Mordbrand i Västerbotten, gripande i Uppland

 En mordbrand som inträffade i Hållnäs stationssamhälle i Västerbotten under fredagen den 16 november 1923 uppdagades alltmer under helgen. Bland annat var det starkt lukt av fotogen i resterna av det brandskadade bostadshuset. Det var nämligen inte den skyldige som ägde detta hus utan en slaktare som han hyrde av. Slaktaren var säker på att det var den boende som hade tänt på och sedan tagit tåget söderut. Dörren och fönstren var dessutom igenspikade, lyckligtvis hann ditskyndande personer släcka elden innan den fick fäste. Förövaren greps i Skinna by utanför Enköping och hade blivit häktar i denna stad.

Källa: Dagens Nyheter 18 november 1923

Om en kraftledning

 Ett viktigt meddelande publicerades i källan strax före jul 1919 om en kraftledning med 20 000 volt skulle dras igenom den västra delen av Uppland. Det var Älvkarleby kraftverk som framförde det och det var om ledning som skulle dras mellan Heby och Enåker, socknarna som berördes var Västerlövsta, Enåker och Huddunge (samtliga inom dåvarande Västmanlands län). I meddelandet informerades om att spänningen kommer att sättas på den 21 december 1919 och allmänheten varnades för att komma i närheten av nedfallna träd som ligger över ledningen. Det var inte det enda meddelandet som Älvkarleby kraftverk låg bakom under dag utgivning.

Källa: Svenska Dagbladet 20 december 1919 (kb.se)

Källnot: Meddelanden utfördes den 18 december.

Om skörden 1911

 I Aftonbladet den 14 juli 1911 publicerades det en tabell hur skördarna var i de län som hade skickat in rapporten. Skördarna var någonlunda bra eftersom vädret var varmt under maj och i början på juni. Fr o m 10 juni blev det ett par frostnätter som gjorde att säden blev lite skadade. Själva medelskörden var satt till tre och för Uppsala län var siffrorna följande; höstvete 3,0, höstråg 3,0, korn 2,5, havre 2,7,  blandsäd 2,4, baljväxter 2,9, potatis 3,1, hö från vallar 2,0 och hö från ängar 2,1. I jämförelse med riket var det för höstvete 3,6, höstråg 3,8, korn 3,3, havre 3,1, blandsäd 3,2, baljväxter 3,1, potatis 3,4, sockerbetor 3,9, hö från vallar 2,5 och hö från ängar 2,6.  Sockerbetor var det bara från Östergötlands län (3,3) samt på Gotland, sydligaste länen och i Halland. På Gotland var skörden för sockerbetor 2,9 och i Malmöhus län var det på 4,0. Skördarna var över 4 på sina håll i Sverige och det var bl a 4,0 för höstvete i både Östergötlands och Jönköpings län samt 4,1 för Älvsborgs norra del. Det var 4,1 för havre i Norrbottens län och övrigt goda skördar i landets nordligaste län.

Slog ihjäl sin son

 I Vårdnäs socken i Östergötland slog föräldrarna ihjäl sin son under natten till den 17 januari 1749 och det finns ingen notering hur det gick för paret senare.

Källa: Mortalitetsrapporten Tabellverket på nätet

Folkmängden i Upplands socknar 1766

 Folkmängden i ett urval uppländska socknar 1766 enligt den dåvarande länsindelningen. Landskapet består av ungefär 200 socknar och det tar lite för stor plats (varav urvalet), dessutom var inte alla socknar med när Tabellverket startade 1749 med folkräkningen. De socknar som inte var med från början var bl a Gottröra, Lena och Villberga.

Uppsala län

Alunda 2 260

Balingsta 508

Biskopskulla 567

Björklinge 1 045

Bälinge 1 842

Danmark 1 065

Enköpings-Näs 687

Funbo 973

Hagby 387

Husby-Sjutolft 624

Hållnäs 1 453

Kalmar 481

Litslena 1 022

Morkarla 760

Rasbo 1 622

Skuttunge 1 018

Sparrsätra 671

Svinnegarn 468

Tensta 1 084

Uppsala-Näs 402

Vaksala 825

Viksta 779

Västland 1 486

Västra Ryd 561

Yttergarn 213

Ärentuna 679

Övergarn 832

Stockholms län

Adelsö 384

Almunge 1 467

Bladåker 639

Börstil 2 375

Edebo 1 475

Esterna 663

Faringe 678

Forsmark 554

Frötuna 1 184

Gräsö 716

Husby-Långhundra 925

Hökhuvud 1 035

Knivsta 591

Lagga 753

Lohärad 780

Länna 1 344

Malsta 282

Odensala 767

Rimbo 672

Roslagskulla 596

Skepptuna 770

Söderby-Karl 982

Täby 922

Ununge 967

Vassunda 622

Vidbo 512

Väddö 1 754

Össeby-Garn 272

Östuna 660

Västmanlands län

Altuna 787

Enåker 577

Frösthult 542

Huddunge 709

Härnevi 366

Simtuna 1 623

Torstuna 1 623

Vittinge 1 002

Västerlövsta 1 434

Östersunda 627

Källor:

Arbetsmaterialet, opublicerat C-uppsats, historiska institutionen, Uppsala universitet 

Folkmängdsredogörelssr, Tabellverket på nätet

Derbyt med Gimo i Höstettan

 Sirius tog emot Gimo i Höstettan den 12 augusti 1992 och matchen sågs av 1 783 åskådare på Studenternas i Uppsala, bl a skribenten var där. Gimo hade vunnit Division Södra Norrland på våren och det var en jämn match, gästerna ville verkligen spela bra mot Sirius. Matchen slutade 3-3, målen för Sirius gjordes av Tomas Pettersson, Tommy Sjölund och Robert Söderlund medan Lars Johansson, Conny Helén och Björn Andersson nätade för gästerna. Sirius ledde också med 3-0 innan Johansson som hade spelat en säsong för AIK gjorde det första målet.

I början av 1990-talet beslutade svenska fotbollsförbundet att det skall vara vår och höstserie med förflyttning mellan de olika nivåerna. De tyckte att fotbollen skulle vara som i ishockeyn och en anledning är minskande publiksiffror, året 1980 kom det 6 286 åskådare per match i Allsvenskan, 1985 var det 5 286 och 1989 var det bottenrekordet sedan 1920-talet när det kom 3 929 åskådare/match. Det var endast obetydliga ökningar av publiksnittet under 1990-talets första hälft. 

Åter till Sirius, på Idrottsgården i Gimo med 2-1 och blev trea på 24 poäng på 14 matcher medan Gimo blev nästjumbo med 15 poäng, men gjorde 25 mål (Sirius gjorde 31).

Källor:

https://www.european-football-statistics.co.uk/attn.htm

fotbollsdata.se

svenskafotbollsklubbar.se

Uppsala Nya Tidning 20 juli 2018 (historisk om Gimo med bl a Sirius)

Östers IF och den allsvenska säsongen 1981

 Östers IF inledde säsongen. 1981 med följande resultat och deras siffror först;

20/4 Hammarby (borta) 1-0

25/4 IFK Göteborg (hemma) 2-1

3/5   Brage(h) 2-0

10/5 Örgryte (b) 3-1

17/5 AIK (h) 5-0

21/5 Åtvidaberg (b) 2-1

24/5 Djurgården (h) 3-1

28/5 Malmö FF (b) 1-0

8/6.  Kalmar (h) 3-0

11/6 IFK Sundsvall (b) 4-0

Innan de spelade 2-2 mot IFK Norrköping på bortaplan den 14 juni och när den första förlusten kom den 16 augusti som slutade 1-2 på hemmaplan mot Malmö FF ledde de serien klart före övriga lag. Östers IF kunde ta sin tredje allsvenska seger genom att ta 40 poäng på  26 matcher och kom fyra poäng före IFK Göteborg och tog dessutom den andra allsvenska segern på raken. Under säsongen förlorade klubben dock den förra säsongens skyttekung Teitur Thordarsson till franska Lens. Flest mål gjorde IFK Göteborg med 62 mål och deras Torbjörn Nilsson vann skytteligan överlägset med 26 mål före Thomas Larsson (Örgryte) med 14 mål. Östers IF vann 19 matcher och förlorade fem, de flesta i slutet på säsongen samt hade målfacit 57-20. Både Halmstad och Elfsborg hängde sig genom kval mot Häcken o respektive IFK Eskilstuna.

I botten åkte IFK Sundsvall och Djurgården ut, samtidigt bantades allsvenskan ner till 22 matcher inför nästa säsong för att kunna avsluta med slutspel resten av 1980-talet. 

De främsta publiklagen var IFK Göteborg med 12 592 i hemmasnitt före Hammarby 8 308 och Örgryte 8 048.

Jan Mattsson blev Östers främsta målskytt med elva mål och han gjorde totalt 123 mål på 209 allsvenska matcher för klubben under två sejourer mellan 1969-84, han spelade i några säsonger i Västtyskland för Fortuna Düsseldorf och Bayer Uerdingen under några år också. Han kom tillbaka till klubben inför denna säsong.

Källor:

Aisiö Martin, ”Hundra år med allsvensk fotboll, 2010

fotbollsweden.se

national-football-teams.com