måndag 27 januari 2025

Jordgloben

 

Denna jordglob fick jag och min syster när vi var mindre på 1970-talet med Sparbankerna (senare Swedbank) som utgivare. Nyckeln till jordgloben är för länge sedan borta och Swedbank ger inte längre ut sådana nycklar. För en gångs skull så är det en ”försvunnighet” som har funnits i hemmet. Tur är det bara ett mynt i globen.



fredag 24 januari 2025

Möklinta kyrka

Möklinta kyrka ligger runt en mil norr om Sala och den ligger på en höjd, vägen nedanför ligger på 71 m ö h medan själva kyrkobyggnaden ligger på 87 m ö h. Inte så stor skillnad egentligen men ändå har man utkik över de närmaste vidderna. Själva kyrkan är från 1200-talet!!! Bilderna är tagna under sommaren 2024.






Notiser

Byn Söderhäll

I byn Söderhäll i Kårsta socken i Uppland fanns iallafall omkring 1880 en såg som var värt 500 kronor.
Källa: ”Rosenbergs geografiska lexikon”, 1882

Provinsialläkarens död 1867

Kring årsskiftet 1866/67 dog provinsialläkaren u Nedre Frykdalen (Värmland) som hade varit på posten sedan 1845 och han blev 62 år gammal.
Källa: Dagens Nyheter 15 januari 1867

30 utvandrade familjer

Under sommaren 1866 utvandrade 30 familjer från Orsa och Rättvik till Amerika. Enligt min anteckning så ville dessa familjer att utvandra tillsammans.

Källa: Egen anteckning

Skokloster i sitt testamente 

Carl Gustav Wrangel lät uppföra Skoklosters slott och i sitt testamente finns det följande citat, ”ett evigt äreminne för eftervärlden ”.

Källa: Eva Rosander m fl, ”Halva kungariket är ditt—Svenska folkets kulturarv”, Falun, 2008

Paul och Per Karlsson

Paul Karlsson vann tre SM-titlar i bandy för Edsbyn mellan 1952-62 medan hans son Per vann SM-titlar med Västerås SK 1989 och 1990.
Källa: idrottshistoria.se

Gustav III kungaslup

Denna kungaslup som först tillhörde Gustav III förstördes i samband med en kraftig brand i Galärsvarvet i augusti 1921 och en insamling skedde för att bygga en ny som blev färdigt vid midsommar 1923.
Källa: Martin Berg, ”Kungaslupen putsas för ett nytt bröllop”, Kungligt genom tiderna, NE, band 2, 2010

Byggtiden för Huddunges gamla kyrka

Byggtiden för Huddunges gamla kyrka i Uppland var någon gång under 1200-talet eller början på 1300-talet. Kyrkan revs 1793 p g a att den började bli för liten.
Källa: Gun Johansson m fl, ”Huddunge kyrka”, Upplands kyrkor XIII, Uppsala, 1974

måndag 20 januari 2025

Ombyggnad av bro

 Fahle bro i Danmarks socken byggdes om under juli 1891 och de som skulle färdas på vägen mellan Uppsala och Marma fick ta en annan väg.

Källa: Tidningen Upsala 18 juni 1891

Rabies i Finland 1876

 Rabies hade utbrutit i Alavo socken i Finland under sensommaren 1876 och på en kommunal stämma hade man beslutit om att skjuta alla kringstrykande hundar. Även i närliggande som exempelvis Lappjärvi hade rabies slagit till och en del andra djur hade blivit smittade som en häst, några kor och får, men inga människor. Den som hade en sådan hund skulle få böta tre ”marker”.

Källa: Tidningen Upsala 20 augusti 1876

söndag 19 januari 2025

Uppländska kyrkor med torn

 I denna artikel behandlas några av kyrkorna i Uppland som har ett västtorn och ett par kyrkor i landskapet har ett östtorn, dessa ligger i trakten av Märsta. Där rör sig om de äldsta kyrkorna i landskapet som förtjänas en egen artikel och därför inte berörs i denna artikel. Det är några utvalda kyrkor som kommer att publiceras i denna artikel. Under 1400-talet byggdes en del kyrkor och under samma sekel skedde även ombyggnationer och renoveringar på allra flesta kyrkor. 
En kyrka ligger vid Uppsalas östra utkant och det är Vaksala vars kyrktorn syns vida omkring. Denna kyrka är från 1100-talet och de äldsta delarna är västtornet samt långhuset. Redan under 1200-talet började man förändra kyrkan från romansk till unggotisk och det var process som i princip hela detta sekel.
Drygt en mil öster om Uppsala ligger Vänge kyrka vars tätort hette tidigare Brunna. I denna socken fanns troligen en träkyrka som fanns omkring 1000-talet medan själva stenkyrkan började att uppföras under 1100-talet och den äldsta urkunden av själva sockennamnet är från 1291 om ett s k jordsbyte. När själva kyrkoinvigningen skedde är dock osäkert, själva kyrkoplatsen är från tidig medeltid och under 1400-talet skedde en ombyggnad som gjorde att vissa antydningar gjordes att kyrkan är från denna tid. Själva kyrktornet som är spinkig var först bara en utprydnad när det tillkom under 1660-talet och kyrkklockorna hängde då i en stapel och 1750 flyttades dessa till själva tornet. Det kyrkan ser ut idag är efter en omfattande ombyggnad som blev färdigt under 1880-talet med korsarmar och korabsid.
Ett par mil söder om Uppsala och inte så långt ifrån riksväg 55 ligger Balingsta kyrka som troligen byggdes i slutet på 1100-talet med långhus, smalare kor och absid av gråsten. Något sekel senare byggdes tornet som har blivit förändrat genom åren och 1872 lämnades kyrkan åt sitt öde efter år av förfall. Det har nämligen byggts en kyrka av tegel söder om kyrkbyn med samma namn och sedan kom nya krafter igång alltmer under 1910-talet och i synnerhet när prästen E Holliday-Owen blev satt i socknen 1916. Med bl a ägaren till Wiks slott som var bankiren Alfred Berg som finansiär så renoverades den gamla kyrkan mellan 1917-19 och kyrkan upptogs igen, tegelkyrkan revs 1934 (där förekommer gudstjänster under sommaren).
I en bygd runt Öresundsbro är Biskopskulla kyrka en av tre kyrkor som har västtorn medan de två andra är Husby-Sjutolft och Torstuna. De andra är kyrkor med varsin klockstapel och Biskopskulla kyrka är från omkring 1200 och troligen hade en annan kyrka funnits på platsen. Mellan 1954-55 genomgick kyrkan en omfattande renovering och i syfte om att kunna finna spår som tyder på tidigare skeden i kyrkans historia. 
Husby-Sjutolft kyrka ligger omkring 13 kilometer sydost om Biskopskulla om man utgår från fågelvägen och är gotisk kyrka från omkring år 1300. Kyrkan hade ursprungligen tre små gotiska fönster varav två var på sydsidan och ett över altaret. Tornet var i början lägre än idag och fr o m slutet av 1700-talet höjdes tornet, där hänger storklockan från 1675 samt lillklockan från 1739. 
Skepptuna kyrka ligger ett par mil nordväst om Märsta och är ett praktexempel på en kyrka som var från början romansk för att sedan bygga om under 1400-taler till en gotiskt kyrka. Tack vare kyrkans murar är orappade så kan man se spår efter tre små romanska fönster i kyrkans sydvägg som försvann när kyrkan förvandlades till en gotisk kyrka under 1400-talet. Trots förändringarna i kyrkan så har Skepptuna lyckats behållit sin medeltida prägel. Ca halvmilen väster om Knivsta ligger en annan kyrka med västtorn och det är kyrka som ligger om en annan kyrka med torn nämligen Alsike.
Kyrkan som nämndes är Vassunda kyrka som uppfördes under 1200-talet som en romansk kyrka med rektangulär långhus och smalare kor. Liksom många andra kyrkor så byggdes kyrkan om 1400-talet med valvslagningar och det blev kalkmålningar som var vanligt förekommande i uppländska kyrkor under detta sekel. Omkring år 1400 tillkom tornet som blev ersatt av ett torn med låg huv efter en brand.
Avslutande kyrkan ligger strax utanför Östhammar och det är Börstils kyrka som fick sitt torn sent, själva långhuset och koret är från 1300-talet. Men det har funnit en tidigare kyrka på platsen är kyrkohistorikerna relativt säkra på. På mitten av 1400-talet valvslogs kyrkan med stjärnvalv och samtidigt byggdes vapenhuset. Kyrkan genomgick en omfattande renovering och ombyggnad mellan åren 1850-52 då bl a västtornet tillkom. I närheten av kyrkan låg fattighus som eldhärjades i juni 1882 då ett 20-tal personer omkom.

Källor:

Amund Johan & Linda Qviström, ”Det medeltida Uppland”, 2012
Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 
Blent Karin, ”Vägvisare till kyrkorna i Uppsala län”, Uppsala, 1997
Bonnier Ann-Cathreine, ”Medeltida Uppland”, Bebyggelsehistorisk tidskrift, nr 2, 1981
Ehn Ola, ”Vaksala kyrka”, Strängnäs, 1997
Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 
Kilström Bengt Ingvar;
”Vassunda kyrka”, Uppsala, 1968
”Husby-Sjutolft kyrka”, Strängnäs, 1980
”Börstils kyrka”, Katrineholm, 1987
Nilsson Bertil, ”Balingsta kyrka”, Uppsala, 1985
Norberg Rune, ”Vänge kyrka”, Katrineholm, 1983
Sundquist Nils, ”Biskopskulla kyrka”, Katrineholm, 1987
Wilcke-Lindqvist Ingeborg, ”Skepptuna kyrka”, Eskilstuna, 1998

torsdag 16 januari 2025

Skeppslistan

 Hur en skeppslista kunde har sett ut, från Göteborgs Handel- och Sjöfartstidning 10 maj 1841, bilden är klickbar. Sjötorp ligger vid Vänern där Göta Kanal rinner ut i Vänern.