Polismästaren Raab

 Edward Raab levde mellan 1841-1901 och var såväl friherre som polismästare, han blev beryktat av sina fatala uttalanden när polisen hade stridigheter med studenter. Han var stor till växten och gick ofta i sin polismästaruniform, studenterna älskade att trakassera honom. Kandelabern (nu borttagen eller om den har kommit tillbaka) på Stora Torget i Uppsala fick sitt smeknamn ”Raaben i ljus”av studenterna i staden. Själva lyktan eller kandelabern uppfördes 1860 och har också förutom på stora torget även stått på St Eriks Torg. Raab ligger begraven på den gamla kyrkogården i staden och inte långt ifrån (drygt fem meter) ifrån Hammarskjölds stora gravplats. Enligt Uppsala domkyrkoförsamlings dödbok gick han ut tiden klockan 1 på eftermiddagen den 24 januari 1901.

Källor:

Ridderstedt Rolf, ”En levande kyrkogård”, Borås, 2001

Ringh John & Ole Skagegård, ”Fler pärlor och markvärdigheter i Uppsala”, 2023

Uppsala Domkyrkoförsamling, dödbok, Riksarkivet 

Grimsby Town inledde med en storseger

 Den 24 augusti inledde Grimsby Town mot London-klubben Leyton Orient i gamla division 2 och matchen spelades inför 14 274 åskådare på Blundell Park.

Målskyttarna för hemmalaget var Gerry Priestley 2, Ron Rafferty (ny från Portsmouth), Jimmy Fell, Billy Evans, Ron Stockin och  Dick Conner. De båda målen för Leyton Orient gjordes av Tommy Johnston som är en av klubbens främsta målskytt någonsin med 131 mål vid två omgångar under 1950-talet och 1960-talets första år.

Grimsby Town toppade divisionen i början och de slutade säsongen på 13:e plats medan Leyton Orient blev 12:a.

Källor:

http://www.englishfootballleaguetables.co.uk/season/S1957-58/1957-08-24.html

http://www.neilbrown.newcastlefans.com/

Tidningsnotiser

Bilderna är klickbara!!!

Aftonbladet hade en tablå över Europas skogar den 13 februari 1889 och Sverige var den skogsrikaste landet, men det var Finland som hade minst antal individer per hektar skog.

Tre notiser från Tidningen Upsala den 3 januari 1882 om bl a två fall av självmord och en av dessa handlar om 12-0årig pojke som var son till en kemist i Berlin blev så missnöjd med sina julklappar att han tog livet av sig.

Från Tidningen Upsala den 9 januari 1899

Från Upsala Nya Tidning den 14 februari 1916 om en misshandel på en äldre kvinna.

Från Göteborgs-Posten 28 maj 1872 (tisdag) om en olyckshändelse i Korsnäs när sjökaptenen Olsson skulle korsa järnvägen.

Banan under Karlskrona

 I Karlskrona finns numera rester efter en järnväg som gick från järnvägsstationen till ett numera plomberat ingång till ett bergsutrymme som ägdes av Örlogsverket. Linjen öppnades för trafik 1888 och den normalspåriga järnvägen blev 1,6 km långt, den var i trafik fram till 1990. Syftet var att transportera tunga transporter till de olika militära ändamålen i staden och under andra världskriget så öppnades flera tunnlar som numera är plomberade.

När Mellersta Blekinges järnväg hade öppnats till Karlskrona 1889 så lades en tredje skena i den ursprungliga järnvägen eftersom detta bolag hade spårvidden 1 067 mm (vanligt med denna spårvidd i dessa trakter på den tiden). Den smalspåriga delen av järnvägen trafikerades av ånglok från både Blekinge Kustbanors järnvägar och Mellersta Blekinge järnväg innan den tredje skenan togs bort omkring 1960, när de smalspåriga järnvägarna i Blekinge och sydöstra Småland breddades till normalspår. 

Järnvägen går igenom två tunnlar som totalt mäter 500 meter och en av dem går under Amiralitetskyrkans klockstapel. Denna järnväg flick smeknamnet Flottans Varvs järnväg och man antar att detta smeknamn är fortfarande aktuell, heller!!!

För själva transporterna för att frakta militär materiel i Karlskrona så användes även tunneln. Under treskensepoken användes tre motorlok varav två av dem tillverkades av AB Slipmateriel i Västervik (138/1940 och 249/1940) medan det tredje loket tillverkades av Jönköpings motorfabrik 1946 med nummer 107. På den normalspåriga spåret så har det även trafikerats av SJ egna lok. I början av 1970-talet kom det ett motorlok som hade tjänstgjort på en försvarsanläggning i Mellansverige som tillverkades av AB Slipmateriel 1928. Numera är samtliga lok skrotade förutom nr 138 som såldes till SJ 1946.

Källor:

Elgh Leif, ”Tunnelbanan i Karlskrona”, tidskriften Tåg, nr 7/2023

Högberg Leif o Jan Erik Olsson, ”Hemliga utflykter”, 2018

Priedits Janis, ”Industrilok i Blekinge”, del 6, ÖSJ-Bladet, nr 2/2009

Dalby socken i Uppland 1800

 Dalby socken i Uppland 1800;

Folkmängd: 510

Antal män/pojkar: 240

Antal kvinnor/flickor: 270

Antal hushåll: 65

Gifta par: 91

Antalet barn under 15 år: 173

Antalet krogar på landet/gästgivare 0/0

Källa: Folkmängdsredogörelse, Tabellverket 

Norrby tegelbruk

 Norrby tegelbruk i Mjölby var igång mellan 1870-1972 och bruket moderniserades 1900 och haft ett flertal ägare igenom åren. En bana med spårvidden 600 mm anlades på 1920-talet och blev successivt utbyggt till drygt 400 meter och i början drogs vagnarna av hästar. Banan nedlades 1972 med upprivning året efter och två motorlok är kända. Det ena loket tillverkades av Bergsbolaget någon gång under 1942 och köptes ifrån Karlskoga Tegelbruk omkring 1948, detta lok skrotades 1972. Det andra loket tillverkades av Orenstein & Koppels motorfabrik 1939 med tillverkningsnumret 10636b och tjänstgjorde innan dels på Timmergata Tegelbruk och dels Ringarum Tegelbruk (båda också i Östergötland) innan ankomsten dit. Loket var dieseldriven med en motor från fabriken på elva hästkrafter. Detta lok avställdes 1971 och skrotades två år senare.

Källa: Bo Gyllenberg, ”Industrilok i Östergötland” Taberg, 1987

Bältarbo Tegelbruk

 Detta tegelbruk ligger utanför Hedemora och Bältarboteglet har gamla anor för där handslogs teglet redan under under mitten av 1700-talet. Innan driften blev industrialiserigat 1904 så fanns det ett mindre tegelbruk på platsen. Bruket hade olika ägare under de första 30 åren och kördes bara som ett sommarbruk fram till 1939 då arbetarna jobbade på ett sågverk under vintern. Under andra världskriget så övertogs ett kolningsanläggning från Hedemora ångsåg och under kriget tillverkades ett tag bilkol på platsen. Familjen Sundh var ägare till bruket eller med på olika håll från mitten av 1920-talet och fram till konkursen 1992, då ett nytt aktiebolag bildades.

År 2000 utnämndes Bältarbo Tegelbruk till årets industriminne.

En drygt 200 meter lång järnväg med 600 mm spårvidd anlades 1924 mellan tegelbruket och lertaget. Tippvagnarna sköts då för hand och senare förlängdes järnvägen till en kilometer, lokdriften inleddes 1939 i samband med att tegelbruket började att köras året runt. Två motorlok är kända hos tegelbruket. Det första loket hade ackumationsdift eftersom det var svårt att få bensin under kriget och loket blev tillverkat på en lokal smedja eller verkstad. Ett motorlok som blev tillverkat hos Jenbache Werke i Österrike tjänstgjorde på banan under 1960-talets första kvartal och båda blev skrotade.

Källor:

Bruno Wilhelm, ”Tegelindustrin i Mälrprivinserna 1815-1950”, Uppsala, 1954

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Freding Mats, ”Industrijärnvägar i Dalarna”, Kalmar, 2014