I Rättvik går en brygga ut från fastlandet och ut i sjön Siljan och den är 627 meter lång, bryggan anlades i juni 1897. Bryggan hade normalspårigt bana som ångbåtspassagerarnas bagage kunde fraktas in till land med hjälp av en tralla. Spåret gick mellan fastlandet och en ö ute i sjön som även bryggan slutade vid. Banans spårvidd ändrades i början på 1930-talet till 600 mm spårvidd och samtidigt anlades även en vågbrytare av decauvillematerial. Spåret på själva bryggan togs bort under 1940-talet och idag kan man se svarta bräder där spåret hade legat.
Källor:
Freding Mats, "Industrijärnvägar i Dalarna", Kalmar, 2014
Olofsson Helena & Mats Olofsson, "Upptäck Sverige", Värnamo, 2008
tisdag 10 april 2018
torsdag 5 april 2018
Turerna kring en sakristia
Långtora kyrka i Uppland hade en tur med en sakristia under en tidsperiod. Den allra första sakristian var knuten till en träkyrka som fanns innan den nuvarande kyrkan av sten byggdes. Denna sakristia blev åsatt p g a sättningar i marken och en sakristia uppfördes på en annan plats i kyrkan 1826. Denna sakristia revs i samband med en restaurering 1952-53 och en ny uppfördes på den ursprungliga sakristians plats.
Därmed fick kyrkan tillbaka sin medeltida form!
Källor:
Anund Johan & Linda Qviström", Det medeltida Uppland", 2012
Sundquist Nils, "Långtora kyrka", Katrineholm, 1984
Därmed fick kyrkan tillbaka sin medeltida form!
Källor:
Anund Johan & Linda Qviström", Det medeltida Uppland", 2012
Sundquist Nils, "Långtora kyrka", Katrineholm, 1984
måndag 2 april 2018
När Birmingham vann ligacupen 1963
Säsongen 1962-63 ville inte de främsta klubbarna deltaga i ligacupen och Birmingham City var inte en av dem. I ligaspelet gick det knackigt när de slutade på 20:e plats i den gamla division 1 medan i ligacupen inledde de med att besegra Doncaster Rovers med 5-0. I den tredje omgången spelade de 1-1 mot Barrow på bortaplan och slog dem i omspelet på St Andrews med 5-1. I fjärde omgången vann de med 3-2 mot Notts County och sedan 6-0 mot Manchester City för att i semifinalen ta emot Bury som är dubbelmöten (fortfarande). De vann med 3-2 på hemmaplan och spelade 1-1 på bortaplan. Ligacupfinalen spelades också i dubbelmöten fram till 1967 då finalen började att spelas på Wembley Stadium. I finalen mötte de Aston Villa och den första matchen gick på St Andrews som slutade 3-2 till Birmingham City medan returen på Villa Park slutade mållöst. Ligacupen har haft en del olika namn sedan den började att spelas 1960.
Källor:
https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_EFL_Cup_finals
Matthews Tony, "Birmingham City---A complete record", Derby, 1995
Smailes Gordon, "Football League Records", Derby, 1992
Källor:
https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_EFL_Cup_finals
Matthews Tony, "Birmingham City---A complete record", Derby, 1995
Smailes Gordon, "Football League Records", Derby, 1992
Två landskamper samma dag
Den 15 mars 1890 spelade England två landskamper, dels mot Wales i Wrexham och dels mot Irland i Belfast.
Laget mot Wales(seger med 3-1)
http://www.englandstats.com/playerreport.php?pid=595
Mot Irland var det följande lag(seger med 9-1);
I matchen mot Wales var det Moon, bröderna Walters, Shelton och Lindley som inte för närvarande spelade någon ligafotboll medan mot Irland var det enbart ligaspelare. I Belfast var det fem spelare från Blackburn Rovers medan klubbar som West Bromwich, Everton samt Bolton hade spelare med i båda matcherna. Wales var den bättre nationen av de landslag som England mötte vid denna tidpunkt. Fram till 1890 hade Irland endast vunnit en landskamp och det var just mot Wales som de vann med 4-1 den i Belfast den 12 mars 1887. Då kan man ifrågasätta sig varför England ställde upp med synnerligen bättre lag mot just Irland(när Irland spelade sin första landskamp mot just England så föll de med 0-13). England spelade den första landskampen mot Skottland 1872, mot Wales 1879 och mot Irland 1882. Mot Wales hade England förlorat vid två tillfällen, dels med matchens enda mål i Blackburn den 26 februari 1881 och dels med 3-5 i Wrexham den 13 mars 1882. Fr o m den sistnämnda matchen hade England endast spelat en oavgjort match mot Wales medan de hade vunnit med 5-0, 4-0(två ggr), 3-1, 5-1 och 4-1.
Källor:
AFS; "Today in football, 15 mars".
Rothman´s Football Yearbook, 1986-87.
Soar Phil, "The Hamlyn´s book of British Football Records", 1984
Ett par Wikipediatips
http://en.wikipedia.org/wiki/Tinsley_Lindley
http://en.wikipedia.org/wiki/Oxford_University_A.F.C.
Laget mot Wales(seger med 3-1)
- Moon(Old Westminster)
- A M Walters(Old Carthusians)
- P M Walters(Old Carthusians)
- Fletcher(Wolverhampton)
- Holt(Everton)
- Shelton(Notts Rangers)
- Bassett(West Bromwich)
- Currey(Oxford University)
- Lindley(Nottingham Forest)
- Daft(Notts County)
- Wood(Wolverhampton)
http://www.englandstats.com/playerreport.php?pid=595
Mot Irland var det följande lag(seger med 9-1);
- Roberts(West Bromwich)
- Baugh(Wolverhampton)
- Mason(Wolverhampton)
- Barton(Blackburn Rovers)
- Perry(West Bromwich)
- Forrest(Blackburn Rovers)
- Lofthouse(Blackburn Rovers)
- Davenport(Bolton Wanderers)
- Geary(Everton)
- Walton(Blackburn Rovers)
- Townley(Blackburn Rovers)
I matchen mot Wales var det Moon, bröderna Walters, Shelton och Lindley som inte för närvarande spelade någon ligafotboll medan mot Irland var det enbart ligaspelare. I Belfast var det fem spelare från Blackburn Rovers medan klubbar som West Bromwich, Everton samt Bolton hade spelare med i båda matcherna. Wales var den bättre nationen av de landslag som England mötte vid denna tidpunkt. Fram till 1890 hade Irland endast vunnit en landskamp och det var just mot Wales som de vann med 4-1 den i Belfast den 12 mars 1887. Då kan man ifrågasätta sig varför England ställde upp med synnerligen bättre lag mot just Irland(när Irland spelade sin första landskamp mot just England så föll de med 0-13). England spelade den första landskampen mot Skottland 1872, mot Wales 1879 och mot Irland 1882. Mot Wales hade England förlorat vid två tillfällen, dels med matchens enda mål i Blackburn den 26 februari 1881 och dels med 3-5 i Wrexham den 13 mars 1882. Fr o m den sistnämnda matchen hade England endast spelat en oavgjort match mot Wales medan de hade vunnit med 5-0, 4-0(två ggr), 3-1, 5-1 och 4-1.
Källor:
AFS; "Today in football, 15 mars".
Rothman´s Football Yearbook, 1986-87.
Soar Phil, "The Hamlyn´s book of British Football Records", 1984
Ett par Wikipediatips
http://en.wikipedia.org/wiki/Tinsley_Lindley
http://en.wikipedia.org/wiki/Oxford_University_A.F.C.
(Tidigare publicerad)
Sigtunas vårddistrikt 1900
Den årsberättelse som utgavs om Sigtunas vårddistrikt 1900 handlade bl a om att antalet kyrkoinskrivna i staden var 13 139 invidider i detta distrikt. Under detta år föddes 354 barn medan 223 dog, varav 28 av dessa var barn under ett år.
Lite grann om läget bland olika sjukdomar.
Mäsling: Endast 2 fall hafva kommit till min kännedom, båda i Husby-Långhundra i Juni.
Skarlakansfeber: 4 fall inträffade i ett hushåll i Odensala i Mars, under hösten uppgifves några lindriga fall hafva förkommit i Orkesta.
Kikhosta: såvidt till min kännedom kommit, hafva 8 fall inträffat under sommaren i Lagga, Odensala, Sigtuna och Wassunda.
Af Influensa förekommo under våren 141 fall, 1 af dessa afled.
Frossa: 2 fall inträffade under förra halfåret, det ena af s.k. larverad form.
Difteri har varit vida mindra spridd och äfven mindre elakartad än under närmast föregående år; största antalet fall, näml. 17, inträffade i Januari: lokala epidemier i Orkesta, Wassunda och Skeptuna samt enstaka fall i Haga, Lunda och Norrsunda.Under Februari t.o.m. augusti förekommo enstaka fall i Skeptuna, Husby Erlinghundra, Lunda, Knifsta och Wassunda.Under årets 4 sista månader inträffade lokala epidemier på 3 ej långt från hvarandra belägna ställen i Skeptuna samt i Norrsunda och Husby Erlinghundra.
Sådana där rapporter är oumbärliga om man vill veta hur läget var ställt under vissa år kring förra sekelskiftet. Man skall komma ihåg att Sigtuna vårddistrikt inte enbart upptog staden Sigtuna utan även socknarna i dåvarande nordvästra delen av Stockholms län. Det kan förklaras varför det bodde lite mer 13 000 i detta distrikt 1900. Distriktet sträckte sig ända upp till Lagga som är en gränssocken till Danmark och sedan var det inte längre långt till staden Uppsala. Sharlakansfeber drabbade endast ett hushåll i Odensala och det var ett sjukdom som man blev isolerat av förr i tiden.
NE skriver följande om denna sjukdoms risker: Scharlakansfeber definierades och beskrevs första gången av Thomas Sydenham 1676. Den var före penicillineran en fruktad infektionssjukdom med icke ringa dödlighet och med hög frekvens av komplikationer, speciellt reumatisk feber, hos överlevande. Under senare delen av 1800-talet var scharlakansfeber den infektionssjukdom som vållade flest dödsfall i Sverige; 1861-90 avled 86 700 personer, vilket innebar en dödlighet bland de insjuknade på över 30 %. Sjukdomen förekommer dock inte i folkmedicinen, där man skar alla "utslags"-sjukdomar över en kam.
I NE:s artikel om sjukdomen kännetecknar en viss del hur man såg på denna sjukdom förr och jag förmodar att hushållet i Odensala var isolerat. Det var också 141 personer som blev drabbade av influensa som även en person avled till följd av sjukdomen. Förr i tiden kunde man även dö av förkylning och det berodde på de förhållanden som rådde då.
Under detta år inträffade det två obduceringar inom distriktet, dels av en tjänsteflicka som hade dött av fosforförgiftning och dels en man som hade kommit för nära ett framrusande tåg.
Det var ett litet urval om vad som hände i detta distrikt och det finns massor att läsa i sådana där rapporter som dels finns på svarskatalogen och dels på medicinalhistoriskt databas.
Lite grann om läget bland olika sjukdomar.
Mäsling: Endast 2 fall hafva kommit till min kännedom, båda i Husby-Långhundra i Juni.
Skarlakansfeber: 4 fall inträffade i ett hushåll i Odensala i Mars, under hösten uppgifves några lindriga fall hafva förkommit i Orkesta.
Kikhosta: såvidt till min kännedom kommit, hafva 8 fall inträffat under sommaren i Lagga, Odensala, Sigtuna och Wassunda.
Af Influensa förekommo under våren 141 fall, 1 af dessa afled.
Frossa: 2 fall inträffade under förra halfåret, det ena af s.k. larverad form.
Difteri har varit vida mindra spridd och äfven mindre elakartad än under närmast föregående år; största antalet fall, näml. 17, inträffade i Januari: lokala epidemier i Orkesta, Wassunda och Skeptuna samt enstaka fall i Haga, Lunda och Norrsunda.Under Februari t.o.m. augusti förekommo enstaka fall i Skeptuna, Husby Erlinghundra, Lunda, Knifsta och Wassunda.Under årets 4 sista månader inträffade lokala epidemier på 3 ej långt från hvarandra belägna ställen i Skeptuna samt i Norrsunda och Husby Erlinghundra.
Sådana där rapporter är oumbärliga om man vill veta hur läget var ställt under vissa år kring förra sekelskiftet. Man skall komma ihåg att Sigtuna vårddistrikt inte enbart upptog staden Sigtuna utan även socknarna i dåvarande nordvästra delen av Stockholms län. Det kan förklaras varför det bodde lite mer 13 000 i detta distrikt 1900. Distriktet sträckte sig ända upp till Lagga som är en gränssocken till Danmark och sedan var det inte längre långt till staden Uppsala. Sharlakansfeber drabbade endast ett hushåll i Odensala och det var ett sjukdom som man blev isolerat av förr i tiden.
NE skriver följande om denna sjukdoms risker: Scharlakansfeber definierades och beskrevs första gången av Thomas Sydenham 1676. Den var före penicillineran en fruktad infektionssjukdom med icke ringa dödlighet och med hög frekvens av komplikationer, speciellt reumatisk feber, hos överlevande. Under senare delen av 1800-talet var scharlakansfeber den infektionssjukdom som vållade flest dödsfall i Sverige; 1861-90 avled 86 700 personer, vilket innebar en dödlighet bland de insjuknade på över 30 %. Sjukdomen förekommer dock inte i folkmedicinen, där man skar alla "utslags"-sjukdomar över en kam.
I NE:s artikel om sjukdomen kännetecknar en viss del hur man såg på denna sjukdom förr och jag förmodar att hushållet i Odensala var isolerat. Det var också 141 personer som blev drabbade av influensa som även en person avled till följd av sjukdomen. Förr i tiden kunde man även dö av förkylning och det berodde på de förhållanden som rådde då.
Under detta år inträffade det två obduceringar inom distriktet, dels av en tjänsteflicka som hade dött av fosforförgiftning och dels en man som hade kommit för nära ett framrusande tåg.
Det var ett litet urval om vad som hände i detta distrikt och det finns massor att läsa i sådana där rapporter som dels finns på svarskatalogen och dels på medicinalhistoriskt databas.
(Tidigare publicerat)
Demografin för Mörsil socken (Jämtland)
***Mörsil socken hade 162 invånare 1749 som var fördelade på 75 män/pojkar och 87 kvinnor/flickor och det fanns 21 hushåll i socknen. Ett gästgiveri fanns i socknen som förbipasserande och sockenbor kunde träffas och diskutera olika ting. År 1830 hade folkmängden stigit till 323 invånare.
***Ingen känd rapportering om spannmålsproduktion under början av 1800-talet.
***I socknen fanns en berömd sanatorium.
Från NE
Mörsils sanatorium med tillhörande park etablerades 1891 efter tysk förebild. Anläggningen, som är delvis bevarad, bestod av flera byggnader - bl.a. huvudbyggnad, badhus och läkarvilla - som sammanhölls av ett öppet parklandskap med björkalléer, grusade gångar, trädgårdsland och inhemska friväxande träd. Promenader i fjälluften med omväxlande utblickar och vilostunder ingick i kuren mot tuberkulos.
Dit folk skickades bara för att de hade blivit drabbade av tuberkulos och mycket vanligt tillvägagångssätt förr i tiden.
***Ingen känd rapportering om spannmålsproduktion under början av 1800-talet.
***I socknen fanns en berömd sanatorium.
Från NE
Mörsils sanatorium med tillhörande park etablerades 1891 efter tysk förebild. Anläggningen, som är delvis bevarad, bestod av flera byggnader - bl.a. huvudbyggnad, badhus och läkarvilla - som sammanhölls av ett öppet parklandskap med björkalléer, grusade gångar, trädgårdsland och inhemska friväxande träd. Promenader i fjälluften med omväxlande utblickar och vilostunder ingick i kuren mot tuberkulos.
Dit folk skickades bara för att de hade blivit drabbade av tuberkulos och mycket vanligt tillvägagångssätt förr i tiden.
(Tidigare publicerat)
fredag 30 mars 2018
Notiser, mars
UPPDATERAT
Tolfta tre kyrkklockor
Tolfta kyrka utanför Tierp har tre klockor i olika storlekar i en klockstapel och dessa är gjutna av Gerhard Meyer d y i Stockholm. Storklockan och lillklockan gjöts 1727 medan mellanklockan gjöts tio år senare.
Källa: Bengt Ingmar Kilström, "Tolfta kyrka", Upplands kyrkor, 1953
Ryska livegenskapen
Livegenskapen i Ryssland upphävdes 1861.
Källa: Alf Henriksson, "Alla tider", 1983
Masugnen brann ner till grunden
År 1764 brann Överbo masugn i Skuttunge socken (Uppland) ner till grunden för att sedan byggas upp igen.
Källa: Berg Lena & Örjan Hermodsson, "Dannemora bergslagsområde", 2002
Järnfördelningen 1695
Av Sveriges järnproduktion 1695 var Värmland i toppen med 22% och därefter Närke 17, Västmanland 16, Uppland 14, Dalarna 7,5 samt Gästrikland 6.
Källa: Eli Heckscher, "Svenskt arbete och liv", 1965
Temperaturen 20 oktober 1890
Under detta datum var det nollgradigt i Haparanda, 7,3 plusgrader i Stockholm och 9,4 i Karlshamn.
Källa: Stockholms Dagblad, 22 oktober, 1890
Endast kvinnor på fattighuset
År 1749 var det 21 personer intagna på fattighuset i Tegelsmora socken i Uppland och samtliga var kvinnor.
Källa: Min opublicerade uppsats, "Dödligheten i Uppland", 2007
Närtunapatén
Patén i Närtuna kyrka i Uppland har en stor kulturhistoriskt värde eftersom den tillverkades redan under 1300-talet.
Källa: Bengt Ingmar Kilström, "Närtuna kyrka", Upplands kyrkor XIV, Strängnäs, 1981
Träkyrkan i Närtuna
Det har tidigare funnits någon form av en träkyrka i Närtuna eftersom den nuvarande kyrkans äldsta delar är tornets nederkant och sakristian. Dessa har bl a blivit tillfogade en träkyrka innan 1200 och drygt 100 år senare byggdes den nuvarande kyrkokroppen under 1300-talets första hälft.
Källor:
Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet
Kilström Bengt Ingmar, "Närtuna kyrka", Upplands kyrkor XIV, Strängnäs, 1981
Efter 18 år på posten
Vid månadsskiftet februari/mars 1860 lämnade överläkaren Trier sin post på Fredriks hospital i Köpenhavn som hade haft i arton år och han ersattes av Dahlerup.
Källa: Göteborgsposten 7 mars 1860
Tolfta tre kyrkklockor
Tolfta kyrka utanför Tierp har tre klockor i olika storlekar i en klockstapel och dessa är gjutna av Gerhard Meyer d y i Stockholm. Storklockan och lillklockan gjöts 1727 medan mellanklockan gjöts tio år senare.
Källa: Bengt Ingmar Kilström, "Tolfta kyrka", Upplands kyrkor, 1953
Ryska livegenskapen
Livegenskapen i Ryssland upphävdes 1861.
Källa: Alf Henriksson, "Alla tider", 1983
Masugnen brann ner till grunden
År 1764 brann Överbo masugn i Skuttunge socken (Uppland) ner till grunden för att sedan byggas upp igen.
Källa: Berg Lena & Örjan Hermodsson, "Dannemora bergslagsområde", 2002
Järnfördelningen 1695
Av Sveriges järnproduktion 1695 var Värmland i toppen med 22% och därefter Närke 17, Västmanland 16, Uppland 14, Dalarna 7,5 samt Gästrikland 6.
Källa: Eli Heckscher, "Svenskt arbete och liv", 1965
Temperaturen 20 oktober 1890
Under detta datum var det nollgradigt i Haparanda, 7,3 plusgrader i Stockholm och 9,4 i Karlshamn.
Källa: Stockholms Dagblad, 22 oktober, 1890
Endast kvinnor på fattighuset
År 1749 var det 21 personer intagna på fattighuset i Tegelsmora socken i Uppland och samtliga var kvinnor.
Källa: Min opublicerade uppsats, "Dödligheten i Uppland", 2007
Närtunapatén
Patén i Närtuna kyrka i Uppland har en stor kulturhistoriskt värde eftersom den tillverkades redan under 1300-talet.
Källa: Bengt Ingmar Kilström, "Närtuna kyrka", Upplands kyrkor XIV, Strängnäs, 1981
Träkyrkan i Närtuna
Det har tidigare funnits någon form av en träkyrka i Närtuna eftersom den nuvarande kyrkans äldsta delar är tornets nederkant och sakristian. Dessa har bl a blivit tillfogade en träkyrka innan 1200 och drygt 100 år senare byggdes den nuvarande kyrkokroppen under 1300-talets första hälft.
Källor:
Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet
Kilström Bengt Ingmar, "Närtuna kyrka", Upplands kyrkor XIV, Strängnäs, 1981
Efter 18 år på posten
Vid månadsskiftet februari/mars 1860 lämnade överläkaren Trier sin post på Fredriks hospital i Köpenhavn som hade haft i arton år och han ersattes av Dahlerup.
Källa: Göteborgsposten 7 mars 1860
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
