Höstskörden på Viks slott

På tre olika ängar på Viks ägor i Uppland var höstskörden på dessa antal lass 1748; Hemängen 92, Nyängen 60 och Långmyran 62. Elva år senare var dessa värden följande antal lass: 101, 135 och 110. År 1751 var antalet lass från dessa ängar 134, 208 och 101, den totala skörden för detta år var 393 tunnor spannmål.

Källor:

Magnusson Lars, "Ty som ingenting angelägare är mina bönders contervation", Stockholm, 1986
Utterström Gustav, "Jordbrukets arbetare"; Stockholm, 1957

Kyrkohistoriska notiser 11

Rafael Puset och klockstapeln

Klockstapeln i Knutby(Uppland) uppfördes av Rafael Puset som var bruksbyggmästare vid Hargs bruk och den stod klar 1739.
Källa: Ingeborg Wilcke Lindquist, "Knutby kyrka", Eskilstuna, obekant tryckår

Öppning med en text

Ingången till Kung-Husby kyrka i Uppland finns en text att läsa för den inkommande besökaren och texten är skriven av en ung präst under 1700-talet.
Källa: Mats Åmark, "Kung-Husby kyrka", Upplands kyrkor, IV, Uppsala, 1953

Skälvum kyrka

Bilden är tagen av författaren!

En av Västergötland omtalade medeltida kyrkor är Skälvum kyrka utanför Götene och är en grannkyrka till Husaby där Olof Skötkonung ligger begravd. I Skälvum finns det stenreliefer som har gjort kyrkan berömd samt en text ovanför ingången som säger att Otheric gjorde mig. Men ingen vet vem Otheric var, om han var finanisär eller byggmästare.
Källor:
Bebyggelseregistret
Bonnier Ann-Cathrine m fl, "Svenska kyrkor---En historisk reseguide", Värnamo, 2008
Liepe Lena, "Medeltiden", i Konst och visuell kultur i Sverige före 1809, Kristianstad, 2007
"Medeltidens ABC", Stockholm, 2001

Predikstolen tillverkades i Simlom

En sockentillverkare i Husby-Sjuhundra socken tillverkade predikstolen till kyrkan som blev färdig 1755 medan ornamenten på den gjordes av en bildhuggare från Stockholm. Sockentillverkaren bodde i Simlom där också predikstolen gjordes.
Källa: Ingeborg- Wilcke Lindqvist, "Husby-Sjuhundra kyrka", Strängnäs, 1970

Marma kyrka

Marma kyrka i Norduppland uppfördes mellan 1926-27.
Källa: Karin Blent, "Vägvisare till kyrkorna i Uppsala län", 1997

Byggnadshistorik på tavlor

Runtom i Uppsala finns ett antal väggtavlor med information om byggnader och det är dessa som jag har tagit kort på, ett urval publiceras i denna lilla bildartikel. (Bilderna är klickbara) Sådana där info-tavlor finns lite överallt i Sverige.

Olympen som är stadens äldsta hyreshus och ligger vid Västra Ågatan.

Restaurangen Flustret som är populärt på sommaren.

Gamla Riksbankshuset vid korsningen Bangårdsgatan-Kungängsgatan.

Schyllahuset inte så långt ifrån Islandsbron.

Tivedens rövare

Under medeltiden sägs det att Tiveden var ett tillhåll för rövare och på vissa platser sägs det t o m varit platser där rövare hade inväntat sina offer. Jag skrev tidigare om Ramundeboda kloster, en plats där man kunde övernatta när man passerade Tiveden och som låg halvvägs in i skogen. Nu är det frågan om det verkligen fanns rövare i Tiveden under medeltiden och enligt Laxå kommuns hemsida är det en av sägnerna som har florerat genom historiens lopp.

Från Laxå kommuns hemsida(http://www.laxa.se/web/internet.nsf/webdocs/F4FD641F2B833908C1257379003A8933?OpenDocument)

I Tiveden finns många sägner och historier om rövare och troll. Anledningen är de djupa mäktiga skogarna som fortfarande inbjuder till egna fantasier om övernaturliga väsen. 1983 invigdes Tivedens nationalpark av Kung Carl XVI Gustaf. Parken besöks årligen av nästan 100 000 människor.

Enligt denna kommuns hemsida så var det alltså mera en mytbildning och då kanske man kan dra slutledningen att spektulationen var mer eller mindre utvigdat. Nu påstår jag inte att det är en osanning som måste komma upp i dager och det jag känner till om Tiveden är att vissa partier ger en mytomspunnen upplevelse. Historien kring Tivedens rövare finns och kommer att berättas om även i framtiden.

(Tidigare publicerat)

Sala-Tillberga järnväg

Med förkortningen SaTJ öppnades den 28 kilometer långa sträckan för provisorisk trafik den 1 december 1875 och för allmän trafik sex dagar senare. Förvaltningen styrdes däremot från Stockholm och den 2 mars 1906 köptes bolaget upp av Stockholm-Västerås-Bergslagens järnvägar.
Källa: Järnvägsdata, 1999

Försvunnen minigolfbana

Någon under mitten av 1980-talet så anlades en liten minigolfbana vid tennisbanorna i Vilan i södra Uppsala och det var populärt i början som sedan mattades av. En notering av mig som gjordes för några år sedan så var banan överväxt av allehanda vegetation. Vid okänd tidpunkt revs också banorna och jag vet inte riktig när trots att jag bara bor ett par kilometer ifrån. Men jag funderade aldrig på när dessa banor revs. För någon vecka sedan tog jag ett par kort på själva anläggningen och jag har publicerat försvunnigheter på denna blogg förut.

Båtlämningen vid Kalkuddens tegelbruk

En båt med namnet Clarina låg vid Kalkuddens tegelbruk vid Mariefred och den sista noteringen gjordes 1949 eftersom bruket lades ner då. Citat från fornminnesregistret; Bottnen med bottenspanten samt en del av sidospanten håller ihop. Enligt fornminnesregistret är detta vrak välbevarat och ligger på lerbotten. Kalkuddens tegelbruk var igång mellan 1751-1949.

Källor:
Fornminnesregistret Kärnbo 226
"Industrilok i Södermanland", 1982