Beateberg kyrka

Denna socken hette fram till 1889 Hundakulla och ligger i Västergötland. Denna kyrka har däremot en ganska brokig historia och den nuvarande kyrkan byggdes 1877-81 efter ritning av Emil Viktor Langlet, det är en tegelkyrka med material från Ryholms tegelbruk. En kyrka fanns i socknen under tidigt 1600-talet och 1758 flyttades den till nuvarande kyrkoplats. Denna kyrka revs 1877 för att ge plats åt den nuvarande kyrkan. I kyrkan finns det tolv oljemålningar som ursprungligen hade hängt i den föregående kyrkan och dessa är från 1700-talet. Det har antagligen varit en träkyrka på platsen tidigare och i Peringskölds ritningar över kyrkan ifrån 1600-talet finns en namnlös teckning över en träkyrka. Denna bild finns med på samma uppslag med kyrkor från Vadsbo härad vilket Beateberg också låg i.

Källor:

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet
Lagerlöf Erland, "Medeltida träkyrkor", del 2, Borås, 1985

Domtrappkällaren

Restaurangen Domtrappkällaren ligger i s k domtrappshuset med anor från 1200-talet. Den är en av Uppsalas dyraste restauranger och den har funnits sedan 1930. Själva huset har bl a används till vapenhus och under 1700-talet var den t o m fängelse åt studenter, idag kan man se galler för ett fönster.

Källor:

"Domtrappkällaren", beskrivning
Olausson Mats o Åsa, "Upplev Sverige", 1908

Laver

Ca 35 kilometer väster om Älvsbyn ligger Laver och upptäckte man kopparmalm 1930. Efter drygt åtta år kom gruvan igång och 1946 nedlades man dock driften.
Det var en industriepok i den mest ogästvänligaste delen av Sverige eller rättare sagt en av dessa. Man anordnade t o m ett kapell på plats och en försvunnen industriobjekt i Sverige.

Källor:

Johnsson Anders, "Fånga platsen", 2008
Tågposten 4/1980

Torvbanan i Haghult

Det var en torvbana som öppnades 1906 med spårvidden 600 mm och som utgick ifrån Haghults lastplats på Västra Centralbanan/Halmstads-Nässjö järnvägar tre kilometer norr om Landeryd. Banan var drygt fyra kilometer långt och gick till Ekenäsmossen. Banan var elektrifierat mellan 1918-67 och lastplatsen lades ner den 28 maj 1978, banan revs upp 1983. Banan hade totalt sju lok varav ett eldrivet lok som tillverkades på Warrant i Vara 1910 och det var en likströmsmotor på 14,5 kg. Det var ett par motorbyten och ASEA-motorn tillkom 1943, loket var i drift till 1967. Banan hade också fyra lok med bensinmotorer och två med dieselmotorer, fyra av loken köptes från andra banor och det sista loket kom så sent som 1980.

Källor:

Fjeld Ulf, "Svenska industrimotorlok", 1974
"Järnvägsdata", 1999
SmåbaneBladet nr 4/1987

Ett par bilder

En klassiker, denna pump stod vid lanthandeln i Rävsnäs i närheten av Kapellskär bara för 10-15 år sedan. En pump som vittnade om hur det var förr i tiden på den uppländska landsbygden och även för andra delar av landet förstås.

Rivningen av cementfabriken i Luthagen (Uppsala) för drygt tio år sedan och där min morfar jobbade en gång i tiden. Skälet var att bygga bostäder som nu är klara och på kuppen "försvann" även där man kunde se vart järnvägen mot Enköping utgick någonstans.

Besök i lokverkstaden Boston Lodge i somras som jag gjorde tillsammans med Industribaneföreningen och verkstaden har även gjort sina egna ånglok igenom åren. Den har många år på nacken och grundades någon under 1800-talets andra hälft.

Dickens och tågolyckan

Den kända engelska författaren Charles Dickens (1812-70) var inblandat i en tågurspårning när han åkte från Folkstone till "London boat train". Den hände vid tretiden på eftermiddagen den 9 juni 1865 och Dickens åkte tillsammans med skådespelerskan Ellen Ternan(1839-1914) och hennes mor. Olyckan inträffade när det förekom underhållsarbeten på järnvägen och tåget spårade ur på en bro vars säkerhetsdetaljer inte var tillfredsställande. Alla i hans resesällskap överlevde kraschen men för Dickens fick lidande fram till sin död. Olyckan inträffade i närheten av Staplehurst och kom att bli uppkallat som "Staplehurst disaster". Dickens förlorade sin röst under två veckor och drog sig för att åka tåg igen. Det påstod att han skrev "The signal man" med anledning av denna olycka, men istället hävdar vissa att han hade tågolyckan i Clayton fyra år tidigare i huvudet. Då ett tåg kraschade med ett annat tåg i tunneln på sträckan London-Brighton och denna olycka krävde 23 liv (några av dem tillhörde societeten i Brighton). Olyckan i Staplehurst berodde på att man placerade den röda flaggan (för fara) längre bort än var den skulle har blivit placerat.

Källor:

"Norstedts uppslagsbok". 2003
steamindex.com
Wikipedia (den engelskspråkiga)

Southampton krossade Northampton

När Southampton tog emot Northampton Town på julafton 1921 så vann de med 8-0 inför drygt 10 000 på den förra arenan The Dell. Det var i division 3(Södra) som klubben spelade under denna säsong. I matchen gjorde Billy Rawlings fyra av målen och han skulle senare exempelvis spela för Manchester United. Under säsongen 1921-22 gjorde han 30 mål på 38 ligamatcher och bidrog då till att klubben vann divisionen. De övriga som gjorde målen mot Northampton var Henry Johnson och Arthur Dominy (senare i Everton) med två mål vardera.

Källa: 11v11.com