När Sirius vände mot

 Den 19 augusti 1928 mötte Sirius i Uppsaladerbyt Vesta på Studenternas och i en match som Vesta ledde med 2-0. Sirius kvitterade och dessutom hann även göra det tredje målet innan halvtid, för att sedan vinna 4-2. Vestas mål gjordes av Bertil Nilsson och Ling medan målen för Sirius gjordes i denna ordning; Stickan Claesson, Torvald :Lindberg, Tjalle Norrblom och Kalle Lindgren. Norrholm gjorde sitt mål strax innan pausvilan och Lindgren efter ett fint samarbete med just Norrblom. Någonting som källan missade definitivt var publiksiffran och därmed är denna uppgift okänd. Matchen spelades i den östsvenska serien och på den tiden bestod säsongen av höst o vår. Återigen räddade Sirius sig kvar och slutade ovanför nedflyttningsstrecket med 12 poäng(18 matcher) före Vesta som åkte ur med nio poäng, sist slutade Stockholmsklubben IF Linnea.

Källor:

Idrottsbladet 22 augusti 1928
http://sv.wikipedia.org/wiki/Division_III_i_fotboll_1928

(Tidigare publicerat)

Bal-mordet

 Två svarta män råkade i gräl med varandra på en bal i St Louis och då den ene av dem stack ner den andra personen med en pennkniv som slutade med att den som högg hamnade i arresten.

Källa: Svensk-amerikanen 9 november 1876

(Tidigare publicerat)

Utsäde i tunnor på Gotland 1805

 Utsädet i tunnor på Gotland 1805

Vete: 525

Råg: 10 703

Korn: 6 124

Havre: 354

Blandsäd: 1 312

Ärter: 171

Potatis: 620

Källa: Karl Åmark; ”Spannmålshandel och spannmålspolitik 1732-1830”; Stockholm, 1915

Notiser september oktober

 Samtliga notiser är tidigare publicerat

F d sjömanskyrkan i Gävle

Numera är denna kyrka café och sedan finns det möjlighet för allehanda sorter olika aktiviteter i denna byggnad.

Dog efter tio år i fängelset

År 1882 dömdes Johan Petter Lindberg för rån och den 16 november 1892 dog han på länsfängelset i Malmö. Han kom ifrån Björka socken och han föddes den 10 februari 1824.
Källa: Polisunderrättelser, nr 139, 22 november 1892

Använde inte apostlahästarna 

En man i Konga härad gick inte utan använde vagn med dragdjur så fort han skulle till någonstans. När hans vagn inte drogs av en häst så använde han ett annat djur---vissa fall kom han med en ko som dragdjur.
Källa: Stockholmstidningen 8 november 1890

Lyckligt slut på branden

Den 1 mars 1860 utbröt en eldsvåda hos en änka i Göteborg och i samma hus låg också ett handelsbolag. Lyckligvist blev elden upptäckt i tid och kunde släckas.

Källa: Göteborgsposten 7 mars 1860

Oktobermarknaden

Den 9 januari 1903 meddelade Uppsala Nya Tidning att Oktobermarknaden i Öregrund skulle upphöra. Har aldrig hört talas om att denna marknad skulle har återuppstått.

Svenska armén och brevduvorna

Svenska armén använde brevduvor i organiserat form mellan 1918-49.
Källa: "Norstedts uppslagsbok", 2003

Presidenten och Spencerkarbinen

Spencers repetergevär som var väl använt skjutvapen under amerikanska inbördeskriget och som en gång fick presidenten Abraham Lincoln att gravera in sitt namn på vapnet sedan han hade bevittnat en militärövning.
Källa: David Miller, "The illustrated directory of guns", Maidstone, 2005

Kyrkstallarna vid Fläckebo kyrka

 Jag har tidigare skrivit om kyrkstallarna i Fläckebo utanför Sala och dessa kyrkstallar utgör en viktig funktion i bebyggelsehistoriskt perspektiv, det är även unik eftersom ett fåtal bevarande kyrkstallar som fortfarande finns kvar. När dessa byggdes finns ingen uppgift om och troligen byggdes de någon gång mellan 1680-1850. Förutom kyrkstallarna ingår även sockenmagasinet från 1758 och dessa var för de som bodde som längst bort från kyrkan samt de som kom ifrån Svanå bruk i Haraker socken. De som kom ifrån Svanå hade också det största stallet med fyra spiltor mot de övriga på två eller tre, allting är anslutande till kyrkan från 1400-talet.

Källor:

http://okandahandelser.blogspot.com/2007/12/flckebo-vrt-ett-besk.html
Kilström Bengt Ingmar, "Fläckebo kyrka", Stockholm, 1999
Simonsson Harry, "Fläckebo kyrkomiljö-invid den vassrika sjön", Västerås, 1998
Åmark Karl, "Spannmålshandel och spannmålspolitik"; Stockholm, 1915

(Tidigare publicerat)

Badelundas folkmängd under 1880-talet

 Badelunda socken utanför Västerås hade 1875 en folkmängd på 1 112 invånare och därefter skedde en folkminskning. Fram till 1890 var folkminskningen på 58 individer och det berodde inte direkt på den stora utvandringsvågen under 1880-talet. Det har faktiskt påträffat att i närheten av dynamiska städer var utvandringen mindre i jämförelse med periferiområdet eftersom folk flyttade in till sådana städer. Badelunda hade 1 078 invånare 1880 och en invånare mer 1885 för att sedan minska till 1 054 invånare 1890. Under 1880-talet gifte sig 85 par, 293 barn föddes varav 40 var utomäktenskapliga födda, 198 människor dog och 33 personer utvandrade.

Källor:

BiSOS (Befolkning), 1890

Norman Hans, ”Bergslagen och Nordamerika”, Uppsala, 1974

Dragontorpet

Detta dragontorp finns att beskåda i Bergsbrunna söder om Uppsala och förr fanns även ett uthus som brandhärjades med rivning som följd. En historisk idyll kan säga om detta torp med närliggande omgivning. Det finns en jordkällare som tidigare var skymt p g a uthuset. Själva branden ägde rum omkring 2010 och i uthuset påstås det att spöka, undrar också om själva torpet också spökar. På en gren finns det en antydan på en bortglömd fråga från en tipsrunda och en utflyktsmöbel finns också under en nedfallen buske, också bortglömd. På en gavel finns en historisk skylt och på platsen växer också fruktträd.