Henri St Cyr

Det var en svensk dressyrryttare som blev sommar-OS äldsta medaljvinnare i Melbourne 1956 när han var 56 år och 93 dagar. Han föddes 1902 och blev en stor dressyrryttare med sammanlagt fyra OS-guld samt såväl i individuella VM 1953 som SM samma år. Henri St Cyr levde till 1979 och han var framgångsrik under den tidsperiod han vann ovanstående tävlingarna.

Källor:

Greenberg Stan, "The Guinness book of Olympic Facts & Feats", Enfield, 1984
"Norstedts uppslagsbok", 2003

Henry Hughes--Verkstadens svenska ånglok

Den engelska loktillverkaren Henry Hughes som låg i den engelska staden Loughborough hade som jag känner till endast två lok i Sverige.
***Tillverkat 1873; kom till Älvkarleö i Norduppland 1876, en ny panna 1900 och tjänstgjorde fram till 1945 på Älvkarleös sidospår från ortens järnvägsstation längs med Uppsala-Gävle järnväg. Efter tjänstgöringen på bruket så överfördes loket till järnvägsmuseet i Gävle och är ett unikt exempel p g a sin storlek. Det var ovanligt med normalspåriga ånglok med två drivhjul eller med axelföljden B som tjänstgjorde i Sverige.
***Tillverkat 1874; axelföljden C, ångloket tillhörde först Wadstena-Fogelsta järnväg med spårvidden 891 mm, såldes 1907 till entreprenadfirman Bröchner Larsen Co som senare ombildades till Nordiska Järnvägsbyggnad AB (NSAB). Det var därifrån loket kom till Norsholmen på Gotland 1916 för att frakta kalk på ett industrispår fram till denna banans nedläggning 1921. Ångloket skickades till ett annat industrispår på Gotland.
Henry Hughes var en av de mindre tillverkarna i England och enligt uppgift så tillverkades runt 80 lok på firman.

Källor:

"Bevarandeplan för järnvägsfordon", Sveriges järnvägsmuseum, Gävle, 2004
Freding Mats, "Industrilok i Uppland, 1991
"Industrilok på Öland & Gotland", 1983 (av flera författare)
Loklista, Industribaneföreningen
steamindex.com

Kalkbruket i Knivinge

Ett kalkstensbrott uppfördes omkring 1895 i Knivinge utanför Vreta Kloster (Östergötland) och vid slutet på 1940-talet avvecklades verksamheten. Kalkbrottet hade ett motorlok av märket "Limo" som tillverkades av Linköpings Motorfabrik cirka 1930 och som skrotades i samband med brukets nedläggning.

Källor:

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet
Gyllenberg Bo, "Industrilok i Östergötland, Taberg, 1987

Bajonett som "tårtspade"

En bajonett som tillverkades under den senare delen av 1800-talet i USA och påminner som en tårtspade med en bred klinga. Den var anpassat till att användas till arméns Springfield-modell Trapdoor (modell 1873, karbiner). Med hjälp av denna kunde soldaterna gräva sina värn med den och även användas till andra sysslor där det inte går att använda tunna bajonetter.

Källa: Roger Ford m fl, "Stora boken om vapen", 2010

Hästå växel

Cirka 25 kilometer från Särna upprättades Häståväxeln längs med den enskiljd-byggda järnvägen mellan Limedsforsen och Särna. Från denna växel utgick ett två kilometer stickspår till Falu älv som p g a nivåskillnaden gick i sicksack..

Källa: Järnvägsdata, 1999

Scott Joplin

Scott Joplin var en färgad amerikansk kompositör  och pianist som levde mellan 1868-1917 och en förgrundsfigur inom ragtime som föregick jazzen. År 1899 utgav han "Maple Leaf Rag" som såldes i 75 000 exemplar på ett år. Citering från Bonniers musiklexikon;
"Joplin var en av de första svarta artisterna och upphovsmän erkändes av en större och även en vit publik.
När bl a hans låt "The Entertainer" användes i filmen "Blåsningen" fick han en renässans 57 år efter sin död. Joplins inspelningar på pianorulle från 1899-1916 har överförts till CD och han var också en del i operan Treemonsin.

Källor:

Bonniers musiklexikon, 2003
Norstedts uppslagsbok, 2003
Wikipedia (engelsksspråklig)

Vidbo klockstapel

Denna klockstapel som ligger norr om själva kyrkan i Vidbo i Uppland blev färdigt 1744 och var då enklare i sin omfattning. Under år 1786 brädfordrades den med sina två klockor. Storklockan är från 1907 och blev gjuten av Joh A Beckman medan lillklockan är från 1759. Elektrisk ringning började man med 1952 och under åren 1967-69 genomgick klockstapeln en omfattande renovering.

Källa: Ingeborg Wilcke Lindqvist, "Vidbo kyrka", Katrineholm, 1984