Väversunda järnvägsstation

 Väversunda järnvägsstation var en driftplats längs med Mellersta Östergötlands järnväg och lades ner i samband med järnvägens nedläggning i november 1958. Persontrafiken mellan Väversunda och Skänninge (17 km) lades ner i oktober 1934. Driftplatsen på orten inleddes som hållplats 1898, blev station 1904, blev hållastplats 1926 (tog både emot personer och gods) som var igång fram till nedläggningen. Själva driftplatsen låg bara en kort bit från Väversunda kyrka och en viss struktur kan skönjas cirka hundra meter väster om kyrkogården. Bilden på driftplatsen kan skönjas på Stig Lundins hemsida.

Källor:

Järnvägsdata med driftplatser”, 2009

http://www.stiglundin.se/jarnvag/18109631/fvoj/linje/vaversunda.htm

Sveriges järnvägsstationer, Sveriges järnvägsmuseum

7,65

 Kalibern 7,65 är mångsidig och har tillverkats i flera versioner, den har bl a använts militärt men även i civila sammanhang. I nedanstående visar vilka kalibrar och fabrikat som har använt 7,65 i olika versioner. Denna artikel behandlar denna kaliber i mer stora drag.

.32 ACP (Browning)

7,65 Roth&Sauer

7,65x20mm Long

7,65x21mm Parabellum

7,65x21mm Mannlisher

7,65x25mm Borchardt

7,65x53mm Mauser

I denna artikel behandlar denna kaliber på kulvapen i stora drag och under den andra halvan av 1880-talet så började denna kaliber att lanseras alltmer. Ett av de första vapnet som hade denna kaliber var Mauser modell 1889 och det var av belgisk tillverkning vars armé ville lämna de vapen som man måste ladda med en ny patron efter varje skjutning. Mauser modell 1889 hade en myningshastighet på 650 meter per sekund och denna kaliber / vapen skulle snart bli standardvapen (standard-ammunition i många länder världen över. De snabbskjutande vapnen (som kunde skjuta utan att behöva laddas efter varje skott) började i slutet på detta sekel slå ut de enkelskjutande vapnen som har varit standard för militären världen över. 

Källor:

https://archive.org/details/thecompleteillustratedencyclopediaoftheworldsfirearms_202003/page/n87/mode/1up

https://cartridgecollectors.org/

Diverse vapenartiklar på bloggen (tagg vapenhistoria)

https://military-history.fandom.com/wiki/Main_Page (Olika artiklar)

Tidningen Vapen 6/1994

Wikipedia engelskspråkiga 

Sirius i Svenska cupen 1967

 Säsongen 1967 var den första säsongen av Svenska Cupen som spelades sedan 1953 och Sirius första säsong i cupen. Klubben låg i då i andradivisionen och behöver inte spela den första kvalomgången som var till för klubbar i division 3 & 4. I andra kvalomgången slog de ut Råsunda IS med 2-1 inför 354 åskådare på Studentrrnas och i den första omgången vann de med matchens enda mot Gimo IF och båda klubbarna var i tredjedivisionen. I andra omgången tog de emot Avesta AIK som orsakade Sirius största förlust någonsin (0-13 år 1950). Båda klubbarna höll till i andradivisionen och Sirius vann hemma med 5-0 inför 874 åskådare. I omgång 3 vann de med matchens enda mål inför 2 131 åskådare på Studenternas mot SkogenscIF och nästa omgång vann de med 3-0 i bortamatchen mot IK Oddevold innan allsvenska finalisterna IFK Norrköping blev för svåra, vann med matchens enda mål.

Källa: Lindahl Jimmy och Gunnar Persson, ”Svenska cupen”, 2020

Våckelbergsgruvorna

 Vid den västra sidan av sjön Balungen ligger Våckelbergsgruvorna norr om orten Övertänger i Envikens socken i Dalarna. Den ligger ca 200 meter från Våckelbergets naturreservat och gruvorna utmålades av Kopparbergs och Hofors AB 1920 och försvarades fram till 1985. Själva gruvområdet är ca 45 meter i diameter med två timrade gruvhål, en skrotstenshög och en kojgrund. Själva gruvhålen är täckta av grova timmer på väggarna och är ca två meter höga ovanför vattenytan. Själva Våckelbergets norra och nordöstra sida har en brant som lämpade sig att bedriva gruvdrift och ligger i ett skogsrikt trakt.

Källor:

https://www.falun.se/download/18.900dfe11884715cca190f15/1685519077174/Sk%C3%B6tselplan%2520V%C3%A5ckelbergets%2520skogar%2520KF%2520201015%2520%C2%A7210.pdf

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

Ripa Magnus (redaktör), ”Malmer, industriella mineraler i Dalarnas län (del 1, 2015

Gripandet av ett tjuvband 1872

 Den 2 februari 1872 greps ett tjuvband i trakterna kring den småländska Moheda bestående av tre män och en kvinna. När de greps hade de 12 portmonämer och runt 1 000 riksdaler. De hade också skjutvapen och knivar på sig, de fördes in till cellfängelset i Växjö.

Källa: Dagens Nyheter 10 februari 1872

Notiser

Kraftig ökning av hushåll

I värmländska Sillerud skedde en mångökning av antalet fiskala hushåll från 48 stycken 1571 till 348 stycken 1751.

Källa: Lennart Andersson-Palm, ”Folkmängden i Sveriges socknar och kommuner”, Göteborg, 2000

Årdalas kyrkas torn

Årdala kyrka utanför Strängnäs byggdes under 1100-talet med vissa tillbyggnader senare under detta sekel. Under detta århundrade tillkom även västtornet som togs bort i samband med ombyggnad 1778 då tornet fick mera karaktär av ett gaveltorn.

Källa: Bebyggelseregistret (äldre version, Riksantikvarieämbetet 

Först med varningssignaler

Järnvägsövergången Åsbrohammars väg fick Sveriges första automatiska varningssignaler (galvaniskt Ri verk) 1909 och den ligger tio kilometer söder om Hallsberg.

Källa: Järnvägsdata”, 1999

Tillverkades i fåtal exemplar

I Hartford i Connecticut (USA) tillverkades geväret 

”Colt-Burgess” mellan 1883-85 och under denna tid tillverkades 3 775 gevär och 2 593 karbiner.

Källa: David Miller, ”The illustraded dicectory of guns”, Maidstone, 2005

Invigdes av prins Bertil

Den västra delen av Stockholms tunnelbana invigdes av prins Bertilnden 26 oktober 1952.

Källa: Faktakalendern 2002

Trippel USA

När VM i friidrott avgjordes i Helsingfors (första VM) så var det tre amerikaner i topp på 100 m herrar; Carl Lewis vann på 10,07 före Calvin Smith 10,21 och Emmit King 10,24.

Källa: Faktakalendern 1995

Skå-Edeby

År  1942 upprättade ett militärt flygfält i närheten av Skå kyrka väster om Stockholm och varje år håller man veterandagen på fältet.

Källa: Leif Högberg & Jan-Erik Olsson, ”Militära utflykter”, 2018

Biskopskulla befolkning 1855

 Biskopskulla socken i Uppland hade 643 invånare 1855 varav 313 män/pojkar och 330 kvinnor/flickor. Det var då 116 gifta par, 19 änklingar, 33 änkor, 198 barn under 15 år och det fanns 139 hushåll i socknen. Av antalet hushållen så var det 29 hushåll där de klarade av ekonomisk medan 91 också klarade av, men med mindre summa pengar.

Källa: Folkmängdsredogörelss, Tabellverket