Vidbo klockstapel

Denna klockstapel som ligger norr om själva kyrkan i Vidbo i Uppland blev färdigt 1744 och var då enklare i sin omfattning. Under år 1786 brädfordrades den med sina två klockor. Storklockan är från 1907 och blev gjuten av Joh A Beckman medan lillklockan är från 1759. Elektrisk ringning började man med 1952 och under åren 1967-69 genomgick klockstapeln en omfattande renovering.

Källa: Ingeborg Wilcke Lindqvist, "Vidbo kyrka", Katrineholm, 1984

Notiser februari

Försvunnen villa på Kronparksvägen

På Kronparksvägen i Uppsala fanns en stor fyrkantig villa som nu är riven sedan sju-åtta år sedan och just nu finns en annan villa på samma tomt, denna modell var vanligt under 1960- och början på 1970-talet.

Produktionen på Storfors bruk 1620

På Storfors bruk tillverkades följande i skeppund 1620; Grovt stångjärn 215, dragjärn 169, spik 148, rörplåtar 14, stål 5 och diverse manufakturer 10.
Källa: Jalmar Furuskog, "De värmländska järnbruken", Filipstad 1924

Antalet kor i Medelpad 1600

År 1600 fanns det 5 613 kor fördelat på 883 bönder i Medelpad. I Njurunda socken hade  23 bönder sex kor vardera medan 20 bönder hade kor, två bönder i Torps socken hade sexton kor vardera.
Gösta Boethius, "Borglägerpenningar, smörtionde och kotal i Norrland", Historiskt tidskrift, 1928

Färnebosjälvmordet (OBS: obehaglig läsning)

Den 19 april 1859 påträffades en arbetare i Färnebo socken med en avskuren strupe och bredvid honom låg en rakkniv, han hade en längre tid varit grubblande.
Källa: Göteborgsposten 30 april 1859

Konfirmationen

Den svenska konfirmationsakten från 1811 bygger på tyska evangeliska förebilder.
Källa: "Norstedts uppslagsbok", 2003

Understen vid Singös nordspets

Denna fyr byggdes 1916 och är 39 meter hög, ligger ute vid vattnet cirka en mil nordost om Singö i Södra Kvarken.
Källor:
Faktakalendern 2005
"Stockholms länsmuseum, databas"

Öster höll på att komma ikapp

I allsvenskan den 3 oktober 1976 tog Djurgården emot Öster och ledde med 3-0 i halvtid, istället vann de med 4-3. I tabellen låg Öster då på en tredjeplats medan hemmalaget låg på 10:e plats.
Källa: Uppsala Nya Tidning 4 oktober 1976

Vände till en storseger

Swindon City låg under efter tio minuter mot Bournemouth på hemmaplan den 2 januari 1926 och det var i division 3(Södra), hemmalaget vände till seger med slutligen 8-2 (Frank Richardsson gjorde fyra av målen).
Källa: Rothmans Football Yearbook 1992-93

Twickenham

Denna rugbyarena i London öppnades 1908 och där det engelska rugbylandslaget har spelat sina hemmamatcher, publikkapaciteten har ändrats igenom åren (i början av 1970-talet höll den för 72 500 åskådare varav 32 500 var sittplatser).
Källa: Trevor Arlott (redaktör), "The Oxford Companion of Sports & Games", Oxford, 1975

Ainofolket underkuvades

Mellan åren 802-812 varade ett krig i Japan som slutligen underkuvade Ainofolket.
Källa: Alf Henriksson, "Alla tider", 1983

Tärna kyrkas byggnadskropp

Tärna kyrka ligger söder om Sala och dess byggnadskropp har spår från medeltiden, 1700-talet och 1890-talet.
Källa: Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet

Samma publiksiffra

Det två första hemmamatcherna för säsongen 1936-37 hade Halmstads BK exakt samma publiksiffra. Det kom 2 694 åskådare mot IFK Helsingborg och Landora från Landskrona, serien var division 2 (Sydöstra).
Källa: Idrottsbladet 105, 19 augusti 1936

Ett OK-lok i Högsby

År 1938 tillverkades ett dieseldriven motorlok av den tyska firman Orenstein & Koppel i Berlin som hade en motor på elva hästkrafter som också tillverkades av firman. Det var tillverkarens typ RL1a som var en ganska vanlig loktyp av O & K i Sverige. Loket hade spårvidden 600 mm och först till AB Berga Tegelbruk, under 1964 blev loket överflyttat till det närbelägna Högsby Tegelbruk (båda i Småland). Före 1970 skrotades detta lok efter drygt 30 års användning på två tegelbruk i Småland.

Källor:

Fjeld Ulf, "Svenska industrimotorlok", 1974
Orenstein & Koppel motorlok, Industribaneföreningen

Födda på 1800-talet i Uppsala kommun 1990

Under slutet på året 1990 fanns det 552 personer som var födda på 1800-talet i Uppsala kommun, varav 299 var födda i Uppsala län. Det var sex kvinnor som var födda under 1880-talet varav fyra var födda 1888 medan de övriga två var födda året efter. Av de som var boende i Uppsala kommun 1990 så var 108 födda under 1898 och 158 var födda året efter.

Källa: "Sveriges befolkning 1990", Uppsala landsarkiv

Gasade ihjäl sig själv

Fredagen den 24 augusti 1917 anträffade en 40-årig kvinna död i sin bostad. Han hade tagit ut sängen till köket, satt på kranen till gasledningen till spriten och därefter inväntat döden. Det var på den tiden när det var vanligt att massmedia rapporterade om självmord.

Källa: Uppsala Nya Tidning 27 augusti 1917

Antalet hushåll och folkmängd

Enligt min lilla samling av akademiska artiklar så fanns det 64 bönder med kor i Färila socken (Hälsingland) 1557 varav en bonde hade 18 kor. År 1609 fanns det 56 bönder i Kinnarumma socken och varje bonde måste har haft sitt eget hushåll. Sedan måste man utgå ifrån att det fanns fler än 64 hushåll i Färila under mitten av 1500-talet. Enligt Andersson-Palms framräknade folkmängdsuppgifter hade Färila socken 293 invånare 1571 och om man leker med tanken att det fanns 64 hushåll under 1500-talet så borde själva hushållsstorleken ligga på nästan fem individer per hushåll. Men uppgifterna måste vara större eftersom Färila socken även innehöll Los som 1748 bröt sig loss från Färila. Efter denna församling hade gjort det så har Los gränser i efterhand blivit kraftigt förändrade och de försök till homogeniseringar som har blivit gjorda får anses vara tillräckliga. Enligt Andersson-Palms uppgifter hade Färila socken 398 invånare 1620 och 853 invånare 1699. För motsvarande uppgifter för Kinnarumma var det 299 invånare 1571, 485 för 1620 och 517 för 1699, enligt boken "Människor och skördar" hade Kinnarumma socken 27 "redovisade" bönder 1620.

Källor:

Andersson-Palm Lennart
"Människor och skördar", Göteborg, 1993
"Folkmängden i Sveriges socknar och kommuner 1571-1997"; Göteborg, 2000
Boethius Gösta, "Borglägerpenningar, smörtionde och kotal", Historiskt tidskrift, 1928