Järnvägsbron i Strömsberg

 Denna ort i norra Uppland hade en gång i tiden järnvägsförbindelse med Tierp och var en bibana till Uppsala-Gävle järnväg. Denna bibana öppnades för trafik 1917 och gick längs med Tämnarån. Det var greve Wachtmeister som gjorde investeringar under 1910-talet och då var järnvägen lönsamt. En orsak till att denna bibana revs i slutet på 1940-talet var att järnbruket lades ner och då var den inte längre någon ide att ha den kvar i trafik. Men järnvägsbron i Strömsberg finns fortfarande kvar och är dock ombyggt för att passa gångtrafik. Persontrafiken på denna bibana lades ner redan 1931 medan viss trafik förekom tio år till och 1943 revs banan upp.

Forsberg Bernt, "Uppsala-Gävle järnvägar", Trelleborg, 1995

Kollberg Kersti & Björn Ullhagen, "Strömsbergs bruk", 2017

Hästbanan vid Vadstena

 Från Hovs kyrkby gick det en järnväg norrut med den troliga spårvidden 891 mm och det var hästar som drog vagnarna. Banan som fraktade jordbruksprodukter gick från Hovs kyrkby till ett sockerbruk i Vadstena. Denna hästjärnväg anlades 1873 och var nio kilometer långt och cirka fyra kilometer söder om Vadstena gick ett bispår där man fraktade bränntorv samt ett bispår som gick till ett sirapskokeri inne i själva samhället Trafiken nedlades redan efter 1876 års bekampanj och tre år senare gick Vadstena sockerbruk i konkurs. Det var också en förgrening som gick ner i hamnen och spåren låg kvar i ytterligare drygt tio år efter nedläggningen, själva sockerbruket byggdes senare om till ett vårdhem.

Källor:

Fjeld Ulf, "Den svenska sockerindustrin och dess järnvägar", Del 7, ÖSJ-Bladet nr 3/1985

"Järnvägsdata", 1999

Vittingeloken

 Firman Lundqvist & Huddén tegel och trävaru AB i uppländska Vittinge tillverkade tre eldrivna motorlok med spårvidden 600 mm och som tjänstgjorde på tegelbruket i orten. Det var alltså tegelbrukets egna lok som tillverkades 1934, 1937 och 1944, samtliga trafikerade det spårnät som fanns inom tegelbruket. Det lok som blev tillverkat 1937 tjänstgjorde också på bolagets tegelbruk (sågverk) i Knivsta. Dit kom detta lok 1944 och var i tjänst fram till skrotningen 1960. Det äldsta loket skrotades 1955 när även det yngsta gick i samma öde. Alla loken gjordes efter ritningar av bolagets disponent Falke och det är inte känt idag hur kraftfulla dessa var.

Källor:

Freding Mats, "Industrilok i Uppland", 1991

Priedits Janis, "Små tillverkare (loklista), Industribaneföreningen, 2011

Notiser

 Nya i skottska cupfinalen

Under 1920-talet gjorde några klubbar debut i den skottska cupfinalen; Kilmarnock (seger) 1920, Albion Rovers 1920, Partick Thistle (seger) 1921, Morton (seger) 1922, Airdrie (seger) 1924 och St Mirren (seger) 1925.

Källa: Gordon Smailes, "Scottish Football League Records", Derby, 1995

Pappersmästaren hängde sig

Enligt en notis i källan hängde sig en f d pappersmästare i Klippan (Skåne) och det hade ägt rum den 13 mars 1860.

Källa: Göteborgsposten 3 april 1860

Avrättade i England för hustrumord

Den sista dagen av 1889 avrättades tre män för hustrumord i England; två i Leeds och en i Maidstone.

Källa: Stockholmstidningen 7 januari 1890

HMS Gibraltar

HMS Gibraltar var en brittisk kryssare som blev färdigt 1894 och hade vikten 7 700 ton, hon användes framför allt i tropikerna.

Källa: Militärhistorien (sv version), 2013

Bournemouths bortamöte med Merthyr Town

När Bournemouth vann med 6-4 mot Merthyr Town på bortaplan i division 3 (Södra) den 5 mars 1927, gjorde Jack Phillips samtliga Merthyrs mål och Ronnie Eyre tre av Bournemouths mål.

Källa: Rothmans Football Yearbook 1992-93

Fyra mål på åtta minuter

George Stobbart gjorde fyra mål på åtta minuter för Luton Town mot Blackburn Rovers i gamla division 2 den 5 november 1949 och Luton Town vann med 5-2. Stobbart som föddes 1921 spelade för Newcastle, Luton, Millwall och Brentford mellan 1946-56 och för Luton Town blev det 30 mål på 107 ligamatcher mellan 1949-52.

Källor:

Hugman Barry, "Football League Player´s Records 1946-88", London, 1988

Matthews Tony, "Football Oddities", Google Books, 2005

Inmurad dörrkarm

År 1883 inmurades en dörrkarm i Söderby-Karls kyrka i Uppland vid ingången och karmen togs senare bort vid en okänd tidpunkt.

Källa: Ingeborg Wilcke-Lindqvist, "Söderby-Karls kyrka", Strängnäs, 1982

Bebyggelsen i Ortala bruk

Bebyggelsen tillhörande Ortala bruk norr om Älmsta i Norrtälje kommun anlades mellan 1586-1878.

Källor:

Johnsson Anders, "Fånga platsen", 2008

Stockholms länsmuseum (databas)

Munkstol

Munkstol var vanligt förekommande under senmedeltiden och renässansen, blev åter populärt under den senare delen av 1800-talet.

Källa: Konsten i focus", del II, Uppsala, 1976

Motalabanans lok som slutade i Forsbacka

 Hallsbergs-Motala-Mjölby järnväg var den första enskilda järnvägen som kom under staten 1879. Ett av denna järnvägs ånglok som tillverkades av R W Hawthorn & Leslie Co i Newcastle 1872 och i SJ:s ägor fick loket litteran Qr med SJ-nummer 282. Forsbacka järnverk köpte loket 1899 som blev det första loket på Forsbackas interna spår. Redan 1915 skrotades loket och då hade bruket fått ett annat ånglok från Uppsala-Gävle järnväg.

Källa: Mats Freding, "Industrilok i Gästrikland & Hälsingland", 1992

Ekebybruks järnvägsstation

 Ca tre kilometer från Uppsala Norra ligger Ekebybruk och p g a Uppsala-Enköpings järnvägs tillkomst 1912 så fick tegelbruket normalspårförbindelse. Stationen hade ett rundspår på 275 meter och ett stickspår på 55 meter med lastkaj. Stationen hade också två stickspår till både tegelbruket och kalkfabriken. Stickspåren lades ner tillsammans med övrigt järnvägstrafik 1978 och revs upp i början av 1980-talet.

Källor:

Freding Mats, "Industrilok i Uppland"; 1991

Nilsson Olle, "Tågtider", 2015

Rundblad Per, "Uppsala-Enköpings järnväg", Malung, 1986

Frimärkssamlingar

 Grosshandlaren H Lichtenstein i Stockholm gjorde i början av 1896 iallafall två större köp av frimärkssamlingar. Han köpte först en samling på 20 000 frimärken och i början på mars en frimärkssamling av doktor Astley som innehöll 9 000 frimärken varav flera s k rariteter. En del av dessa frimärken hade ett på drygt 500 kronor och denna samling kostade grosshandlaren 18 000 kr (en krona i dagens penningvärde var värt drygt 60 på den tiden). Denna grosshandlare var också medlem i den svenska turistföreningen.

Källor:

Svenska turistföreningens årsskrift 1894 (runeberg.org)

Tidningen Upsala 10 mars 1896