År 1867 bildades "Nya Skånska Stenkols AB" som fem år senare bytte namn till Eslövs stenkolsgruvor AB och efter ytterligare namnbyten innan det sista namnet kom till stånd. Kol upptogs i fyra schakt mellan 1867-1904 och enligt en notis i Dagens Nyheter upptogs det 16 000 tunnor under ett år. Denna notis nämnde även om den sviktande arbetskraften p g a den emigrationsvåg som utbröt i slutet på 1860-talet.
Källor:
Dagens Nyheter 27 maj 1869
Priedits Janis, "Industrilok i Skåne (Malmöhus län), 1995
söndag 22 oktober 2017
Inkvartering av ryska trupper
År 1743 kom ryska trupper till Sverige för att skydda landet mot danskarna och att de skulle dessutom hjälpa befolkningen med allehanda sysslor. Den första truppen anlände redan i november och i januari kom nästa trupp. Den första truppen förlades i Stockholm medan den andra förlades på åtskilliga platser i Sverige.
Källor:
Henriksson Alf, "Sveriges historia", 1963
Lindkvist Herman, "Nyttan och nöjet", Historien om Sverige, Värnamo, 1996
Mansen Elisabeth, "Sveriges historia, Norstedt", band 5, Värnamo, 2011
Källor:
Henriksson Alf, "Sveriges historia", 1963
Lindkvist Herman, "Nyttan och nöjet", Historien om Sverige, Värnamo, 1996
Mansen Elisabeth, "Sveriges historia, Norstedt", band 5, Värnamo, 2011
R-ångloken
Sveriges kraftigaste ånglok var de fem exemplar som fick litteran R och som sattes in på den tunga malmtrafiken mellan Narvik-Luleå. Det var efter att de norska statsbanerna hade skaffat fram en starkare loktyp i sin malmtrafik och efteråt skaffade SJ just de fem R-ångloken mellan 1908-09. Det var lok med cylinderdimenssionen 700x640 mm, hade Walschaert slidstyrning, tjänstevikten 84,4 ton, dragkraften på 18,8 ton och Sveriges enda tiokopplade ånglok samt det starkaste kolvångloket. Lokets axelföljd var E med fem drivaxlar med ingen löpaxel. P g a att Riksgränsbanan blev tidigt elektrifierat så anskaffades inga fler lok av den typen. Efter elektrifieringen fördes de över till Norra stambanan och de slopades 1973. Ett av loken skickades till Danmark i utbyte till F1200 (det lok som körde tåget i Sveriges svåraste olycka i oktober 1918 som krävde 41 människors liv). Lokens tillverkades av NOHAB i Trollhättan och nu finns bara 976 kvar, i SJ:s nummerserie fick de numren 974-978.
Källor:
"Bevarande av järnvägsfordon", Gävle, 2004
Diehl Ulf m fl, "Normalspåriga ånglok vid Statens järnvägar", 1973
Fjeld Ulf, "Utgångna loktyper med bl a R-loken", Tåg, 1976
Kullander Björn, "Sveriges järnvägar", 1994
Källor:
"Bevarande av järnvägsfordon", Gävle, 2004
Diehl Ulf m fl, "Normalspåriga ånglok vid Statens järnvägar", 1973
Fjeld Ulf, "Utgångna loktyper med bl a R-loken", Tåg, 1976
Kullander Björn, "Sveriges järnvägar", 1994
Nietziches öde
Den tyske filosofen Friedrich Nietziche levde mellan 1844-1900 och han var professor i klassisk filologi i Basel mellan 1869-79. Han föddes i byn Röcken som ligger i närheten av det berömda slagfältet Lützen. Det som kom att prägla slutet av hans liv var att han led av en obotlig psykologisk sjukdom under hans sista elva år i livet. Han var omsluten och utan kontakt med omvärlden, hans syster var en av dem som vårdade honom. Det började hon med 1893 när han hade kommit tillbaka efter hade bott i Paraguay under en tid. Hon skapade tillsammans med sin man en koloni för tyska emigranter och hennes man förskingrade de pengar som kolonisterna lämnade som bidrag till allehanda förbättringar. Hennes man tog livet av sig 1889 sedan bubblan hade spruckit och systern började då att ta hand om sin sjuke bror. Fadern som var präst dog tidigt och i början tog systern hand om honom tillsammans med modern, hans sjukdom blev mer och mer ansträngande. Båda tog hand om honom ända tills modern dog 1897 och systern tog då hem honom till sin villa med namnet Silberblick i staden Wismar. Hans tid i Basel var på drygt tio år och i slutet på hans karriär där började han att känna av sjukdomen. Han försökte bli av med problemet genom att åka runt till olika välfärdsorter och han skrev ingenting under hans sista elva år i livet.
Källor:
"Filosofisk uppslagsbok", Uppsala, 2004
Magee Bryan, "Den stora boken om filosofi", 2011
Nordin Svante, "Filosoferna", Malmö, 2011
"Norstedts uppslagsbok", 2003
Källor:
"Filosofisk uppslagsbok", Uppsala, 2004
Magee Bryan, "Den stora boken om filosofi", 2011
Nordin Svante, "Filosoferna", Malmö, 2011
"Norstedts uppslagsbok", 2003
Trivdes inte på Crystal Palace
När de engelska FA-cupfinalerna avgjordes på Crystal Palace i London mellan 1895-1914 förlorade Newcastle United fyra av sina fem finaler där. De föll mot Aston Villa 1905, Everton 1906, Wolverhampton 1908 och Bradford City 1911 samt spelade en oavgjort match mot Barnsley 1912. Omspelet gick på en annan arena på den tiden och de vann omspelet mot Barnsley på Evertons arena Goodison Park.
Källa: Phil Soar, "The Hamlyn A-Z of British football records", Twickenham, 1984
Källa: Phil Soar, "The Hamlyn A-Z of British football records", Twickenham, 1984
Sjömanskyrkan i Liverpool
En önskan bland nordiska sjömän var att de skandinaviska länderna skulle uppföra en sjömanskyrka i Liverpool. Anledningen var att cirka 10 000 sjömän från "Norden" hade besökt den engelska hamnstaden under året 1882 och intresset för en nordisk sjömanskyrka var därmed stort.
Källa: Göteborgsposten 18 november 1884
Källa: Göteborgsposten 18 november 1884
måndag 16 oktober 2017
Medåkersdagboken
Det fördes ungefär 200 bondedagböcker i Sverige från slutet av 1600-talet till 1900-talets första decennier. I Medåkers socken utanför Köping i Västmanland skrev hemmaägaren Erik Andersson en s k bondedagbok mellan 1851-1908. Han bodde i byn Tveta och han skrev dagliga anteckningar fram till 1899 och en del beskrivningar var mer eller mindre utförliga. I dagboken fanns det också brev och räkenskaper, avskriften finns på Nordiska museet i Stockholm.
Källor:
Bondedagböcker, min artikel: https://okandahandelser.blogspot.se/2017/08/bondedagbocker.html
Larsson Bo, "Svenska bondedagböcker---Ett national-register", Stockholm, 1981
Berg Johan & Janken Myrdal, "Bondedagböcker", i Saga och Sed, 1981
Källor:
Bondedagböcker, min artikel: https://okandahandelser.blogspot.se/2017/08/bondedagbocker.html
Larsson Bo, "Svenska bondedagböcker---Ett national-register", Stockholm, 1981
Berg Johan & Janken Myrdal, "Bondedagböcker", i Saga och Sed, 1981
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)