Sverige skall ej deltaga i OS

 Sverige skall inte deltaga med ett fotbollslag i sommar-OS i Rom 1960 och däremot föreslog fotbollsförbundet att spela två landskamper. 

Från Uppsala Nya Tidning 23 maj 1957;

Ängen försvann

 Ängsmarken var ungefär på 2 500 000 hektar i Sverige omkring 1870 och det var ett antal som skulle minska vart eftersom tiden gick. Syftet var i huvudsak att få mer åker att odla på och det så kallade för nyodlingen blev allt vanligare under 1800-talets andra hälft. Själva åkerarealen låg konstant på och om man sätter 3 500 000 hektar som index under tidsperioden 1870-1951 och då den totala åkerarealen såväl strax över som strax över detta värde. Medan åkerarealen låg ungefär på samma nivå så blev det mindre ängsmark i Sverige. Kring det förra sekelskiftet så var åkerarealen på 1 500 000 hektar och under 1930-talets början så kom den ner på 500 000 hektar i Sverige.

Storleken på en hektar i Sverige är om man räknar följande; den totala landytan är på 41 miljoner hektar i Sverige (en hektar motsvarar cirka 10 000 kvadratmeter).

Källor:

BiSOS (Jordbruk och boskapshållning), spridda årgångar

Historisk statistik för Sverige”, del 2, 1955

Morell Mats, ”Jordbruket i industrisamhället”, i Sveriges jordbrukshistoria ”, band 4, 2001

Källnot: Samtliga finns som pdf-filer

Svärdsjö kyrka

 

Svärdsjö kyrka ligger några mil utanför Falun och bilden togs i juli i år och de äldsta delarna av kyrkan är ifrån 1200-talet, en dopfunt av kalksten är ifrån detta sekel. Kyrkan har också blivit omgjord sedan dess och det råder delade meningar om det har funnits en föregångare till den nuvarande kyrkan som anses vara byggt under 1600-talet (samma sekel då en restaurering utfördes på kyrkan). När skribenten besökte kyrkan så höll den på att stängas och ingen kyrkobeskrivning kunde hittas. Detta är samtidigt det 2000:e artikeln/notisen som publicerats på den historiska bloggen och ingen artikel skrivs om det. Bloggen fyller 20 år nästa år, det kanske blir en minnesartikel då istället.

Europacupfinalen 1960

 Real Madrid vann de fem första finalerna av Europacupen med start 1956 och finalen 1960 var den sista i ordningen, 1961 års final vann Benfica. Finalen 1960 som spelades den 18 maj inför hela 127 621 åskådare på Hampden Park i Glasgow och den totala publiksiffran för denna turnering var 2 780 000 på 52 matcher (gav ett publiksnitt på 50 545 per match). Europacupen var en turnering för klubbar som hade vunnit ligan och en föregångare till dagens Champoins League. I finalen mötte det spanska laget Eintracht Frankfurt och det blev en målrikt final, Real Madrid vann med 7-3. Ungraren Farenz Puskas gjorde fyra målen varav ett på straff och tre av dem kom i andra halvlek (inklusive målet på straffen). Alfredo Di Stefano gjorde tre mål på Frankfurts målvakt Egon Loy (avled i maj i år, 95 år gammal). Erwin Stein svarade för två av målen för Frankfurt medan den andra målskytten var Richard Kress som gjorde det första målet efter 18 minuter. I kvartsfinalen åkte Wolverhampton ut mot Barcelona medan IFK Göteborg åkte ur mot Sparta Rotterdam i den första omgången.

Källor:

Oliver Guy, ”The Guinness book of wolrd’s soccer”, Enfield, 1995

Soar Phil m fl, ”The Hamlyn in World Encyclopedia of Football”, London, 1984

Wikipedia engelskspråkiga 

Torpen Fjällen

 Om man åker på den mindre vägen ifrån Jumkil kyrka som man kan senare ta sig till grannsocknen Åkerby. Ca 1,2 km ifrån vägskälet vid Jumkil ligger idag ett betesmark och där låg tidigare ett antal torp som inte har ett spår efter idag. Platsen ligger vid sluttningen mellan vägen (ej 272) och Jumkilsån och torpen skall har tillkommit under senare tid, själva ortnamnet är Fjällen. Skribenten har själv varit på platsen när inga kor har funnits på platsen.

Källa: Fornlämningsregistret, Riksantikvarieämbetet 

Lingonbacka Pappersbruk brann ner

 I mitten på juli 1879 rapporterade flera tidningar om branden som förstörde pappersbruket i Lingonbacka (Järlåsa socken, Uppland) som inträffade i slutet på juni. Branden var under natten mellan 27-28 juni och det tog ett tag innan rapporten kom fram till kronolänsmannen Agrell som bodde 3-4 mil ifrån pappersbruket, orsaken till detta var förändrade postrutter. Pappersbruket var sammanbyggt med sågen och mjölkvarnen brann ner till grunden medan övriga bebyggelsen klarade sig. Branden upptäcktes vid tvåtiden på natten och hur den hade uppkommit hade det inte gått att utreda då. Ägaren hade åkt in till Uppsala med sin familj på dagen och natten som kom var de inte hemma. Pappersbruket var iallafall försäkrat och än idag kan man se ruinen eller resterna av bruket.

Källa: Tidningen Upsala 17 juli 1879 (kb.se)

Laholms tegelbruk

Danskarna bedrev ett primitivt tegelbruk under 1500-talet då Halland var danskt. Den industriella verksamheten drogs igång 1885 och låg strax söder om stationen. Aktiebolaget bildades 1909 och bruket var igång fram tills nedläggningen 1951, man tillverkade murtegel för det mesta. Brukets järnvägshistoria är det inte mycket känt förutom att det två korta smalspårsbanor med längd av 200 meter vardera, inga lok är kända.

Källa: Janis Priedits, ”Industribanor i Halland, del 5, ÖSJ-Bladet, 3/2011