Grönhögens många lok

Grönhögem på Öland har haft nio olika motorlok och det är inte rekordet eftersom gruvorna hade många fler lok än andra typer av fabriker. I Grönhögen växte från början ett kalkverk fram och sedan blev det lättbetongindustri, allt grundlades av AB Grönhögens alunverk 1905. Sedan var det olika namn på anläggningen fram till nedläggningen 1971 och ett av namnen var Ölandskalk under 1930-talet och senare Ytongs AB. Järnvägen på Grönhögen hade spårvidden 600 mm och var 1,2 km, den gick mellan Ventlinge malm och Grönhögens hamn. Den första delen av järnvägen lades ner med upprivning 1962 och den återstående nio år senare. Nio motorlok har trafikerat banan, tre lok som skrotades 1939 var av okänt fabrikat och ett av dem användes vid bruket och de två andra på själva kalkbrottsbanan. Samma år tillverkades ett motorlok på Bergsbolaget i Lindesberg med numret 1472 och detta lok kom i drift först 1943. Detta lok skrotades 1964 liksom de båda John Bergmansloken från Eskilstuna, det ena tillverkades 1943 och det andra någon gång under samma decennium. Ett till motorlok från Bergsbolaget tillverkades 1947 och köptes 1954  från Uddagården utanför Falköping, detta lok gick också som skrot 1964. Under skrotvågen så skrotades även ett lok av okänd tillverkare och det är inte mycket känt om detta lok. Det sista loket köptes 1962 och det hade tillhört olika uthyrare av lok och hade bl a varit på Graningeverket, detta lok var ett Simplex-lok som tillverkades i engelska Bedford 1950 med tillverkningsnumret 10214 och såldes 1964 till Ströms Bruks AB i Hälsingland. De sista åren så användes det traktor i den lokala trafiken på området.

Källor:

banvakt.se

Adolfsson Göran m fl, ”Ölands järnvägar”, 1987

Fjeld Ulf, ”Svenska industrimotorlok 1”, Eksjö, 1974

Industrilok på Öland och Gotland”, 1983

Järnvägsdata med driftplatser”, 2009

Varamobaden

 Det var ett sandtag utanför Motala som var igång mellan slutet av 1920-talet och fram till omkring 1960. Sandtaget var till för att producera sand för att blästra samt användas inom gjuteri och sågverk. Sandtaget låg precis vid Vätterns strand och en järnväg med spårvidden 600 mm användes som bl a gick upp en stark stigning från stranden. Ett motorlok av okänd tillverkning användes och det påstod att loket hade blivit sålt till en torvmosse i Småland.

Källor:

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet

Gyllenberg Bo, ”Industrilok i Östergötland”, Taberg, 1987

Alaskas första katastrof

 Åt 1799 inträffade Alaskas första kända katastrof då 60 bidarkas (ett slags lokal sjöduglig farkost) med drygt 200 män gick förlorat med sjöfarkoster under en storm som kom plötsligt. Enligt den historiska hemsidan om Alaska så är det den största kända katastrofen i Prince Williams-sundet. Den ursprungliga källan som gör att den är känd idag är hittills okänd för mig och på den tiden som katastrofen ägde rum så var Alaska en isolerat del av Ryssland. Enligt vissa skrifter på den nämnda historiska sidan så användes bidarkas av inuiterna och det är antagligen via muntlig tradition som katastrofen är känd idag. Vad bidarka är för något finns i förklaringen i texten.

 a portable boat made of skins stretched over wood frames and widely used by Alaskan coastal natives and Aleuts.

Enligt vad texten säger så är denna typ av båt bärbar och var beklätt med skinn med ramar av trä och man kunde sätta upp segel. En bild på denna båt finns på Wikipedia.

Källor:

http://alaskaweb.org/index.html

https://www.merriam-webster.com/dictionary/bidarka

Wikipedia engelskspråkiga

Ett par uppländska träkyrkor

 I Uppland finns det några träkyrkor och ett av dem finns beskrivna i denna artikel. Det finns dock inga byggnationer som är medeltida som t ex Tångeråsa i Närke och Granhult i Småland. Flera uppländska kyrkor har haft föregångare av trä (även de stenkyrkor som byggdes under medeltiden hade haft träkyrka innan) och de träkyrkor som finns nu är uppförda under den Nya tiden. 

Ett undantag är det dock Aspnäs kyrka utanför Östervåla som aldrig varit en egen församling eller socken utan har varit en gårdskyrka. Kyrkan uppfördes under 1300-talet och ligger längs med vägen mot Månkarbo en bit öster om Östervåla. 

I denna artikel kommer det att behandlas tre sockenkyrkor som samtliga ligger utmed den uppländska kusten varav en av dem ligger i Stockholms skärgård. 

Möja kyrka uppfördes av liggtimmer och den invigdes 1768, annars har den västtorn, sakristia i norr, vapenhus i söder. Kyrkan genomgick en restaurering 1839-40 när väggarna brädslogs och ett timrat vapenhus. 

Söder om Norrtälje inte långt ifrån Vira bruk ligger Roslagskulla som är en korskyrka med ett torn i sin centrala del. Kyrkan blev färdigställt 1706 och den är också gjort av liggande timmer. Man tror också att föregångare till dagens träkyrka också var en träkyrka som uppfördes under 1600-talet. Utvändigt av kyrkan har kyrkan även stående bräder och kyrkan har genomgått ett fåtal förändringar, enligt författaren till kyrkobeskrivningen är det en uppländsk raritet. Kyrkan har också haft en föregångare när det gäller klockstapeln Avslutningsvis skulle egentligen Singö kyrka bli behandlat i denna text och denna kyrka finns beskrivet i en annan artikel på denna blogg. Skribenten valde då att beskriva Gräsö kyrka istället. Denna kyrka är också gjorda av liggtimmer och den uppfördes mellan 1695-97 medan sakristian tillkom när en vägg byggdes till 1753 och själva klockstapeln tillkom under 1740-talet (flera reparationer har det blivit genom åren). Det var iallafall om några av de uppländska kyrkor och kapell som finns, men de flesta är byggda under ett senare skede än 1700-talet.

Källor: 

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet

Blent Karin, ”Vägvisare till kyrkorna i Uppsala län”, Uppsala, 1997

https://okandahandelser.blogspot.com/2023/08/singo-kyrka.html?m=0

Bohrn Erik, ”Möja kyrka”, Upplands kyrkor II, Uppsala, 1949

Kilström Bengt Ingvar, ”Roslagskulla kyrka, Eskilstuna, 1991

Ullen Miriam, ”Bygga i trä”, Den romanska konsten, Signums svenska konsthistoria, Kristianstad, 1995

Sirius precis innan Allsvenskan

Fem bilder på matchreferat i Uppsala Nya Tidning innan den första säsongen i Allsvenskan 1969. Ett par av bilderna har blivit publicerade i ett eller flera tidiga sammanhang.

Den 23 maj 1963 vann Sirius med 5-0 mot Reymersholm i fotbollstrean och Sirius har återkommit till divisionen efter en säsong i tvåan. På bilden syns Björn Bermsjö i Sirius till och i kamp med en motståndare och själva planen ser ut att vara lerigt eller kladdigt. Enligt Södertäljefotbollen så föll de andra topplagen och Sirius fick lite andrum. Samma dag föll Södertälje borta mot Huvudsta med matchens enda mål och Råsunda föll mot Malmköping med 1-2. Sirius blev under denna säsong 4:a i division 3 (Östra Svealand) och det var Råsunda som vann serien medan Reymersholm som var i Allsvenskan innan Andea världskriget åkte ur.

Den 26 maj 1965 var det dags för matchen mot Tellus hemma på Studenternas i samma serie som ovan. Det var den 7:e matchen för säsongen och Sirius ledde serien efter fem vinster och en oavgjord med elva poäng före Enköpings SK på 9, Högalid 9 och fyra klubbar på sju poäng där bl a Tellus var. Sirius tappade sedan i tabellen medan Gimo fick en fin form och vann serien med uppflyttning som följd medan Uppsalaklubben blev 3:a. Den sista omgången vann Sirius med 7-2 i bortamötet med Vargarna från Norrtälje och Tellus lämnade serien.

Den 1 oktober 1966 spelade Sirius bortaplan mot Malmköping (en klubb som numera finns i Södermanland-ska gärdgårdsserien. Siriusspelaren Thord Engstrand gifte sig dagen innan i Köpenhamn och fick ta taxi från Bromma flygplats , han hade drygt 1 1/2 timme på sig att ta sig till matchen. Han kom dock lite försenad till matchen och innan hans ankomst var det problem att försvara sig mot hemmalaget. Målvakten var 18-årlige Rune Sjöberg som debuterade i matchen eftersom den ordinarie Bäckstrand var på manöver. Sirius vann matchen mot Malmköping med 3-2 sedan Bertil Eklund hade gjort två av målen.

En vecka senare var det detta referat i tidningen och en lagbild på Sirius som hade vunnit division 3 (Östra Svealand) med 36 poäng på 22 matcher, de vann 17 av matcherna och kom sex poäng före Råsunda IS. I september kom den största vinsten någonsin när de vann med 12-0 mot Verdandi. Den 9 oktober vann Sirius med 6-3 hemma mot Älvsjö och var då redan klara för seriesegern. Den sista matchen vann de med 8-1 mot IK City på Studenternas.

Referatet i UNT fredagen den 16 juni 1967 och de mötte då Södertälje SK och enligt uppgift så lades fotbollssektionen ner 1974, SSK är ju en utpräglad ishockeyklubb. Sirius vann med 4-2 inför 3 126 åskådare på Studenternas och Leif Eriksson gjorde tre av målen. Sirius blev 4:a i division 2 (Svealand) och gjorde en av sina bättre säsonger sedan 1920-talet och m a o den första framgångsrika säsongen sedan det nämnda decenniet. Sirius mötte bl a IK Brage, Degerfors, Västerås SK och Hallstahammars SK som samtliga hade varit i Allsvenskan på den tiden.

Matchfakta Kettering och Leyton Orient

 Ett tidigare artikel här på bloggen handlade bl a om icke-ligalaget Kettering Towns framfart i kvalomgångarna till FA-cupen under säsongen 1953-54. Klubben framfart tog slut i den första omgången då London-klubben med bara en säsong i den högsta divisionen (1962-63), Leyton Orient blev lite för svåra för Kettering. Denna säsong blev Leyton Orient 11:a i division 3 (Södra) och klubben skulle gå till sjätte omgången, där åkte de ur mot suveränen Port Vale i dicvision 3(Norra). Matchen mot Kettering Town var hemma på Brisbane Road inför 15 048 åskådare. Matchen vanns av Leyton Orient med 3-0 genom mål av George Poulton 2 och Ken Facey. 

Källor:

http://www.englishfootballstats.co.uk/League%20Tables/Football%20League%20Only/1953-54.htm

https://okandahandelser.blogspot.com/2024/04/kettering-town-storseger-1953-i-cupen.html?m=0

https://leytonorientprogrammes.com/season/1953-54/page/2/

Knut Bondes pokal

 Travloppet Knut Bondes pokal har inte blivit kört sedan 2013 då Dionne Sisu vann med Jorma Kontio i sulkyn och ekipaget vann till vinnaroddset 2,30. Detta lopp räknas inom kategorin att vara nedlagt eller pausat och kördes för första gången 1976 då Dean Regin vann för Sten Helt. Loppet hade sin hemvist på Eskilstuna och var ämnat för treåriga travare. Den högsta vinnaroddset hade Ion Triton med 45,31 under 1986 års upplaga.

Källa: https://qhurth.com/trav/lopp/knutbondes.htm