Inbrott i sommarvillorna

 Under sommaren 1890 var det många inbrott i sommarvillorna vid Mälaren som då var mer eller mindre lantliga miljöer. Inbrotten hade skett i synnerhet Hallunda, Skärholmen och Vårby, det var tjänstefolket som upptäckte inbrotten. De som hade villorna var bl a tjänstemän på olika ämbeten. Det var i källaren som tjuven/tjuvarna siktade in sig på och det var bl a mat och vin som togs av de som utförde brotten. Tjuvarna antogs komma sjövägen och en polisman sattes in för att ro under natten där det hade hänt. Han hade inte sett någonting som verkade misstänkt.

Källa Stockholms Dagblad 10 juli 1890

Två städer i Alaska

 När Ryssland sålde Alaska till USA eller om USA köpte Alaska av Ryssland är egentligen lite för komplicerad att utröna någonting om. Priset var iallafall 7,2 miljoner dollar 1867 och på den tiden hade Alaska bara två städer (Sitka 968 och St Paul 283), den förstnämnda var också en hamnstad). Amerikanen som var inblandat i denna affär var USA:S utrikesminister William Seward som dels har fått en stad uppkallat efter sig och dels fick en benämning efter sig, Sewards dumhet.

Källor:

Norstedts uppslagsbok”, 2003

Rydén Daniel, ”101 historiska misstag”, Falun, 2017

Bild på utrikesministern Seward finns på nedanstående länk och han dog i början på 1870-talet.

https://en.m.wikipedia.org/wiki/William_H._Seward

Blackburnspelare för England

 De spelare i Blackburn Rovers som har spelat för England är bl a Ronnie Clayton med 35 landskamper mellan 1955-60, Bob Crompton 41 mellan 1902-19, Bryan Douglas med 36 mellan 1957-63 och Keith Newton 20 mellan 1966-69 samt Mike England med 20 landskamper för Wales mellan 1962-66. Fast klubben har fler landslagsmän än dessa uppräknade spelare och Crompton har rekordet med flest landskamper som spelare för Blackburn Rovers.

Källor:

Jackman Mike, ”Blackburn Rovers—-A complete record”, Derby, 1990

vintagefootballers.com

Alnö kyrkor

Den vita är Alnö gamla kyrka som ligger ett par hundra meter från den nya kyrkan. Fr o m mitten av 1800-talet började socknen att öka sin folkmängd lavinartat och en orsak till det var en hög inflyttning. Under samma tid så etablerade den sågverksindustri som kom att prägla Sundsvallsområdet. I slutet på 1870-talet blev det dock en nedgång i produktionen av trävaror och 1879 inträffade den s k Sundsvallsstrejken med hög emigration. Den nya kyrkan byggdes för att den växande befolkningen skulle få plats. På tal om emigrationen så var det i princip ingen utvandring alls innan strejken bröt ut.

(Korten är tagna av skribenten)

 

En notis om Österbybruk

 Under året 1565 fanns det tre masugnar och fem hamrar vid Österbybruk i Uppland och någon mellan 1560-80 anlades själva herrgårdsdammen. År 1580 fanns det fortfarande fem masugnar kvar på orten, men däremot påstås det att åtminstone en hammare ligga öde.

Källa: Lena Berg & Örjan Hermodsson,”Dannemoras brukområde”, 2002

Från banorna

 Industribaneföreningen som skribenten har varit medlem i sedan 2009 lades formellt ner i slutet på oktober. I dess tidskrift har det rapporterats korta notiser utifrån geografiska orter sedan den egentliga starten 1975 och hette då Småbaneföreningen. Jag kommer att rapportera från olika industrier framöver under denna rubrik och slutar med det om tidskriften Spårläget eller en efterföljare mot förmodligen skulle dras igång.

RAMHÄLL:

Detta järnbruk har mer eller mindre legat i skuggan på jätten Dannemora några mil bort. Under en midsommarhelg för några år sedan gjorde jag en liten snabbvisit på platsen och högbanan finns fortfarande kvar. Ett motorlok fanns uppställt fram till 1990-talet för att sedan försvinna.

BERGSBRUNNA

På tegelbrukets egen bana användes tidigare oxar för att sedan övergå till två motorlok av okänt tillverkare. Enligt en obekräftat uppgift tillverkades loken på en lokal smedja eller verkstad inom Danmarks socken där Bergsbrunna är beläget. Skribenten försökte några år sedan att ta reda på lite mer om de två motorloken utan att påträffa någonting banbrytande. Förhoppningen grusades när skribenten fick veta om den man som åkte med på loken som barn inte visste någonting om dessa lok.

SPARRSÄTRA 

Mejeriet hade kontakt med den enskilda järnvägen som gick mellan Enköping och Heby som revs under 1960-talet. Det var drygt hundra meter långt trallans.

Islossningen i Fyrisån (Uppsala)

 I tidningen Upsala(tidning för Uppsala stad och län) den 10 april 1901 hade en ganska rolig statistik över islossningen i detta nummer. Notisen hade rubriken Svartbäcksgubbarnas kronologi"(modern svenska) och statistiken har fört med vissa avbrott från 1762 då islossningen skedde den 8 april. Sedan kom nästa post den 6 april 1765 och sedan 1769 som var 30 mars. Efter det kom det en genomgående serie som sträckte sig från 1774 till 1823, därefter en lucka för året 1824 och uppdatering 1825(en lång period av islossning; 29 mars-10 april) och efter det ett uppehåll fram till 1832 när detta inträffade den 15 mars. Fyrisån blev ej isbelagd 1863, 1887 fanns det inga gubbar som kunde föra dessa anteckningar och 1895 rensade ån vid tre tillfällen.

Som förklaring till denna rapportering var följande; Måhända kan det roa någon att få reda på, när "Svartbäcksgubbarne" började och eventuellt slutade sin dans utför Uppsalafallen. Se här: och följande underrubriker över statistiken: År.......Islossning.

År 1888 höll islossningen på från valborgsmässafton till 3 maj, vilket det var rekordet upp till denna notis publicering i tidningen. Ibland var det så tidigt som mitten av mars, fast året 1779 var det så tidigt som sista februari och 1 mars som det pågick islossning. Det skall bli intressant att följa denna rapportering under nästa år för nu är det som sagt vad nyårsafton i morgon.