på Wembley i förlusten mot West Ham. 

På den tiden spelade Exeter City i Southern League och under säsongen 1913-14 blev klubben 12:a, säsongen efter blev det en 11:e plats (båda säsongerna med 38 matcher). Klubben var en av de klubbar i Southern League som bildade division 3 som året efter blev division 3(Södra). Den första ligasäsongen slutade klubben på 19:e plats och igenom historien har klubben spelat i de två lägsta divisionerna i engelska ligan.

Källor:

https://grecianarchive.exeter.ac.uk/

rsssf,com

Soar Phil & Martin Tyler, ”Encyclopedia of British Football”, 1984

The Guardian

Vigselåldern för kvinnor omkring 1620

 Omkring 1620 så var åldern för kvinnor 19,5 år i Västerbotten i samband med det första giftet och genomsnittet för gift folk var 80 procent i detta landskap. Den äldsta åldern för kvinnor i det första giftet var i Uppland där giftaåldern var 29,2 och andelen gift folk var 62 procent. 

Källa: Lennart Andersson Palm, ”Livet, kärleken och döden”, Göteborg, 2001

Star’s Pride

 Denna hingst föddes i USA 1947 och han vann som treåring Kentucky Futurity och Matron Stakes Final samt blev tvåa i den mest prestigefyllda treåringsloppet i världen, nämligen Hambledonian. I detta lopp som vanns av Lusty Song som var efter Volomite, men det var Star’s Pride som skulle sätta avtryck på Hambledonian lång tid efteråt med hjälp av sina avkommor med dess förgreningar. Enligt uppgift var han inte så lyckosam som travare utan det var inom aveln som han lyckades mest i och fick bl a åtta Hambledonvinnare. Star’s Pride var efter Volomite-sonen Worthy Boy och Stardrift vars far Mr McElwyn vann Kentucky Futurity 1924 som var det allra viktigaste treåringsloppet innan Hambledonian kördes för första gången 1926. Stardrift var en ganska duktig  travare som föddes i USA 1936 och som vann 50 av 116 lopp i karriären. Hennes enda kända avkomma är ju Star’s Pride som fick flera avkommor som skulle göra avtryck i den internationella travhistorien. Bland hans avkommor som det prestigefyllda loppet var Emily’s Pride (mor till Noble Victory, känd travare) som vann 1958, Diller Hanover 1959,  Ayres 1964, Egyptian Candor 1965, Kerry Way 1966, Nevele Pride 1968, Lindy’s Pride 1969 och Super Bowl 1972. 

Korta prestationer om vinnarna!!!

***Stoet Emily’s Pride fick bl a Noble Victory som föddes 1962 som bl a vann Yonkers Trot 1965, fick 836 avkommor (bl a de i Sverige framgångsrika travarna E O Brunn, Wiretapper och Anvil med 385 svkommor i Sverige.

***Diller Hanover är nog den vinnare som lyckades minst i aveln eftersom inga av hans avkommor nådde större status.

***Ayres vann 20 av 30 lopp, vann även Kentucky Futurity och fick han bl a Timothy T som vann Hambledonian 1970 och Elitloppet 1975 samt 1976. 

***Egyptian Candor vann även Kentucky Futurity och fick en handfull medelmåttiga avkommor, flertalet av dem lyckades inte så bra. De som lyckades var Kash Minbar som blev trea i Hiram Wooodruff som sexåring 1978. Borne Debutant vann tre av 55 lopp med 14 andra- och 11 tredjeplatser.

***Kerry Way är den andra dottern som har vunnit detta lopp, är mor till Classical Way som vann Kentucky Futurity 1979 (mor till bl a Gloves, Wayup och Enlightenment). Kerry Way är också mormor till Everglade Hanover, Excel Hanover och Taikored Way.

Slutligen de tre vinnarna som man kan skriva hela böcker om.

***Nevele Pride vann 57 av 67 lopp, avelsgigant med flera kända avkommor och i Sverige är han far till Evita Broline som vann europeiska storlopp (mor till Unplugged Broline), Nillan Viking (mor till Blueprint. Super Puma och Chopper), Big Shot som blev tvåa i Bergslagsloppet 1996, Jealousy som blev avelshingst i Sverige och Katinka Broline. Nevele Pride är morfar till Hot Tub, Tvivel, Nilema Pearl, Trusthworthy Ås och Gloss Yatsee.

***Lindy’s Pride har en del nyttiga individer som har honom i sina stamtavlor, han är far till Lindy’s Crown som sin tur är far till flera storstjärnor inom svensk travsport. Han är far till Digger Crown, Intact Hornline, Jupiter Hornline,  Vygotski T J, Orchide Hornline och Rado. Lindy’s Crown är en av de stora avelshingstarna i svensk travhistoria med 1348 avkommor varav 1 048 har startat och 836 har vunnit lopp. Lindy’S Pride är far till 1974 års vinnare av Hambledonian som var stoet Elmford  (mor till Evita Lobell och Embassy Lobell samt mormor till Record Ok som var storloppsvinnare i Italien).

***Super Bowl har 41 svenskregistrerade avkommor med bl a Super Tilly, Bowls Lady (mor till Nuclear Boy, Inside Broline och Hook Broline, mormor till Across The Bridge), Ultimo H., Active Bowler och Super Hammering. Han är far till flera söner som har eller är avelshingstar i Sverige, han har bl a Napoletano med 660 svenskregistrerade avkommor, Express Ride 349, American Winner 49, Sandy Bowl 510, Shogun Lobell 162 och Somatic 353. Han är morfar till 8 346 travare varav 1 105 travare i Sverige och dessa är bl a Hövding Lavec, Com Fear samt Fakir Lavec.

Sveriges handelsflotta omkring 1700

 År 1693 hade Sverige en handelsflotta på 180 fartyg som var på 16 430 läster, fem år senare var det på 219 fartyg och 21 686 läster. Det var samtidigt det största beståndet av handelsfartyg som Sverige hade på den tiden. Under några år i början på 1700-talet så varierade antalet fartyg från 159 under 1708 till 1709 redan året efter.

Källa: Egna anteckningar från okänd källa (Fahlberg 1923???)

Tegelindustrin i Bockholmsätra

 I Bockholmsätra norr om Södertälje fanns ett tegelbruk som tillverkade murtegel och dräneringsrör samt drev ett lantbruk på platsen. Tegelbruket anlades i början av 1800-talet, år 1874 bildades Bockholm-Sätra AB och driften pågick fram till 1915 (rivning skedde under nästföljande år). Banan av okänd spårvidd fanns mellan lertaget och bruket, hästar användes som dragkraft och i slutet på drifttiden anskaffades troligen ett ånglok, men mycket är okänt om järnvägsdriften.

Källor:

”Industrilok i Södermanland”, 1982

Karlsson Lars-Olov, ”Ånglok vid Sveriges industrier”, 2015

Knoxsjölunds Torvströfabrik

 Denna lilla torvfabrik låg cirka två kilometer söder om Häradsbäck i Småland och inga lok är kända. Själva brytningen pågick fr o m 1940-talet fram till mitten av 1950-talet på ungefär (inga exakta årtal). Ett besök gjordes av ”källan” 1975 och då var fabriken delvis raserat, 70 meter spår med 600 mm spårvidd samt en torvtralla fanns då. År 1997 rasade fabriken ihop och fortfarande fanns såväl spåret som trallan kvar då.

Källa: Janis Priedits, ”Industribanor i Småland”, del 13, ÖSJ-Bladet, 2/1999