Lid socken i Södermanland vars kyrka är en av de kyrkor som välkände kyrkomålaren Albertus Pictor och han har bl a målat ett självporträtt på kyrkväggen. Själva socken ligger en bit norr om Nyköping och gränsar till norr Ripsa socken, i väster till Råby-Rönö, i söder Runtuna och i öster till Spelvik samt Ludgo. När det gäller fornminnen vid kyrkan finns det en fyndplats efter en tindyxa och ett par runristningar. Just nu pågår en arkeologisk undersökning
När det folkmängdsuppgifter så skickade socknen in en mortalitetsrapport för första gången 1789 och då föddes 22 barn varav 13 pojkar. Det var tio individer och hälften var barn, fyra äktenskap upplöstes genom döden samt sju vigslar ägde rum. Nästa år var det en folkräkning och då hade socknen 519 invånare, antalet hushåll var 75 stycken. Under följande år föddes det följande antalet barn;
1790) 15(1 utomäktenskapligt född pojke)
1791) 15
1792) 14)en utomltenskapl)
1793) 12(en utomäktenskaplig)
1794) 14(två utomäktenskapliga, båda flickor)
Det sistnämnda året var det 11 flickor som kom till världen och tre av barnaföderskorna var mellan 20-25 år medan fyra var mellan 25-30 år. Antalet döda under dessa år var 20, 8, 11, 8 och 4. Under 1790 var det fyra vardera av hetsig feber och oangiven sjukdom medan fyra dog av oangiven sjukdom 1893.
Socknen hade 534 invånare 1795 och 72 hushåll fanns i socknen, hushållsstorleken ökade eftersom det skedde en folkökning samt blev det tre hushåll mindre. Under detta år fanns det 111 gifta par, tre änklingar, 30 änkor, 124 över femton år och 150 barn under femton år. Under detta år föddes det åtta barn och nio som dog varav fem män (fyra män dog p g a ålderdombräcklighet.
Antalet födda (utomäktenskapliga) och döda
1796) 17(1). 10
1797). 21(5). 5
1798). 21(1). 9
1799). 11. 4
1800). 14(1). 7
1801). 15(1). 6
1802). 23(3). 16
1803). 23(2). 15
1804). 11(1). 8
1805). 19. 10
1806). 16. 18
1807). 21(1). 13
1808). 21(4). 12
1809). 10. 16
1810). 34(5). 17
1811). 20. 15
1812). 16(3). 31
1813). 15. 32
1814). 16. 12
1815). 21(2). 16
Lid verkar har kommit undan svältåret 1809 som drabbade vissa områden bl a i Västergötland och östra Västmanland samt i Enköpingsområdet. Under tabellens tidsperiod var det följande folkmängd; 1800) 566, 74 hushåll, 1805) 591, 100 hushåll, 1810) 637, 103 hushåll och 1815) 609, 107 hushåll.
Källor:
Fornminnesregistret
Gadd Carl-Johan, ”Järn och potatis”, Göteborg, 1983
Mortalitetsrapporter, Tabellverket
Summariska folkmängdsredogörelser, Tabellverket
