Det gick dåligt för Tranmere, men!!!

 Tranmere Rovers blev sist i division 3 (Norra) säsongen 1824-25 och på 42 ligamatcher vann de 14 matcher varav elva togs på hemmaplan. Det blev fyra oavgjorda och målfacit 59-78, det var bara Rotherham County som det gick sämre för och denna klubb sista säsong ( ersattes av den nuvarande Rotherham United). I laget fanns en ung William Ralph Dean som kallades för Dixie och han blev lagets främsta målskytt med 27 ligamål, på samma antal ligamatcher. Dean gick över till Everton där han gjorde 349 ligamål fram till 1938 (rekordet för en klubb) och gjorde 60 mål när Everton vann ligan 1928 (ett annat målrekord).

Källor: 

allfootballers (en äldre version)

enfa.co.uk

Rollin Jack, ”Soccer’s fact book”, 1990

vintagefootballers

Högfors hytta (bilder klickbara).

 Har för mig att Högfors bruk hade en ett eget lok en gång i tiden 

Medåkers kyrka

 

Medåkers kyrka utanför Köping har anor från 1200-talet och kyrkan har en hög spetsig tornspira, togs från en bil p g a ösregn.

Arvode på 750 riksdaler årligen

 Från Göteborgsposten den 3 oktober 1873

Akademin för de fria konsterna: Professor J F Kjellberg har erhållit det genom professor Molins död ledigblifna bildhuggararvodet å 750 riksdaler någonsin.

(Tidigare publicerat)

Steninges slottlada

 Utanför Märsta finns denna lada och bara några hundra meter från själva slottet Steninge.

Historiska skyltar i Sigtuna

 

Jästfabriken i Rotebro

En jästfabrik som anlades i en ort som numera är en förort i Stockholm under åren 1892-93. Fabriken anlades av Stockholms Norra Jäst AB som bildades 1883 och detta skedde på egendomen Sollentunaholm i Rotebro. Fabriken blev en del av Svenska jästfabriken 1910 och efter ett par turer så anlades en ny fabrik 1980 som är det enda i sitt enligt källan. Ett halvt kilometer långt normalspårigt sidospår anlades från järnvägsstationen i Rotebro 1893 och i början var det hästar som drog vagnarna. Ett nytillverkat ackumulatorlok anskaffades 1920 från ASEA i Västerås och loket drogs av ASEA-motor på 13 hästkrafter, spåret används ännu. Men ASEA-loket skrotades någon gång under 1960-talet och det var under samma veva som SJ började att trafikera sidospåret med sina egna lok.

Källa: Mats Freding, ”Industrilok i Uppland”, 1991