Om att komma till Långholmen

 Från Dagens Nyheter 27 november 1876

Under rättegångsärenden!
En äkta man. Genom vederbörande roteman har blifvit till polisen anmält, att förre bageregesällen G Johnsson, boende i huset nr 26 Svartens gata, utom det att han missvärdar sin familj på det mest upprörande sätt, för några dagar sedan hotade att skjuta sin hustru med en revolver, emedan han "vill komma på Långholmen" som han har uttryckte sig. 

På detta tilltag utfärdade polisen i Stockholm en varning och det var f ö hans första. Långholmen var en straffanstalt där en del personer fick straffarbeta med olika strafftider.

(Tidigare publicerat)

Amma till Napoleon III

 Mamsell Dubois-Copponnex som var amma till Napoleon III dog vid 91 års ålder den 8 januari 1876 i Geneve.

Källa: Göteborgsposten 18 januari 1876

Bilaga:

NE:s presentation över Napoleon III
Napoleon III, Louis Napoléon Bonaparte, 1808–73, fransk president 1848–52, fransmännens kejsare 1852–70, son till Napoleon I:s bror Louis Bonaparte och styvdotter Hortense de Beauharnais. Efter att ha levt i dag exil återvände Napoleon III till Frankrike efter februarirevolutionen 1848 och valdes till president. År 1851 gjorde han en statskupp och utsågs till president på 10 år. År 1852 utropade han sig till kejsare. Regeringstiden präglades av ekonomisk blomstring. Napoleon III hade även utrikespolitiska framgångar, bl.a. i Krimkriget (1853–56) och i kriget mot Österrike 1858–59, men led nederlag i fransk-tyska kriget (1870–71), vilket ledde till att han avsattes och gick i exil till England.

(Tidigare publicerat)

På Lövstabruk

 På Lövstabruk i Uppland fanns det femton arbetare under året 1790. Detta antal varierade emellanåt på bruket och t ex för år 1755 fanns det endast en arbetare där. Det fanns 11 arbetare 1769 samt 1815.

Arbetare under några år; 

1766 7

1790 15

1840 13

1850 18

1860 10

1870 16

1890 10

1900 13

1910 4

1920 11

Arnold Renting, ”I skuggan av Lövstabruk”, 1996

Historiska skyltar i Öregrund

Historiska skyltar i Öregrund samt en bild på ortens medeltida kyrka och bilderna är zoombara.

 

Bilder på Rumshamn kyrkogård

 I Rumshamn på Väddö i Upplands finns en liten kyrkogård med gravar vars folk begravdes omkring 1900 och bland dem några okända sjömän samt en familj som alla dog under en vecka. Bilderna är zoombara!!!!

.

Antalet hemman i Jät socken

 Jät socken i Småland hade följande antalet hemman under den 1700-talet;

1701: 69

1710: 68

1714: 67

1715: 64

1721: 67

1726: 70

1750: 70

1754: 82

1760: 80

1766: 85

1780: 208

1790: 202

Från och med 1754 räknades antalet hushåll.

Källor:

Summariska Folkmängdsredogörelser, Tabellverket

Larsson Lars-Olov, ”Bönder och gårdar i Stormaktspolitikens skugga”, Växjö, 1987

Kostnaden att tillverka täckjärn i Långshyttan

Det varierade kraftigt att tillverka täckjärn i pris under den andra halvan av 1800-talet och i Långshyttan i Dalarna var inget undantag. Själva malmkostnaden var på 17 000 kr per ton 1860 medan kostnaden för kolet som var viktigt i framställningen var på 22 000 kronor per ton. Själva kostnaden för malmen gick ner med nära hälften fram till 1870 för att sedan öka igen fram till 1885 medan kolkostnaden var på 20 000 kr per ton 1870, 24 000 kr/ton 1880 och 30 000 kr/ton 1885. Under 1880-talet utgjorde kolkostnaden omkring hälften av den totala kostnaden. År 1890 var malmkostnaden på 11 000 kr per ton, kolkostnaden låg på 29 000 kr per ton och den totala kostnaden på 60 000 kr per ton. Tio år senare var det följande; 25 000, 54 000 och 100 000.

Källa: Artur Attman, ”Fagerstabruken, Uppsala, 1958