Hemma bäst, borta sämre

 Gateshead var obesegrade på hemmaplan med 11 vinster och 10 oavgjorda i division 3 (Norra) säsongen 1935-36. På bortaplan blev det två vinster och fyra oavgjorda samt att de förlorade 15 matcher. I tabellen slutar Gateshead på en 14:e plats och den största segern var 4-0 mot Lincoln City och föll med 1-6 mot Accrington Stanley. Gateshead åkte ur ligan 1960 sedan de har fått färre röster än Peterborough United, Gateshead konkursade sedan och dagens klubb bildades efteråt.

Gatesheads siffror är dock inte unika, det finns flera exemplen på obesegrade lag på hemmaplan som förlorade 7-10 av sina matcher på bortaplan eller var utan vinst på bortaplan men vann ett antal matcher på hemmaplan.

Källa: Gordon Smailes, ”Football League Records”, Derby, 1992

Inom svensk järnhantering 1850

 Under år 1850 var det 228 masugnar igång 1850 och tillsammans var det 32 782 blåsningsdygn. I Uppsala län var det sex masugnar och 910 blåsningsdygn. Som lite kuriosa blev det 198 masugnar igång 1849 och då ökade antalet masugnar igen till den nivå som det var under 1830-talet när 225 masugnar som var igång mellan 1834-38.

Källa: Bergskollegiet 1850, SCB 

Ångbåtskollision i Örsundsbro

 I oktober 1894 inträffade en liten kollision mellan ångbåtarna "Örsundsbro" och "Sigtuna" vid Örsundsbro. Det var "Sigtuna" som råkade "snudda till" den andra båten som låg vid kajen. Skadorna utgjordes av bucklor som dessutom var värre för "Örsundsbro" än för "Sigtuna". Båda fartygen fördes omedelbart till Uppsala där skadorna blev besiktade.

Källa: Tidningen Upsala 18 oktober 1894
Källnot: Fartygskollisionen skedde på tisdagskvällen den 16/10, nyheten kom ut på en torsdag via tidningen och fredagen den 19 oktober gick "Örsundsbro" åter ut i trafik.

(Tidigare publicerat)

Återblick bakåt——Inhemska katastrofer

 Vad skall man skriva om i det där fallet, jo, den senaste vintern med snö från november till mars var 1986-87 och det var en någonlunda snörik vinter för ett par år sedan. Man har erfarit ur historien att yrvädertisdagen 1850 som det svängde blixtsnabbt från ett par plusgrader till flera minusgrader och runt 150 personer frös ihjäl, men själva mörkertalet är förstås större. Hur många lär man aldrig få veta och flyttar man fram 38 år i tiden så var början av mars 1888 mycket kall och snörikt. Sju ungdomar på färd mellan två uppländska öar vid Kapellskär var på väg hem efter ett bönemöte och dessa blev drabbade av denna snöstorm, ingen klarade sig med livet i behåll. 

Som sagt vad, Sverige har blivit drabbat av smärre händelser igenom åren och jag tror att yrvädertisdagen är Sveriges värsta naturkatastrof i modern tid. I synnerhet om man sätter gränsen vid 1800-talets början och trots att Sverige inte har råkat ut för olyckor med över hundra döda förutom Estoniaförlisningen och tsunamin som inträffade utanför Sveriges gränser. Om man bortser dessa och bara tar med de händelser som har inträffat inom vår territorialgräns så kan man nämnda Tidaholmsbranden 1875 som krävde 45 människors liv och är Sveriges svåraste industriolycka. De flesta av offren var flickor under tjugo år som arbetade i tändsticksfabriken och 1918 inträffade Sveriges värsta tågolycka utanför Norrköping som krävde 41 omkomna. Det var persontåg från Malmö till Stockholm och efter Norrköping gick järnvägen på en hög bank vid Bråviken(tåget tog inte vägen förbi Katrineholm). Olyckan inträffade vid sjutiden på kvällen den 1 oktober 1918 och det hade regnat mycket under dagen. Lokföraren såg inte att banvallen hade gett vika p g a den dåliga sikten och helt plötsligt var tåget i luften. Loket var SJ:s littera F och den enda loktypen av Pacifictyp(Sveriges största ånglok som mätte bl a 18 meter i längd), i SJ:s nummerserie hade loket nummer 1200 och detta lok finns att beskåda på Järnvägsmuseet i Gävle. 

(Tidigare publicerat)

Segebro

 Segebro är Sveriges äldsta stenåldersboplats och är cirka 11 000 år gammal, ligger utanför Malmö vid Sege trafikplats. 

Från Fornlämningsregistret;

Boplats, undersökt och borttaget (?).Boplatsen har genomgått flertalet undersökningar åren 1935, 1960,1971, 1973 och 1976. Fyndmaterialet bestod av flintredskap,flinta, ben, horn, trä och hartsklump med tandavtryck. Daterastill paleolitisk och mesolitisk tid. Se MM:27511, MHM:2907-12,5218. Undersökningen 1973 saknar MHM-nr.

Den antikvariska bedömningen är att Segerbro är Sveriges äldsta boplats och enligt kartan på Fornlämningsregistret ligger boplatsen i ett bebyggt område. 

Källor:

Fornlämningsregistret: Malmö 10
"Norstedts uppslagsbok", 2003

(Tidigare publicerat)

Elitkampen

 Elitkampem för kallblodiga hästar köra också under samma dag som Elitloppet på Solvalla under den sista söndagen i maj. Loppet är liksom Elitloppet också på 1609 meter och har körts sedan  1986. Alm Svarten vann de tre första upplagorna av tävlingen för sin kusk Ulf Thoresen förutom 1988 då Tom H Larsen var körsven. Medan Elitloppet har en travare bara vunnit  två gånger som mest eller i svit så har Elitkampen varit ”värre” på den punkten. Rekordet med antalet segrar i svit har Järvsöfaks med fem titlar mellan 2002-06 som tangerade den finska legendaren Viesker som vann lika många gånger mellan 1996-2000. Det lägsta vinnaroddset har Järvsöfaks med 1,10 när han vann 2006 och hans odds i samband med segrarna hamnade samtliga under två i vinnardiskussionen. Det högsta vinnaroddset är 39,66 när Sagi Knut vann 2001 i följd av Neslands Loke 39,28 i segern 2014. När Sagi Knut vann så gjorde han det före både Viesker och Järvsöfaks.

Källor:

Banprogram Solvalla 26 maj 2024

https://qhurth.com/trav/lopp/elitkamp.htm

Elitloppet

 Idag på Mors dag avgörs Elitloppet på Solvalla och som har blivit kört sedan 1952 då den franska hästen Permit vann före Frances Bulwark som var en av de främsta travarna i Sverige. Hon vann 80 av 130 lopp under sin karriär och vann Elitloppet året efter till vinnaroddset 2,01 för sin kusk Sören Nordin. I denna sammanfattning så är det bara i stora drag som Elitloppets historia gås igenom.

Elitloppet har haft många legendariska travare i sina startfält som t ex (utifrån svenska travare); Lyon, Gibs Bulwark, Ego Boy, Callit, Gidde Palema, Giant Superman, Zoogin och Copiad. I den nuvarande körordningen har det körts med två kvalheat och en final sedan början på 1960-talet.

Vinnare sedan 2015, häst (körsven)

2015   Magic Tonight (Örjan Kihlström)

2016.  Nuncio (Örjan Kihlström)

2017.  Timoko (Björn Goop)

2018.  Ringostarr Treb (Wim Paal)

2019.  Dijon (Romain Derieux)

2020.  Cokstile (Christoffer Eriksson)

2021.  Dun Fanussi Zet (Örjan Kihlström)

2022.  Etonnant (Anthony Barrer)

2023.  Hohneck (Gabriele Gelomini)

***Etonnant har Timoko som far.

***Det högsta vinnaroddset när det gäller finalen är 30,89 när Timoko vann 2017 och det allra högsta vinnarfonder när Krepski-Zarok vann ett skiljeheat till oddset 57,66.

***De flesta vinnarna av Elitloppet har varit en av favoriterna och när vinnaroddset inte har överstigit 10.

***Propulsion diskades efter segern 2019 efter det har kommit fram att ett otillåtet substans i Sverige har funnits i hans kropp.

***Några tidigare vinnare; Jamin 1959, Pack Hanover 1964, Fresh Yankee 1969, Dart Hanover 1972, Ego Boy 1973 (efter det magnifika skiljeheatet mot Flowing Child), Pershing 1979, Ideal Du Gazeau 1980 o 1982, The Onion 1984, Meadow Road 1985, Mack Lobell 1988 o 1990, Napoletano 1989, Peace Corps 1991, Copiad 1994 o 1995, Gum Ball 1997, Moni Maker 1998, Remington Crown 1999, Victory Tilly 2000, Varenne 2001 o 2002, From Above 2003, Iceland 2010 och Commander Crowe 2012.

***Alf Palema har haft två söner som har vunnit Elitloppet; Gidde Palema 2004 och Torvald Palema 2009, båda gångerna kördes av Åke Svanstedt. Det är dock fler avelshingstar som har haft fler än en vinnare av Elitloppet; t ex Andover Hall som är far till Nuncio och Magic Tonight.

***Frances Bulwark son Frances Nibs var morfar till Meadow Road som vann 1985.

Källor:

Blodbanken.nu

Solvalla Banprogram 26 maj 2024

Branden i Uddevalla 1864

 Dagens nyheter måndagen 2 januari 1865

En betydligare eldsvåda har åter härjat i Uddevalla. Elden utbröt kl en qvart till 2 i fredags på morgonen i "Hotel Phoenix" och grep, under den rådande starka vestliga stormen, omkring sig med sådan häftighet att 17 hus, deraf 16 voro av trä och 1 af sten, nedbrunno innan gräns kunde sättas för lågornas framfart. De nedbrunna husen lära varit försäkrade för tillsammans omkring 112 000 riksdaler. Hundratals personer ha genom eldsvådan blifvit husvilla.

Enligt Wikipedias artikel om stadsbränder så blev staden drabbat 1644, 1690, 1806, 1859, 1860 och 1871.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Stadsbrand

Den brand som utbröt i staden fredagen den 30 december 1864 var alltså en endast mindre eldsvåda om man jämför med de andra storbränderna. Det var många stadsbränder ännu under 1800-talet, Sundsvall exempelvis blev drabbat av en stor stadsbrand 1888.

(Tidigare publicerat)

Gröneborg

 Gröneborg borg ligger på en s k grusholme i Svinnegarnsviken söder om Enköping och holmen tillhörde Vallby socken.

Från Tidningen Upsala: En sägen är gängse i socken, åtminstone sedan senare hälften af 1400-talet, att den i Erikskrönikan omnämnda Joar Blå skulle ha bebott nämda borg. Allmogen benämner holmen äfven Knapholmen och mannen, som har bott der Blåknapen. Före 1400-talet finner man ej Gröneborg omnämnd i urkunderna. Uppsala-professorn Ericus Olai lefde på 1400-talet är den förste som uppgifver Joar Blå som egare till Gröneborg, ehuru Erici Olai källa, Erikskrönikan, ej vet något datum, hvilket tyckes visa, att han blott anför det efter en i orten gängse sägen.

För en gångs skull var det initialer efter denna notis, vilket var en raritet och åtminstone för denna tidning. I slutet av notisen som handlade just om Gröneborgs ruiner var initialerna G K-g. Detta rör sig om ruiner eller lämningar av tre husgrunder som omgavs av en vallgrav. En av husgrunderna mäter 9x9 meter och är 1-1,5 m högt. Eftersom väggarna är breda som oftast påminner om fortifikationsanläggningar eller av den typen som kännetecknar försvarsanläggningar runt om i landet. En liten avvikelse kan man dra en relation med Hossmo kyrka i närheten av Kalmar som också har tjocka väggar. De övriga husgrunderna på holmen är 8x5 m och respektive 6,5 m med höjden 30 cm. Dessa är idag övertorvade och ett fåtal grundstenar är synliga. Joar Blå som upperbarligen var en stor hövding under den aktuella tidsperioden hade också en borg i en annan vik av Mälaren i Enköpingstrakten. Det är nämligen en fornborg i Husby-Sjutolft socken som har just namnet Joar Blå och ligger strax norr om där E18 går över Ekolsundsviken på de långa broarna.

Skall man eventuellt åka för att titta på Joar Blås borg bör man åka på den gamla E18 och sedan mot Ekolsund. Efter man har passerat ett skogsområde så kommer man till en öppnare mark och vid byn Strömsång finns det en avtagsväg mot Fridhem som ligger vid viken. När man kommer fram till T-korset i byn åker man till höger och efter ett tag kommer man till en mindre väg till höger som leder fram till ett hushåll. Söder om detta hushåll finns det ett skogsområde och där ligger Joar Blås fornborg på höjdnivån 5-35 meter.

Enligt 1800-talsutgåvan av Nordisk Familjebok står det följande om ätten Blå; Ivar (Joar) B. till Gröneborg, riksråd.Straxt efter konung Erik Erikssons död (1250)och medan rikets egentlige styresman, Birgerjarl, låg i örlig i Finland, tyckes Ivar hafvatagit ärendenas ledning här hemma om handoch genomdrifvit, att val af ny konungföretogs. Det var istället Birger Jarl som fick rösterna för att bli en kung för det svenska riket medan Joar Blå fick fortfarande vara en storman på en lokal nivå. Medan den avslutande texten på Wikipedia lyder; Även om de ovan nämnda källorna tydligt förlägger Gröneborg till Enköpingstrakten tillåter inte det bevarade källmaterialet från 1200-talet en exakt identifiering av Erikskrönikans Joar Blå och därför inte heller någon koppling till Gröneborg. Vilket det innebär att Joar Blå inte hade någon koppling till Gröneborg medan Nordisk Familjebok anger motsatsen.

Gröneborg liksom Joar Blås fornborg, trots att de är belägna ett par mil emellan sig så har dessa två en gemensamt koppling om detta stämmer med historiska förhålladen som då rådde. Så kan man nog hävda t o m att Joar Blå hade antagligen en koppling mellan dessa två fornborgar.

Källor:

Fornlämningsregistret: Vallby 80 och Husby Sjutolft 124

Liepe Lena, "Medeltiden", Konst och visuell kultur i Sverige före 1809, Kristianstad, 2007

Nordisk familjebok, Del 2, 1878

Tidningen Upsala, 8/7-1890

http://sv.wikipedia.org/wiki/Gr%C3%B6neborg

Lästips: Fornvännen 1929

(Tidigare publicerat)

Kortaste landslagskarriären för England

 Jim Barrett(West Ham United) spelade bara åtta minuter av sin första landskamp för England mot Irland på Goodison Park(Evertons arena) i Liverpool den 22 oktober 1928 innan han blev skadad och fick bäras ut på bår. Barrett spelade i över femhundra matcher för sin klubb innan han lade skorna på hyllan.

Källnot: Denna händelse finns i de flesta fackböcker om engelsk fotboll och även i Skysport Football Yearbook med dess föregångare Rothmans football Yearbook.

Den som är intresserad för att titta på statistik kan vända sig till denna historiska databas om West Ham United.

(Tidigare publicerat)

Bromley FC

 Nästa säsong kommer en ny klubb att instifta bekantskap med klubbarna i League 2 och det är klubbens första säsong i de högsta fyra divisionerna, de kommer då blir en proffsbaserad ligaklubb. De kom 3:a i National League och kom upp via vinsten i kvalfinalen mot Altrincham med 3-1.

Bromley FC bildades 1892 och klubben hör hemma i de sydöstra delarna av the Greater London. Till nuvarande arenan Hayes Lane flyttade de till 1938. Klubbens meriter är bl a Isthmian League 1909, 1910, 1954 och 1961; Athernian League 1923, 1949 och 1951 samt Sparran League 1908. De vann den andra divisionen i London League 1897 och så sent som 2016 vann de Conference South (nivå 6). Klubben har också vunnit Amateur Cup 1911, 1938 och 1949. 

Källor:

https://nr.soccerway.com/national/england/conference-national/20232024/s23281/final-stages/

Wikipedia, engelskspråkiga 

Nordingrå kyrka

 Nordingrå kyrka ligger i Ångermanland och ligger vackert vid sjön Vågsfjädern, själva socknen är medeltida eftersom den gamla kyrkan är numera en ruin. Nedanför kyrkan finns det tolv kyrkstallar som var ursprungligen var 70 till antalet. Den nuvarande kyrkan byggdes mellan 1820-25 och den invigdes fyra år senare. Hela kyrkan blev då färdigställt under detta decennium medan sakristian tillkom 1920. Kyrkan är gjord av gråsten och tegel. Måtten på den gamla kyrkan är 28x17 meter och kyrkmurarna är som mest 2,5 m. På kyrkogården finns det sju gravar som kan vara sekundärt placerade och fem av dessa är av kalksten, år 1938 restaurerades kyrkan.

Bilderna är tagna av skribenten!!!

Källnot: Bild på både ruinen och kyrkan finns på https://www.nordingra.nu/kyrkohistoria/

Källor: 

Bebyggelseregistret

http://blasta.familyds.org/herdamin/nordingra.pdf

Fornminnesregistret 

https://www.kramfors.se/se--gora/kultur-och-upplevelser/kulturmiljoer-och-historiska-handelser/nordingra-gamla-kyrka.html

Ordningsregler anno 1852

Ordningsregler för kontorspersonal 1852 och det kan låta  konstigt idag. Men det är en sevärd läsning för att se hur det var i mitten på 1800-talet och bilden är tagen i Mannaminne, den är även klickbar. (juli 2022).

Möjligen ytterligare en kändis i släkten

 Min mf mm f hette Jan Andersson och levde mellan 1797-1853 och bodde mesta av sitt liv i Malsta socken utanför Norrtälje. Han var riksdagsman i 1853-54 års riksdag och alltså vid slutet av sitt liv. Han var bl a häradsdomare och kyrkvärd, han dog f ö i den kungliga huvudstaden när han väl deltog i riksdagen. Min farfarsfar Oskar Lundgren har jag skrivit om tidigare på denna hemsida.

Jag vet inte ännu om han står i de större bibliografiska verken som Oskar Lundgren gör, men det är nog värt att kontrollera denna uppgift vid ett senare tillfälle.

TILLÄGG den 7 maj 2024: Det finns ingenting om honom i storverket ”Sveriges bibliografiska lexikon” som även finns på Riksarkivets hemsida.

(Tidigare publicerat)

Familjen Tuff Tuff

 Jag har inget minne av denna bok eftersom jag inte var född då. Det var SJ-anställde Karl-Arne Schwartkopt som skrev familjen Tuff-tuff under den andra halvan av 1940-talet. Han skrev alltså denna fantasifamilj mellan 1946-50.

Citat från tidningen "Kulturens dag---Järnvägsmiljöer, byggnader och banor", 12 september 1999.

Någonting ovanligt höll på att hända på Krylby station. Alla semaforer och blinksignaler visade stopp-långa rader av snälltåg hade stannat på linjen och visslade och tjöt och var i ilska som bin för att de inte fick komma in. Men stinsen som var döv-han gick av och an under den stora klockan och snöt sig oupphörligt i den röda stinsflaggan. Någonting ovanligt höll verkligen på att hända!

Då förstår ni att huvudpersonerna i Familjen Tuff-tuff var olika typer av rullande materiel. Pappa och mamma har fått tillökning i familjen, det blev en RÄLSBUSS. Det var också ett citat från boken, enlig Dagens nyheter den 2 mars 2006 om "tågen genom historien" så skrevs det följande för året 1949. Går Karl-Aage Schwartzkopfs radioserie "Familjen Tuff-Tuff", om en olydig ångtågsfamilj som hoppar av spåret i Krylbo och ger sig ut på äventyr. Familjen består av pappa Tuff Tuff, ånglok, mamma Tuff Tuff, personvagn, brodern Sotsvart, koltender, och systern Flinka, godsvagn. Serien blir också några mycket populära böcker.

Författaren skrev alltså två böcker(han föddes 1920); "Familjen Tuff-tuff" och uppföljaren "Hemma oss familjen Tuff-tuff".

Rolllistan:

Pappa Tuff-tuff var ånglok

Sotsvart(sonen)---tender

Finka(dottern)---godsvagn

Mamma Tuff-tuff---personvagn för 2:a och 3:e klass

Ricke rälsbuss

Ville växellok

Rulle tankvagn

Snarke sovvagn

Micke fångvagn

Samarita sovvagn

Visst hade dom gulliga namn???

Källor:

Dagens nyheter: 2 mars 2006
Kullander Björn, "Sveriges järnvägs historia", 1994
Tidningen "Kulturens dag---Järnvägsmiljöer, byggnader och banor"; 12/9 1999, Riksantivarieämbetet

(Tidigare publicerat)