Några motorlok från Jönköping

Från AB Jönköpings motorfabrik eller Juneloken dom de kallades för tillverkades i 35 exemplar mellan 1917-46 inklusive två lok som man inte vet när dessa tillverkades. De flesta lok tjänade under tjänstgöringstiden på någon industri någonstans i Sverige. I denna notis kommer jag att gå igenom några av loken.
Det första loket tillverkades 1917 med katalysatordrift (eldriven) på femton hästkrafter och loket hade spårvidden 600 mm. De första fyra loken tjänstgjorde på torvindustrier i södra Sverige och samtliga skrotades åtminstone före andra världskriget. Runt 1918 tillverkade ett lok med en motor av den egna verkstaden 20 hästkrafter som först tjänstgjorde på AB Svenska skfferverken i Lanna (Närke) och köptes 1922 av AB A Heyman i Vårgårda för att tjänstgöra på Floda egendom vid sjön Uspen. Det var söder om Floda utanför Göteborg och loket var inblandat i ett antal indicidenter. Tre år senare togs loket tillbaka till Heyman i Vårgårda som skrotade loket 1932.
Sex lok som tillverkades mellan 1943-45 var i tjänst hos Svenska skifferolje AB i Kinnekleva (Västergötland) under en kort tidsperiod och nästan försvann eller rättare sagt försvann ur bolagets inventering, samtliga hade Pentamotorer på 70 hästkrafter. Ett av loken såldes till iallafall till Boxholms AB i Östergötland där loket blev skrotat 1960.
Tillverkaren satte inte tillverkningsnumret i början och det skulle dröja några år innan detta hände. Det var f ö ett av de loken som skickades till Kinnekleva som hade nummer och de första med sådana nummer tillverkades 1943 med numren 101-106.
Ett motorlok med tillverkningsnummer 111 från 1947 var dieseldriven med en motor från tillverkaren med 16 hästkrafter och som tjänstgjorde på Storfors järnverk fram till skrotningen någon gång under 1970-talet. Därefter kom två dieseldrivna normalspåriga lok med 48 och respektive 64 hästkrafter. Det sistnämnda tillverkades 1949 med tillv-nummer 113 och tjänstgjorde på Björneborgs järnverk i Värmlandoch blev ombyggt med Volvomotor 1975., kom över till Karlskoga järnverk 1981 och skrotades två år senare. Det andra loket tillverkades året innan och tjänstgjorde på Munksjö AB fram till skrotningen 1965. Ett lok med okänt tillverkningsår var först hos en okänd ägare för att sedan köra för Åkers styckebruk (Södermanland) mellan 1945-50 (skrotades omkring 1963).

Källor:

Freding Mats;
"Skogsbanan i Floda", i Svenska småbanor, Östervåla, 1979
"Industrilok i Västergötland", Jönköping, 1984
Gyllenberg Bo, "Industrilok i Östergötland", Taberg, 1987
"Industrilok i Södermanland", 1982
"Industrilok i Närke", 1983
Priedits Janis;
"Industrilok i Skåne (Kristianstads län), Hässleholm, 1998
"Jönköpings motorfabrik AB" (loklista), januari 2002

Åtta månader för stöld

Den 23 november 1895 dömdes hustrun Potentia Antonia Lind till åtta månaders straffarbete och ett års vanfrejd för stöld av Uddevalla rådhusrätt. Hon föddes i Varberg den 11 november 1868 och häktades den 18 november 1895, alltså en vecka efter hennes 27-årsdag.

Källa: Polisunderrättelse, nr 8, 18 januari 1896

Dateringen av Torsvi kyrka

Denna kyrka som ligger i "Trögden" utanför Enköping verkar vara omtvistad när den byggdes. En del påstå att kyrkan byggdes under 1200-talet medan andra påstå att kyrkan byggdes drygt tvåhundra år senare. Enligt författaren till "Torsvi kyrka" så finns det vissa anspeglingar på att kyrkan byggdes under 1200-talet. Bl a är det själva salbyggnaden och vissa blinderingar som antyder på detta, men dessa kan inte heller bevisa att kyrkan byggdes under detta sekel. Det är långhuset som äldst som är byggt av gråsten medan sakristian från 1400-talet är gjort av tegel.

Källor:

Amund Johan & Linda Qviström, "Det medeltida Uppland", 2012
Bebyggelseregistret
"Det medeltida Sverige"; Fjärdhundraland, 1:9, 2010
Tuulse Armin, "Torsvi kyrka", Eskilstuna, 1995

Ängsmark

Ängar var förr i tiden viktiga för svensk lanthushållning efter åker och skog. Liksom vallodlingen så gav ängsmarken foder åt idisslare och hästar. Men i samband med de skiftereformer som var under 1800-talet började ängsmarker att omvandlas till åkrar samt även till skog. Detta har gjort att ängsmarker har försvunnit och detta kan sättas i paritet hur storleken var vid två tidpunkter. På 1860-talet började man att föra statistik över hur mycket det var per "slag" i vegetationen. Under detta decennium var ängsmarken på cirka 2 miljoner hektar och 1990 var det på 558 000 hektar som huvudsakligen var betesmarker. På Gotland är ängsmarken fortfarande mycket levande där varje socken ta hand om en ängsmark som oftast ligger i närheten av kyrkan. Ett exempel på det är den äng som ligger vid Östergarns kyrka som har en öppen yta med inslag av mindre träd som hassel, ask och björk. När man skulle slå ängarna förr i tiden så gjorde man det i samband när kapslarna på ängsskallran började att skallras. Anledningen att man skulle ta upp mer ängsmark var den växande befolkningen på 1800-talet.

Så där kan ängen ser ut idag och kortet togs i somras mellan Örbyhus och Dannemora.

Vid Krusenbergs slott var detta område en ängsmark på 1600-talet enligt äldre kartor

 

Källor:

Czerhalmi Niklas, "Fårad mark", Gävle, 1999
Edelstam Sofia, "Ängar", Jordbruksverket, 1995
Gadd Carl-Johan, "Den agrara revolutionen", Det svenska jordbrukets historia, Del 3, Borås, 2000
NE (CD-rom), "vallodling" och "äng"

Tullhuset i Norrköping

Norrköpings tullkammare är från 1784 och övervåningen tillbyggdes 1892 efter ritningar av Fredrik Blom och tullen lämnade byggnaden 1918.

Källa: Tidskriften Byggnadskultur, 2/2005

Fingeravtryck i Sverige

Fingeravtryck i Sverige började att användas 1906 sedan den engelska polisen hade börjat med det under 1890-talet, men denna uppgift är troligen fel i källan eftersom en annan ociterat källa anger under 1870-talet.

Källa: "Norstedts uppslagsbok", 2003

Härledgården

Denna gård är numera hembygdsgården i Torstuna församling utanför Enköping. Denna gård har gamla anor men mangårdsbyggnaden byggdes någon gång under 1700-talet. Det har också funnits ett par torp i Härled som också är rivna medan de torp som finns nu har blivit ditflyttade vid ett senare tillfälle. År 1571 fanns det tre bönder i Härled och samtliga fick lämna sitt bidrag till Älvsborgs lösen. Byn råkade ut för en vådeld 1877 och fem gårdar blev mer eller mindre brandskador.

Källor:

Bladh Arvid, "Tre sockenkrönikor", Östervåla, 1979
Torsmark Olle, "Härledsgården", Torstuna, 1991