Västeråsfångar i karaktän

Den 10 juli 1858 togs en akt upp på Ecklesiastikdepartementet om ersättningen av den kostnaden som man vidtog när man satte frigivna fångar i karaktän under kolerafarsoten i Västerås 1853.

Källa: Svarkatalogen, databasen "konselj"

Gunnarsjö eller Mangenstragedin 1840

Den 10 maj 1840 drunknade fem unga smeder i sjön Mangen i Värmland när de var på väg hem efter en dans.

Källa: http://www.brandhistoriska.org/

Kom dessa smeder från Mangskogs socken i Värmland? Jag tittade lite grann i mortalitetsrapporten från Mangskogs i Tabellverkets material på nätet. För 1840 finns det antydningar på att det kan har hänt någonting i socknen eftersom 14 män/pojkar dog i socknen under detta år mot 8 kvinnor/flickor. Men samtidigt tvivlar jag lite grann på det, drygt hälften av dödsfallen från det manliga könet var sju pojkar under tio år dog. Jag har ingen tillgång till kyrkoböcker från denna socken och kan inte kolla där, men om någon har kunskap om denna tragedi så går det bra att skriva om det i kommentarsfältet.

Oxenhuset i Uppsala

På Dragarbrunnsgatan i Uppsala finns Oxenhuset som uppfördes 1889 av stadens första stadsarkitekt nämligen C A Ekholm och byggnaden hade en s k paradvåning på första våningen samt enklare bostäder ytterligare en våning upp.

Källor:

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet
"Bygd att vårda 1", Uppsala län, Uppsala, 1984

Dräparen avled i fängelset

Den 26 april 1895 avled Sven Petter Jönsson i centralfängelset på Långholmen och efterlämnade 174:83 kronor (tänk på att en krona då är värd 50-70 kronor i dagens penningvärde). Han var född den 8 december 1845 i Nättraby socken i Blekinge och han begick dråpet 1885.

Källa: Polisunderrättelser, nr 52, 2 maj 1895

Telefonutbredning

I dagspressen stod det att olika hushåll fick telefonledningar indragna i fastigheten omkring det förra sekelskiftet.och det hände ganska så regelbundet. Det kunde exempelvis stå att två hushåll fick telefonförbindelser och dagen efter ytterligare ett par stycken. I denna notis nämns inte detaljer kring dessa installationer.förutom att det har skrivits om det i dagspressen från 1800-talets sista år till 1900-talets första årtionden. I historisk statistik över Sverige går det att få reda på hur många hushåll som hade fått telefonförbindelser. Under 1930-talet började man med att anlägga automatiska telefonstationer på landsbygden och de första byarna som fick dessa telestationer var Mässbacken och Skattungsbyn utanför Orsa 1934, därefter blev telefonnätet mer och mer automatiserat.på den svenska landsbygden.

Källor:

Johnsson Anders, "Fånga platsen", 2008
Privat tidningsarkiv=överskådlig

Elva mål i ett Liverpool-derby

Den 11 februari 1933 tog Liverpool emot Everton hemma på Anfield Road inför drygt 50 000 åskådare i den dåvarande division 1. Båda lagen var jämna i halvtid när det stod 3-2 till hemmalaget Liverpool som drog ifrån lite grann i den andra halvleken. Hemmalaget vann med 7-4 sedan Harold Barton gjort tre mål medan "Dixie" Dean (Evertons rekordhållare när det gäller antalet gjorda mål) gjorde två mål. De övriga målen för Liverpool gjordes av Alfred Hanson, Tom Morrison, Phil Taylor och Syd Roberts medan Tommy Johnson samt Jimmy Stein gjorde målen för Everton.
På Goodison Park hade Everton besegrat Liverpool med 3-1 den 1 oktober 1932.
Matchen på Anfield Road gick inte till historien precis förutom att det är rekordmatchen med antalet gjorda mål i detta derby. För Liverpools del var denna seger viktig för att undvika nedflyttning till division 2 och slutade på 15:e plats denna säsong medan Everton blev 11:a (en liten djupdykning eftersom Everton vann ligan såväl 1928 som 1932).

Källor:

Pead Brian, "Liverpool---A Complete Record", Derby, 1990
Ross Ian & Gordon Smailes, "Everton----A Complete Record", Derby, 1993

Källnot: Liverpools historiska hemsida kan man läsa matchfakta om varje match som klubben har spelat sedan grundåret 1892 och om den aktuella matchen.

http://www.lfchistory.net/SeasonArchive/Game/3157

Holmgren och färgseendekontrollen

Man misstänker att någon av de lokförare som var inblandade i Lagerlundaolyckan i november 1875 var färgblind, eftersom han missade en stoppsignal. I Uppsala var en professor med namnet Frithiof Holmgren verksam och han var det i fysiologi. Han levde mellan 1831-97, han var intresserad av det som vi idag kallar för färgseende. Under 1870-talet var inte forskningen om färgseende så utvecklat ännu, men han kände iallafall till att vissa personer inte kunde se eller urskilja vissa färger.

Holmgren var en av de ledande i världen inom denna del av forskning och det banbrytande genombrottet kom 1862 när han upptäckte näthinneströmmen i ögat. När han hördes talas om Lagerlundaolyckan och dess orsak funderade han på om detta kunde vara orsaken till olyckan som krävde nio människors liv. Olyckan inträffade på dåvarande Östra Stambanan (Katrineholm-Åby-Nässjö) och det var innan dubbelsspårbygget kom igång på rikets stamnät. Holmgren ville eller önskade sig att få undersöka SJ:s personal, trots att olyckan inträffade på en statsbyggt etapp så var inte SJ intresserade av varken honom eller testen. Eftersom han testade färgseendet med garnnystor så tyckte väl någon av SJ:s ledning att det var fåfängt av honom. Istället vände sig Holmgren till det enskilda järnvägsbolaget Uppsala-Gävle järnväg och där var intresset stort hos ledningen. Bolagets vd ville gärna att han skulle få testa hans personal och tillsammans med trafikchefen O Jakobsson tog de en tur upp till Gävle som varade i två dygn. De gick igenom 266 anställdas färgseende med hjälp av färgade garnnystor och resultatet lät inte vänta på sig. Det var i stort sett alla yrken inom järnvägen som kontrollerades och resultatet blev följande, enligt Forsberg.

Holmgren hade då upptäckt 13 färgblinda män varav sex var helt röd-grönfärgblinda och sju var fullständigt färgblinda. Det fanns bl a en stationsinspektör, lokförare, två konduktörer, en stationskarl, två banmästare och lika många banvakter. Trafikledningen tog till vara på resultatet och de som var fullständigt färgblinda fick omgående sparken från sina tjänster.

Det blev en norm inom UGJ och strax därefter blev det en norm på god färgseende hos både SJ och andra enskilda järnvägsbolag iSverige. År 1876 fastställdes slutligen kravet för god färgseende om man ville jobba inom järnvägen i Sverige och i synnerhet om man ville arbeta som lokförare.

Frithiof Holmgren ligger begravd på den gamla kyrkogården i Uppsala något söder om den enorma Hammarskjölska gravvården. Igraven vilar också hustrun Ann Margret(1850-1940) och sonen Israel Holmgren(1871-1961) som var riksdagsman.

Källor:

Dagens nyheter, 20 november 1875
Forsberg Bernt, "Uppsala-Gävle järnväg", Gävle, 1995
Frängsmyr Tore, "Svensk idéhistoria", del 2, 2004
"Järnvägsolyckor i Sverige", http://janne.goldnet.nu/trainwrecks/index.html
"Kronologin över Sveriges järnvägshistoria", min egen samling av svensk järnvägshistoria, 2006
Ridderstedt Lars, "Levande kyrkogård", Borås, 2001

(Tidigare publicerat)