De första kanonerna

 Från Henriksson

Kanoner kommer i bruk i Europa alltifrån 1320-talet, då gjutna sådana omtalas i Italien. Krut är en kinesisk uppfinning som har följt de mongoliska världserövrarna västerut.

De första kanonerna var av smidesjärn och projektilerna var stenar, de första dokumenterade kanonerna kom under 1300-talets andra hälft med mynningsladdning. Den första avbilden på en kanon gjordes 1326 och engelsmännen använde ett kanonliknande föremål vid slaget i Crécy 1346. Det var approximativt 70-100 år som denna utveckling fortgick och om man dra gränsen från Roger Bacons krutformel 1242 till Crécyslaget var tidspannet på drygt 100 år. Den klassiska smidesjärnkanonen Mons Meg som står utanför Edinburgh Castle i Skottland tillverkades i Flandern i slutet på 1400-talet. Det var trolingen den första varianten av den tyngre mynningsladdade kanoner som tillverkades och kunde skicka iväg projektiler som vägde 250 kg.
Avslutningsvis, ett ytterligare belägg från 1300-talet: Cederlöv fann att vissa stammar från Tyskland samt i staden Weser år 1398 hade gjutit eldrör utifrån principen "tunnkonstruktion".

Källor:

Cederlöv Olle, "Vapnets historia", Falun, 2002
"Encyclopedia of war machines", 1984
Henriksson Alf, "Alla tider", Stockholm, 1983
"Uppslagsboken Vapen", 1997

(Tidigare publicerat)

Trippelmordet i Haraker socken 1872

 Under Rättegångs- och polissaker i Göteborgsposten, lördagen den 27 april 1872 så var en av rubrikerna "En ursinnig" och det handlade om vad som inträffade i Ulvsta by i Haraker socken i Västmanland den 16 april. När f d grenadisten Olof Andersson Dahl begick ett trippelmord i sitt eget hushåll. Han hade vid händelsen varit sinnesvag under många år enligt rapporten och ändå varit lungt samt sansat. Antagligen hände det någonting som gjorde att han fick detta utbrott. På eftermiddagen under denna dag hade han gått till anfall med hammare och kokkärl slagit ihjäl sin svärfar samt svägerska. Hans fru hoppade under utbrottet ut genom ett fönster men hann inte ut förrän maken drog in henne igen. Hans svägerska nye man dog också av sviterna av sina skador. Snart kom hjälp från de utomhus arbetande människorna och de band fast honom så han kunde lugna ner sig.

Det sista i rapporten stod det följande; Mördaren blef dagen derpå införpassat till bärvar, cellfängelse, der han förhåller sig temligen lugn och ej synes röja någon ånger öfver det föröfvade dådet. Hans sinnestillstånd kommer att af läkare undersökas, innan rannsakning företages.

Att binda fast de personer som mer eller mindre våldsamma under 1800-talet var att binda fast dem. Så hände det när en person anföll prästen och klockaren i Hökhuvud kyrka i Uppland i augusti 1898.

Jag har i dagsläget inte fått reda på hur det har gått för honom, han återfinns varken bland de frigivna straffarbetsfångarna eller i avrättningsdatabasen på www.genealogi.se 

(Tidigare publicerat)

Mannen som låg bakom stölden i Riksarkivet

 Under rubriken rättegångs- och polissaker i Aftonbladet den 3 juli 1890 stod om en stöld i Riksarkivets nybyggnad. Det var arbetskarlen eller stenhuggaren Carl Johan Jansson som föddes i Bromma församling i Stockholm den 8 januari 1856 och vid den tidpunkten var bosatt i Maria församling i Stockholm.

Jansson som förut hade blivit dömd till stöld vid tre tillfällen, 1872, 1873 och 1882. Gjorde ett inbrott i Riksarkivets nybyggnad på Riddarsholmen den 11 juni. Han hade då gått igenom en del verktygslådor och tagit med sig enligt rapporten dyrbara verktyg, han hade dessutom sålt dessa till en finsk skeppare som då var inne i Stockholm.

(Tidigare publicerat)

”Ljudande” speldosa

 Tidningen Upsala hade en notis om att en speldosa mer eller mindre av okänd anledning började att spela på natten. Det är okänt när denna händelse utspelades, men det var runt månadsskiftet april-maj 1885 i Enköping. Det var en händelse som utspelades på en gata i staden och för detta fick ägaren till speldosan böta fem kronor vid rådhusrätten. Samma notis i tidningen hade också ett fall där tre personer i fyllan sjungit på en gata i samma stad under natten och fick böta lika många kronor. Enligt polisen var det en musikaliskt tid i Enköping vid denna tidpunkt.

Källa: Tidningen Upsala 7 maj 1885

(Tidigare publicerat)

Jack Slater, såväl fotboll som politik

 Jack Slater spelade för Bolton Wanderers under sin karriär som försvarare innan första världskriget. Han blev den förste före detta fotbollsspelare som blev millionär och han deltog även i parlamentet. Slater dog den 15 februari 1935 i en ålder av 46 år.

Källa: AFS; "Today in football".

(Tidigare publicerat)

Ströfynd igen

En historisk skylt uppsatt på en vägg i Uppsala.

Om en bys historia inne i de djupa skogarna i Ångermanland och några av bilderna togs under skribentens resa i Norrland. På tal om Höga Kustenbron så gick en färja över Ångermansälven inte så långt ifrån enligt den topografiska kartan från 1960-talen och Björkudden där där min familj tillbringade nätterna fanns redan på den tiden.

Båda bilderna visar Skön kyrka som ligger vackert vid E4:an i Sundsvall uppe på en skogsbeklädd höjd. 

 

Loket hos Gimo bruk

 Järnbruket i Gimo (Uppland) bekostade för att få ett eget stickspår från järnvägsstationen när Dannemora-Hargs järnväg (DHJ) öppnades för trafik 1876. Huvudspåret ledde fram till herrgården och 1,5 km långt, sedan fanns det även spår på själva bruket. I början användes hästar och sedan av DHJ egna ånglok. År 1934 anskaffades det motorlok från AB Slipmateriel i Västervik och motorn var dieseldriven från Bolinders i Eskilstuna på 75 hästkrafter. Trots dyrbar utrustning stod loket oanvänt i långa perioder innan loket såldes till DHJ tre år senare. Spåret tio herrgården revs 1959 och spåren på herrgårdsområdet 1963.

Källor:

Järnvägsdata 1999

 Mats Freding, ”Industrilok i Uppland”, 1991