Järnvägshistoriska notiser 9 (mindre järnvägar)

Hemmabygge i  Odenslanda

Det hemmabyggda motorloket på Joshua Pettersson torvfabrik i det småländska Odenslanda byggdes 1905 och som stod avställt ännu 2004 på platsen. Loket är/var grön- och svartmålad, bensindriven med en Petter-motor (McLaren) som tillverkades av en engelsk firma. Enligt en nutida rapport var loket i ganska gott skick och det står på ett sidospår.

Källor:

Fjeld Ulf, Industrimotorlok 1, 1974

Loklistor, industribanor.se (Industribaneföreningen)

SmB-Bladet nr 3/1994

Ekolsunds leveranser 1949

Från Ekolsunds tegelbruk 1949 gick 270 000 ton på landsväg, 185 800 ton på järnväg och 827 208 ton på fartyg. Bruket var igång mellan 1913-62 (revs omgående) och viss form av tegeltillverkning hade varit igång sedan 1600-talet, men det var under tiden som bolag som anges ovan.

Källor:

Brums William, "Tegelindustrin i Mälarprovinserna", Uppsala, 1954

Freding Mats, "Industrilok i Uppland, 1991

Rye & Camber Railway

Det var en liten järnväg som öppnades för trafik i juli 1895 och nedlades i september 1939. Järnvägen hade två Baldwin-lok som var tillverkade under samma år när denna järnväg öppnades för trafik. Järnvägen hade också en viss trafik till en golfbana och även till Sandy Beach (England).

Källa: Steamindex.com

Hamnspåret i Reykjaviks hamn

Det var en av de mest kända järnvägarna på Island och järnvägen gick i Reykjaviks hamn mellan 1913-28 med spårvidden 900 mm. Det var två ånglok som tillverkades av Jung lokfabrik i den lilla tyska staden Kirchen.

Källa: Wikipedia.org; Rail transport in Iceland.

Loket på Tjällmo

Det som kallades för Tjällmo gruvor i Östergötland fanns ett tvåaxlat motorlok som tillverkades av Industridiesel i Stockholm 1947. Loket var dieseldriven med en motor på åtta hästkrafter från den engelska firman Lister. Driften i gruvan lades ner på mitten av 1950-talet och loket lämnades troligen kvar i gruvan.

Ericson Jan, "Skinnklädda tofflor i helvetet", Solna, 2005

Gyllenberg Bo, "Industrilok i Östergötland, Taberg, 1987

Salalok i Saxhyttan

Gruvan i Saxhyttan (Dalarna) hade tre elektriska lok från Sala Maskinsfabrik AB. Två var ackumulatordrivna och ett var katalysatordriven. Loken hade spårvidden 750 mm. Loken hade tillverkningsnumren 172/1946, 176/1950 och 180/1953 (katalysatordriven). De två första loken såldes vidare till andra banor medan nr 180 slopades 1976.

Källor:

Ericson Jan, "Loktillverkningen vid Sala Maskinfabriks AB åren 1932-53",Jönköping, 2002

Freding Mats, "Industribanor i Dalarna", Kalmar, 2014

Kalkbruket i Runhällen

Norr om Heby i västra Uppland finns en ort med namnet Runhällen och där fanns Runvikens kalkbrott. Brytningen av kalk påbörjades på 1800-talet och fortsatte fram till 1945. En kort bana med spårvidden 600 mm fanns och numera är brottet vattenfylld och området är ungefär 50x160 meter.

Källor:

dykanrna,nu

Fornminnesregistret

SmB-Bladet 4/1986

Banan i Edeby

 Under hösten 1918 började man arbetet med att anlägga en tre kilometer lång järnväg med spårvidden 600 mm mellan fältspatsgruvan i Edeby (Väddö) till Ortalaviken. Under sommaren 1919 var arbetet klart och i början var det hästdrift. Men redan 1920 införskaffades ett nytillverkat motorlok från Austrio Dalmier i Wien och loket var bensindriven med sex hästkrafter. P g a allt mindre utvinning från gruvan så minskade trafiken på järnvägen allteftersom. Trafiken upphörde 1927 och loket såldes till Magretelunds Gruv AB i Härsbacka (även den i Uppland). Loket såldes vidare därifrån 1947 och därefter är vidare öden okända.

Källor:

Freding Mats, "Industrilok i Uppland", 1991

Priedits Janis, "Loklista över AD-lok i Sverige", Industribaneföreningen, 2016

Nöjd med domen 1893

 En 26-årig man från Nätra socken i Västernorrlands län dömdes den 12 februari 1893 till straffarbete till två år plus ytterligare fem år i vanfrejd av Åsele tingslag. Han ansågs vara nöjd med domen och hade suttit häktat i tio dagar för andra resans stöld.

Polisunderrättelser, nr 25, 28 februari 1893

Eldsvåda hos korvgubben

Denna incident inträffade på Degerfors hemmaarena den 7 september 1952. Det skedde under matchen mot IFK Norrköping när korvgubbens stånd började att brinna bland folk på arenan. Elden kunde dock släckas snabbt och det var 10 426 betalande åskådare på matchen, fler åskådare än vanligt på Stora Valla. Matchen slutade 1-1 och båda målen kom inom den första halvleken. Denna match publiksiffra kan jämföras med 4 112 mot Örebro SK, 4 944 mot Djurgården och 5 521 mot Malmö FF på Stora Valla.

Källa: "Allsvenskan i siffror 1951-52", SFS, 2020

Fotbollsallsvenskan 1910 eller 1924

     Personligen är jag liten kluven i denna fråga eftersom man själv kommit in i att det var 1924 som fotbollsallsvenskan startade. Men jag kan inte låta bli att skriva min historiska syn om det. Om man utgår ifrån Martin Alsiö bok "Hundra år med allsvensk fotboll" så inledde den allsvenska fotbollen redan 1910 med Örgryte IS som segrare. Under den första säsongen fick det lämnas Walk-Over vid två tillfällen och matchen Vikingarna-Västmanland/Närkes BK spelades inte av någon anledning. Alsiö har också lagt fram flera påstående att det började 1910 på sin egen hemsida https://www.martinalsio.se/1910-och-1924/ som också är sevärd att läsa.

Ett klart påstående som även Alsiö tog upp var när Fotbollsbokens intiativtagare Rudolf R:et Eklöw skrev i den första upplagan som utkom 1932. Han hävdade då att Allsvenskan började 1924 och detta utslag har varit ständigt återkommande i alla möjliga verk om Allsvenskan sedan dess. Alsiö själv har hittat belägg på att serien startade innan 1924 från tidningar, årsberättelser från olika verksamhetsår, dokument från förbundet och protokoll. Varför Eklöw skrev att startåret var 1924 är det ingen som vet idag och han själv var journalist på Idrottsbladet under många år., han själv gick bort 1986.

I tidskriften Bolletinen som är ett organ för SFS så skrev Claes G Bengtsson med många år som journalist på Idrottsbladet och Expressen historiska artiklar om allsvenskan med startåret 1924 i numret 2/2014 med följande inledning;

""Söndagen den 3 augusti 1924 var det äntligen dags för allsvensk premiär. Föregångaren Svenska serien, som de två föregående säsongerna hade avgjorts i två sexlags-grupper, östra och västra, övergick då i en allsvensk serie med 12 lag. Därmed var en institution i svenskt idrottsliv född.""

Dock finns det flera litteratur som anger startåret 1924 medan de äldre eller samtida källor anger att det skrevs "den allsvenska serien" i bl a årsberättelser innan 1924. Jimmy Lindahl har gjort i ordning maratontabeller i Bolletinen för den Svenska serien mellan 1910-23, Allsvenskan sedan 1924 och de främsta klubbarna som har deltagit i de s k nationsserierna sedan 1910. Den boken med titeln "Allsvenskan genom tiderna" som utkom under 1980-talet inledde också med startåret 1924 och under samma decennium började Hans Ekman sin genomgång av varje allsvensk säsong ifrån 1924 och som han fortsatte med t o m säsongen 1945-46 (spelades med vinteruppehåll fram till 1958), därefter utgav SFS säsongen 1946-47 efter ett förarbete av Ekman som själv lämnade jordelivet 2004.

Jag själv är anhängare till IK Sirius som grundades 1907 och jag har under 15 år samlat på artiklar om klubben från tidningsarkivet på universitetsbiblioteket Carolina Rediviva i Uppsala. I äldre nyheter från UNT har jag funnit matcher som Sirius spelade på 1910-talet att det var en match i den svenska serien.

Själv är som sagt vad kluven till det och vet inte hur jag skall ta ställning till. Jag är ju "uppfostrad" till att allsvenskan startade 1924, men är också öppen för att nya rön skall läggas fram.

Notiser (kort)

En klassiskt bro

I juni 1995 togs den klassiska järnvägsbron utanför Storvik i Gästrikland bort. Den byggdes 1902 med läge väster om själva samhället och där Norra Stambanan gick över den linje som ursprungligen byggdes av Gävle-Dala Järnväg. Även järnvägsstationen i Storvik är ur kulturhistorisk synvinkel viktig för att denna skall kunna bevaras och var en gång i tiden en viktig järnvägsknutpunkt.

Källor: 

Järnvägsstationer---Sveriges järnvägsmuseum

Lööf Bo-Erik, "Storvik---Knutpunkt i omvandling", Tidskriften Tåg 9/95

Fick tolv daler

Klockaren i Häggeby kyrka i Uppland fick tolv daler för uppsättningen av "den nya hanen" till tornet och det var samband med när en kyrktupp sattes upp på tornet. Denna form behöll tornet tills man bytte ut spiran till en tornhuv 1805.

Källa: Bengt Ingmar Kilström, "Häggeby kyrka", Strängnäs, 1967

Prästen ledde styrkan

Prästen Daniel Buscovius ledde en styrka på 200 dalkarlar för att befria Särnadalen som uppehölls av danskarna under kriget 1643-45.

Källa: Norstedts uppslagsbok, 2003

Orkanen i Haparanda

En orkan drog fram i Haparanda den 17 december 1879 och det var många fönsterrutor som krossades, taken blåstes bort, höupplag gick förlorade och inga fungerande telegraf- eller telefonledningar. Det var många byar som blev drabbade av denna orkan.

Källa: Göteborgsposten 22 december 1879

Antalet sjömän i Länna socken

Länna socken i Roslagen hade 73 sjömän under året 1890 och de allra flesta var t o m födda i socknen. Bland annat var det en sjöman som var född i Stockholm 1835, en vardera i Österåker samt Rådmansö 1839 och en på Ljusterö 1864.

Källa: SVAR (Befolkning), Riksarkivet

Watfords publikrekord

Watfords publikrekord är 32 384 åskådare mot Manchester United i FA-cupens fjärde omgång den 28 januari 1950 och hemmalaget vann med matchens enda mål av John Rowley.

Källa: Association Football Statistician, "Today in football".

"Vad en gosse fick"

En gosse som var på Stäket som då låg i Uppsala län fick mellan 1749-51 en tunna råg samt korn, 0.75 tunna ärter, 1,88 markpund kött o fläsk och tre markpund fisk.

Källa: Eli Heckscher, "Sveriges ekonomiska historia", 2:2, Stockholm, 1949

Tackjärnsproduktionen ökade

 Tackjärnsproduktionen ökade i Sverige under den andra halvan av 1800-talet och i början gick denna produktion trögt med exempelvis 80 000 ton under tiden 1815-30 samt cirka 130 000 ton i mitten av 1830-talet. När det gällde konstruktionen av masugnar föregick inga större förändringar före 1800-talets mitt förutom en tekniskt nyhet som under 1830-talet. Då introducerades nämligen varmbläster i både masugnar och smideshärdar och under åren 1833-34 provades dessa vid några järnbruk med framgång som t ex Brevens Bruk i Närke 1834. Det visades sig att varmbläster på 300 grader ökade själva produktionen med 50 procent och sänkte kolutgången med 28 procent. I Edske masugn utanför Sandviken provade grosshandlaren i Gävle, Göran Fredrik Göransson den s k för bessemermetoden och ett lyckat resultat skedde 1858 på denna masugn. En process som gjorde att själva tackjärnsprocessen kunde öka markant i Sverige. År 1861 producerade 226 masugnar 170 000 tackjärn i Sverige och fram till 1890 ökade produktionen medan antalet masugnar minskade. År 1890 producerade 154 masugnar 456 000 ton och det var så även på Bredsjö bruk i Västmanland. Under året 1861 producerade bruket 403 ton tackjärn medan det var 3 000 ton 1890.

Källor:

Attman Artur, "Svenskt järn och stål 1800-1914", Södertälje, 1986

Gustavsson Kjell, "Bruksbanan Kilsmo-Breven", i Svenska småbanor, 1979

"Industrilok i Närke", 1981

Larsson Mats, "Arbete och lön i Bredsjö bruk", Uppsala, 1986

Schön Lennart, "En modern svensk ekonomisk historia", Falun, 2012