Sportnotiser 21

Första mästarna i amerikansk fotboll

Första mästarna i amerikansk fotboll i Sverige var Lidingö Pink Chargers 1986 (inofficiellt) och Uppsala 86ers blev de första officiella mästarna 1992, Pink Chargers vann däremot de första fyra titlarna.
Källa: Faktakalendern 2002

Idrottsbladets store redaktör

Torsten Tegner (1888-1977) vann två SM-titlar med AIK i bandy och var också redaktör för tidskriften Idrottsbladet under många år.
Källor:
Idrottsbladet: Åtskilliga nummer
idrottshistoria.se

Första vinnaren av Lidingöloppet

Herrarna (30 km) drogs igång 1965 och det var Bernt Ekström (IFK Lidingö) som vann på 1.52,21 och Barbro Tano (IFK Kiruna) vann det första damloppet 1967 på 1,12,01 (15 km).
Källa: Faktakalendern 1991

Tvåsiffrig dubblett

När svenska damlandslaget i bandy mötte Finland i februari 1980 så slutade båda matcherna tvåsiffrigt och seger för Sverige som vann med 14-3 i Kemi den 21 februari och dagen efter med 12-3 i Torneå.
Källa: Uppsala Nya Tidning 23 februari 1980

Nilis framfart i Holland

Den belgiske landslagsmannen Luc Nilis gjorde 21 mål för PSV Eindhoven säsongen 1995-96 och vann skytteligan i Hollands högsta division på detta facit. Nästa säsong återupprepade han denna målskörd och denna säsong blev han också holländsk mästare med sin klubb.
Källa: Faktakalendern Sport 2008

Grive mästare

Bengt Grive vann bordtennis-SM i Göteborg under trettondagshelgen 1951 när han vann med följande siffror; 21-15, 23-21 och 21-18 över klubbkamraten i Djurgårdens IF, B Elmblad i finalen. Grive blev senare sportkommentator med bl a bordtennis som specialitet.

Tre med 4-0

Den 21 februari 1980 slutade tre matcher med 4-0 i den engelska ligans gamla division 1. Det var matcherna Manchester United-Bristol City 4-0, Norwich-Wolverhampton 0-4 och Nottingham-Manchester City 4-0.
Källor:
Smailes Gordon, "Football League Records", Derby, 1992
Uppsala Nya Tidning 23 februari 1980
Källor:
Uppsala Nya Tidning 8 januari 1951
Wikipedia (svenskspråkliga

Sigtuna som storstad

Sigtuna var omkring år 1000 en av Sveriges viktigaste städer och där präglades också det första svenska myntet av Olof Skötkonung. Sedan vet man också att de största eller viktigaste städerna under tidig medeltid hade många kyrkor. I Sigtuna fanns under denna tidsperiod sju kyrkor och flertalet av dessa är ruiner eller t o m "försvunna" idag. Den var också viktig som handelsplats p g a sitt läge. Sigtunas blomstringstid varade fram till 1200-talet då Uppsala och Stockholm började få allt mer större betydelse. Sigtuna är Sveriges äldsta nuvarande stad och har nu en utpräglad bebyggelse från 1700-talet och 1800-talet samt en del under markytan.

Källor:

Anund Björn & Linda Qviström, "Det medeltida Uppland", 2012
Lundberg Björn, "100 historiska listor", Falun, 2012
"Medeltidens ABC", Falun, 2002
"Vikingatidens ABC", Borås, 1995

Lite annan rapportering i samband med Titanickatastrofen

Tidningarna rapporterade ständigt om Titanic-katastrofen under en veckas tid och i denna artikel tänker jag skriva lite grann vad som bl a Uppsala Nya Tidning skrev den 16 apri 1912 bl a;

• Det har varit landstingmannaval i olika delar av landet, bl a i trakterna av Borås och Linköping.
• Det var en "svår olyckshändelse" i Gävle.
• Påven började bli allt bättre.

Den händelse som utspelades i Gävle var en explosion i Sätra utanför Gävle som inträffade egentligen den 15 april. Det var i samband med när fyrvärkaren N Lundberg höll på i sin fabrik som tillverkade fyrverkeripjäser. I notisen stod det följande Härvid uppstod en våldsam explosion, som sprängde skjulets väggar och slungade arbetare Eriksson ett långt stycke bort från det ställe där skjulet stått. Han blef illa tilltygad; en del af fingrarna och tårna bortsletos och för öfrigt erhöll han brännskador på armarna och benen.
Notisen meddelade också om att brandkåren tillkallades till platsen och då var elden som uppkom i samband med explosionen redan släckt. Det var arbetaren som laddade raketerna lite för hårt när explosionen inträffade. Antagligen var det någon form av överladdning som man kan ihåg säga att olyckan berodde på den mänskliga faktorn. Idag skulle man har ifrågasatt om Eriksson var för oaktsam.
Lyckligvis så skördade explosionen inga dödsoffer, men en kvinna som också jobbade på fabriken fick också brännskador och offren kördes med automobil till sjukhuset i Gävle.

Om påven stod det bara att han har blivit bättre och under den 15 april 1912 så framförde han ett tal inför 400 barn från Frankrike som besökte honom.

(Tidigare publicerat)

Notiser December

Parkskandal

Källan upptog ett flertal skandaler under 1973 och en av dessa var om någon slog sig ner på gräsmattan i Hyde Park i London så kom polisen, det var nämligen förbjudet på den tiden.
Källa: Uppsala Nya Tidning 5 juni 1973

Tjänstefolket i Stora Lundby socken

År 1900 fanns det 53 pigor och 42 drängar i Stora Lundby socken några mil utanför Göteborg, som utgjorde tjänstefolket i denna socken.
Källa: SVAR: "folkräkning", Riksarkivet

Älgjakten 1890

Under jaktsäsongen 1890 fälldes det 58 älgar i Uppsala län med följande fördelning; Örbyhus revir 34, Olands 16, Enköpings revir 6 och Uppsala 2. Under samma period fälldes 51 älgar i Stockholms län.
Källa: Tidningen Upsala 9 april 1891

Rånäs bruk

Den nuvarande byggnaden till Rånäs bruk i Uppland byggdes mellan 1833-44 efter ritningar av Axel Nyström som var professor på Konstakademin.
Källa: Fredric Bedoire, "Svenska slott och herrgårdar", 2017

Koloniträdgård

Den första koloniträdgården i Sverige öppnades i Landskrona på 1880-talet.
Källa: Norstedts uppslagsbok", 2003

Hjärt-Lungfonden

Hjärt-Lungfonden bildades 1904 som "Sveriges nationalförening mot tuberkulos" och ändrades vid ett senare tillfälle om till det nuvarande namnet.
Källa: Norstedts uppslagsbok", 2003

Tre dagar i veckan

Svartelvs järnväg (SEJ) i Värmland öppnade för allmän trafik i januari 1889 mellan Grythyttehed-Karlsdal (35 km) och fr o m 1921 trafikerade banan tre gånger per vecka fram till nedläggningen i maj 1936 (upprivning senare samma år).
Källa: "Järnvägsdata", 1999

"Avsky krogarna"

Var ett namn på en förening hemmahörande i Stockholm och som föredrog resor till varstans, i september 1883 skulle de besöka Uppsala. Citering från källan, ""Stockholmsföreningen med detta namn ämnar i morgon åtta dagar föreslagen en lustresa till Uppsala med extratåg"".
Källa: Tidningen Upsala, 8 september 1883

Uddeholmsverkens tackjärnsframställning 1860

År 1860 framställde Uddeholmsverken med i bl a Värmland följande antal i ton; Uddeholmsverken 1 430, Motjärnshyttan 3 346, Sunhemshttan 1 851 och Nordmarkshyttan 51 (summa 6 638 ton).
Källa: Ingemar Andersson, "Uddeholms historia", Stockholm, 1960

Tre tremålsskyttar

I det allsvenska bandymötet mellan Broberg-Ljusdal den 2 februari 1977 så var det tre tremålsskyttar. För hemmalaget Broberg gjorde Göran "Dallas" Sedwall och Pär Hedkvist samt Tord Amre i Ljusdal tre mål vardera, matchen slutade 6-6.
Källa: Uppsala Nya Tidning 3 februari 1977

Ruds torvströfabrik

I värmländska Ottebol låg denna torvströfabrik som anlades 1906 och lades ner vid en okänd tidpunkt. År 1975 fanns det ett avställt motorlok kvar och banan hade spårvidden 600 mm, motorloket var hemmabygge som hade blivit byggt på ett vagnsunderrede.
Källa: "Värmländska industribanor", försvunnen hemsida

Holton hade en stor dag

Arsenals Cliff Holton verkade trivas i hemmamatchen på Highbury den 6 oktober 1956 mot Manchester City. Holton var matchens gigant med fyra mål på bortakeepern J A Savage som stod i 19 matcher under säsongen istället för tyskfödde Bert Trautmann (skadades sig under FA-cupfinalen tidigare under året). Bortalagets Roy Clarke gjorde två mål och kunde jämna ut tillställningen något. Arsenal vann med 7-3 inför 33 651 åskådare på Highbury. Hemmalagets övriga mål gjorde av Dennis Evans på straff, Jimmy Bloomfield och irländaren Joe Haverty medan Jack Dyson var den andra målskytten för Manchester City.

Källor:

Goble Ray & Andrew Ward, "Manchester City---A complete record", Derby, 1993
Ollier Ray, "Arsenal---A complete record", Derby, 1995

Historiska nyheter om Malsta kyrka

Denna kyrka ligger i Roslagen och mellan 1764-65 ersatte man den gamla trähägnaden av en bogårdsmur av gråsten som senare blev täckt av torv på ovansidan. Vid den södra muren fanns en gång ett materialbod som togs bort 1785. Klockstapeln som finns på en höjd norr om kyrkan är från 1831 och innehåller två klockor; storklockan är enligt uppgift från 1300-talet medan lillklockan blev gjuten 1878.

Källor:

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet
Lindgren Mereth, "Malsta kyrka", Strängnäs, 1975

Fattighjonens dom

Den 5 januari 1891 dömdes den f d marinsoldaten och fattighjonen Ola Petersson till straffarbete i sex år och sex månader för förskingring av rådhusrätten i Ronneby. Han dömdes till att undergå straffarbete och dessutom vara i vanfrejd i ytterligare sex år. Han var i samband med rättens dom 49 år gammal.

Källa: Polisunderrättelser, nr 5, 15 januari 1891

Kvinnliga läkare

Under en läkarkonferens som hölls i St Petersburg under sommaren 1889 så deltog 162 kvinnliga läkare varav 105 av dessa kom just från denna stad. De andra kom från landsbygden och provinsstäderna. Eftersom det fanns många kvinnliga läkare i Ryssland på den tiden får betraktas som en framgång. En idé som hade väcks från Moskva var att man även ville ha kvinnliga apotekare.

Källa: Svenska Dagbladet 24 juli 1889

För dyrt för brittiska armén

Sir Joseph Whitworth var mera känd för sina skruvgängor och han försökte också inom vapenindustrin. Han konstruerade ett gevär för ett tänkbart alternativ till Enfield Pattern 1859 med kaliber 0,45 tum, med slaglås, vikt 3,4 kg och totallängd på 1 245 mm. En nackdel för detta gevär var att loppet blev snabbt igensotat. Däremot var detta gevär träffsäkert på fyra kilometer avstånd och egentligen ett bra alternativ för arméer på den tiden. Kruxet var att Whitworths gevär var fyra gånger dyrare än ett Enfieldsgevär och detta gevär antogs aldrig av den engelska armén.

Källor:

Ford Roger m fl, "Den stora boken om vapen", 2010
McNab Chris, "Skjutvapen", 2011

Sexårig pojke drunknade

Den 1 juli 1878 drunknade en sexårig pojke i s k stumpen av Svartbäcksbadhuset (Fyrishov med föregångare fanns inte då) och händelsen inträffade under eftermiddagen. Om pojken blev knuffat, tillstött eller ramlade i själv har inte gått att utreda.

Källa: Tidningen Upsala 2 juli 1878

Bröt tån på managern

När Ray Martin ännu var junior bröt han tån på managern Joe Mercer i Aston Villa under en träningspass och den klubb som han tillhörde mellan juni 1960 till samma månad nästkommande år. Inom några veckor efter incidenten med Mercer var han avförd och började sedan att spela för Birmingham City. Klubben som han skulle tillhöra fram till mitten av 1970-talet då han flyttade över till USA.

Källa: Tony Matthews, "Birmingham City---A complete record", Derby, 1995

Bild på Fyrisån

Fyrisån i Uppsala gick det förut att exempelvis gå ner med häst och vagn, men omkring det förra sekelskiftet byggde man mur på båda sidor av ån.

Göteborgskajer

Den äldsta nuvarande kajen i Göteborg är Skeppsbrokajen som anlades någon gång under mitten av 1800-talet (dock ej senare än 1870).
Packhuskajen tillkom under 1870-talet.
Gullbergskajen 1870-77
Masthuggskajen blev klar 1898.
Ytterligare ej några namngivna kajer.
Skandiakajen blev klar 1966.

Källa: Örjan Nyström, "Järnvägar och järnvägare", Vänersborg, 1991

Tornturer i Häggeby

Tornöden har minsann drabbat Häggeby kyrka i Uppland och år 1697 träffades tornet av ett blixtnedslag, skadan reparerades grundligt under följande år. År 1731 hade en prostvisitation påskyndat en reparation av tornet och det dröjde till mitten av nästa decennium innan reparationen av tornet blev av. Reparationen av tornet skedde 1745-46 och man ommurade tornets övre del samt att spiran fick en uppsnyggning. Spiran fick en tupp istället för ett kors och klockaren fick tolv daler för att han hade bistått med utformningen av själva spiran. Tornet behöll denna form fram till 1805 när ett tornhuv sattes på plats och under samma år flyttades klockorna till tornet, dessa hade tidigare hängt i en klockstapel.

Källor:

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet
Blent Karin m fl, "Vägvisare till klockorna i Uppsala län", Uppsala, 1997
Kilström Bengt Ingvar, "Häggeby kyrka", Strängnäs, 1967

Barnmorkseskolan

Det var läkaren Johan von Hoorn levde mellan 1662-1724 och startade den första barnmorskeskolan i Sverige 1708. Han hade dessförinnan kommit till Sverige från Holland och den första skolan inrättades i Stockholm. Jordegummor är synonymt med barnmorskor som hjälpte till vid födslar.

Källor:

Frängsmyr Tore, "Svensk idéhistoria", 2004
Villstrand Nils-Erik, "Sveriges historia (Norstedt)", band 4, Värnamo, 2004