Antalet hemman i Jät socken

 Jät socken i Småland hade följande antalet hemman under den 1700-talet;

1701: 69

1710: 68

1714: 67

1715: 64

1721: 67

1726: 70

1750: 70

1754: 82

1760: 80

1766: 85

1780: 208

1790: 202

Från och med 1754 räknades antalet hushåll.

Källor:

Summariska Folkmängdsredogörelser, Tabellverket

Larsson Lars-Olov, ”Bönder och gårdar i Stormaktspolitikens skugga”, Växjö, 1987

Kostnaden att tillverka täckjärn i Långshyttan

Det varierade kraftigt att tillverka täckjärn i pris under den andra halvan av 1800-talet och i Långshyttan i Dalarna var inget undantag. Själva malmkostnaden var på 17 000 kr per ton 1860 medan kostnaden för kolet som var viktigt i framställningen var på 22 000 kronor per ton. Själva kostnaden för malmen gick ner med nära hälften fram till 1870 för att sedan öka igen fram till 1885 medan kolkostnaden var på 20 000 kr per ton 1870, 24 000 kr/ton 1880 och 30 000 kr/ton 1885. Under 1880-talet utgjorde kolkostnaden omkring hälften av den totala kostnaden. År 1890 var malmkostnaden på 11 000 kr per ton, kolkostnaden låg på 29 000 kr per ton och den totala kostnaden på 60 000 kr per ton. Tio år senare var det följande; 25 000, 54 000 och 100 000.

Källa: Artur Attman, ”Fagerstabruken, Uppsala, 1958

Notiser juli

 Rökstenen och Teodrik den Store

På Rökstenen utanför Röks kyrka i Östergötland står det nämnt om Teodrik den Store (död 525) och han var en östgötisk konung.

Källa: ”Vikingatidens ABC, Borås, 1995

Sveriges statskalender

Handboken Sveriges statskalender har utkommit sedan 1737.

Källa: ”NE i tjugo band”, band 18, 2008

Sveriges senaste koleraepidemi

År 1873 dog 348 personer i kolera i Sverige och det var senaste koleraepidemin i landet. 

Källa: Hans Norman & Ann-Sofie Ohlander, ”Kriser och katastrofer”, Historisk Tidskrift, 1989

Lodens skapelse

Symbolen för Stockholms tunnelbanas stationer skapades av Kalle Loden 1933.

Källa: Anders Johnsson, ”Fånga platsen”, 2008

Ormen i Nora

På den mest trafikerade gatan i Nora låg en huggorm som solade sig i gasset och på den tiden var det gott om ormar i Sverige.

Källa: Enköpingsposten 3 juli 1895

Värmländska bruk

Värmländska bruk stod för en fjärdedel av landets smide 1747.

Källa: Eli Heckscher, ”Sveriges ekonomiska historia”, del 1:2, Stockholm, 1936

Tio barn i Gävle

Enligt följande korta notis med rubriken i fetstil, Tio barn i Gefle erhålls till julen beklädnad af Joseph Leja Fondt, vilket det innebär att det rörde sig om fattiga barn.

Källa: Dagens Nyheter 5 december 1878

Männnen från Västerås

 Mellan 1895-1914 flyttade 1 565 män från Västerås inom fem mil från staden och det motsvarade 30,5% av alla flyttningar från staden. Under samma tidsperiod flyttade 3 565 män längre än fem mil från staden vilket motsvarade 69,5 % av alla flyttningar som var längre än fem mil.

Källa: Hans Norman, ”Bergslagen och Nordamerika”, Uppsala, 1974

Gårdsjö Torvströindustri

 Denna torvindustri anlades 1907 i Gårdsjö i norra Västergötland och efter några turer med likvidationen 1920 samt den slutliga nedläggningen i början på 1950-talet (fabriken revs strax senare).

Källa: Mats Freding, ”Industrilok i Västergötland”, 1984 

Blötberget under jord

 I Blötberget gruva i Dalarna användes det både tryckluftslok och sedan två olika uppsättningar av motorlok. Dels var det två lok som användes av Bergwerk AB Vulcanos och dels femton som användes av Stora Kopparbergs Bergslags AB. Det sistnämnda använde motorlok från Jenbacher Werke i Österrike och som tillverkades mellan 1948-72  De äldsta var tryckluftsloken som tillverkades av Atlas i Stockholm omkring 1920.

Källa: Mats Freding, ”Industrijärnvägar i Dalarna”, Kalmar, 2014

En vigsel i Adelsö socken

Det var bara en vigsel i den uppländska socknen Adelsö 1898 medan det var 15 vardera när det gällde antalet födda och döda under detta år. I t ex Bladåker var det 13 vigslar och Almunge 14.

Källa: SCB Utdrag