Styrmannen somnade

 På fartyget August Ehrensvärd somnade styrmannen under en färd den 21 juni 1891 mellan Kristiana(Oslo)-Göteborg. Det slutade med att fartyget hamnade på en potatisåker.

Från databasen skärgårdsbåtar.

På en resa mellan Kristiania (Oslo) och Göteborg somnar rorsmannen, som för tillfället styr fartyget, på sin post. Fartyget kör upp på en potatisåker på östra sidan av ön Rauø. Akterskeppet vattenfylls och man försöker täta läckan med amerikanskt fläsk och liggmadrasser. Man misslyckas och fartygets akter sjunker ner till fyra meters djup. Sex timmar efter haveriet passerar konkurrenten "Göteborg" som tar med sig passagerarna. Fartyget bärgas senare och repareras på Lindholmens varv i Göteborg.

Det höll som sagt vad att sluta illa för denna färd och ett exempel på hur man inte skall somna framför om styr ett fartyg eller en båt. Det händer lätt en olycka och förmodligen lärde sig styrmannen att försöka hålla sig vaken om han körde nästa gång.

(Tidigare publicerat)

Vad ett krig kostade

 Enligt en dåtida tidningsnotis kostade rysk-japanska kriget 1904-05 och dessa siffror kom ifrån Ryssland. För Rysslands del kostade kriget 2 320 miljoner rubel och för Japans del kostade kriget två miljoner(rubel eller deras valuta, vilken uppgick ej i notisen).

Källa: Uppsala Nya Tidning 4 mars 1908

(Tidigare publicerat)

Professor Student

 Från tidningen Upsala 2 september 1897

Professor Student är det något egendomliga namnet på en turist, som för närvarande gästar Köpenhavn. Hr Student är universitetsprofessor i Brandenburg.

Undrar vad han tänkte när han fick reda på det där och hur han hade fått detta namn är väl ingen som vet idag antar jag. En sak är iallafall säker att han har funnits i det verkliga livet.

(Tidigare publicerat)

Årskrönikan 2024

 Förra året skrevs det en årskrönika för första gången och det blir så i år med. Förut taggades inte det publicerade materialet och det har man gjort i efterhand. Samtliga stofter som är skrivna efter årsskiftet 2020 är iallafall taggade om man inte har missat något. Något av de äldre inläggen före 2020 kan ännu inte vara taggade. Det var mycket som skrevs i år och den mängden kommer nog inte att överstigas. En artikel som är skriven på det egna skrivna materialet på denna blogg skrevs i september som också var en krönika. En del återpublicering var också under året och det kommer att fortskrida även nästa år. 

Det var tänkt att man skulle publicera Liverpools legendariska matcher ända fram till idag och jag beslutade att det fick räcka med sju artiklar och totalt 40 matcher från grund året 1892 till omkring 2010. Själva orsaken skrev jag i listan med källitteraturen och länkarna till legendariska matcherna som första inlägg i oktober. 

Under året publicerades ett tjugotal bilder i enda uppslag som visade besöket i Mannaminne i juli 2022 och har även publicerat bilder i andra sammanhang på den historiska bloggen som blev tagna där. Det är dock för mycket att skriva om alla publicerade artiklar och notiser i denna krönika. Årets första artikel var om allsvenska målvakter i fotboll och även några artiklar om skribentens favoritlag Sirius publicerades också. Övrigt kan nämnda att en artikel om Ivor Broadis skrevs under året och det är en engelsk fotbollslegend som hade hamnat lite grann på sidan om ån tidsenliga stjärnor som t ex Stan Mortensen, Tom Finney och Stanley Matthews samt de som inledde sina karriären åren efter andra världskriget som t ex Johnny Haynes, Jackie Milburn samt Billy Liddell. Samma sak gäller även travaren Buckeye Count som kan anses har hamnat utanför själva rampljuset.

Som sagt vad, man kan inte återge allt!!! En artikel om några av de legendarer som har spelat för den skotska ligaklubben Aberdeen blev också publicerat. Klubben vann ju den numera upphörda cupvinnarcupen under en regnig kväll i Göteborg i maj 1983 genom att vinna över Real Madrid i finalen. Laget leddes då av den legendariske managern Alex Ferguson. Andra artiklar som publicerades under året var eskimåen som blev en massmördare, industribanan på Sladdarön i Uppland, familjen Tuff Tuff, fyrplatsen Svartklubben som även blev populär på Facebook-gruppen om fyrar, bröderna Abegglen, mordet på Tommy Ball som är den proffsspelaren i England som har blivit mördat och minnesmärket på ön Koffsan i Ekoln.

Det är också det sista som skrives på bloggen för i år.

GOTT NYTT ÅR!!!!

Sex mål i första halvlek

 Liverpool vann med 8-2 mot Portsmouth i den gamla division 1 den 1 oktober 1927. Målen kom i den 3:e matchminuten genom Willie Devlin som också gjorde det andra målet två minuter senare. George Pither gjorde sitt enda mål för klubben i den 22:a matchminuten och han spelade tolv ligamatcher för klubben. Gordon Hogdson gjorde sedan två mål i matchminuterna 31 och 37 medan Devlin gjorde sitt tredje mål i den 44:e matchminuten. I andra halvlek gjorde först Hogdson det sjunde målet efter 67 minuter och Devlin igen nio minuter senare. Portsmouth mål gjordes av Alex Mackie i den 55:e och Fred.Cook det andra målet två minuter senare. Den skotskfödde målvakten i bortalaget Portsmouth John Jarvie stod i sin enda ligamatch för Pompey (hade stått i fem ligamatcher för Leicester i högsta divisionen säsongen 1925-26). Devlin som gjorde fyra mål var också född i Skottland och gjorde 15 mål på 19 ligamatcher för Liverpool mellan maj-december 1927.

Publiksiffran på Anfield Road: 25 525

Det var också Portsmouth första säsong i den högsta divisionen.

Källor:

Egen samling

lfchistory.net

Pead Brian, ”Liverpool—A complete record”, Derby, 1990

Korta torvbrytningen i Äspered

 Mellan 1941-46 bedrev Nils Skog från Borås en upptagning av bränntorv på Lövaskogsmossen som också kallades för Äspereds mosse. På platsen fanns flera torvverk och järnvägen med 600 mm blev också anlagt, den totala banlängden var 5,2 km på norra delen medan den var 1,2 km på den södra delen. Ett tvåaxlat lok från 1941 av okänd tillverkare trafikerade banan och loket var gengasdriven fram till 1945 då den blev bensindriven. Själva motorn var en A-Ford och själva förarplatsen hade ett enkelt skyddstak, loket skrotades i samband med nedläggningen 1946. Upptagning av bränntorv förekom på en rad platser i landet under det andra världskriget.

Källa: Mats Freding, ”Industrilokal i Västergötland”, 1984

Valåsens sågverk

 Valåsens sågverk utanför Karlskoga hade anor från 1600-talet och ägnades sig i början på järnbruket i form av anläggandet av en hammarsmedja. Det är oklart när det hela började inom sågrörelsen på platsen. Själva sågverket drogs igång på allvar 1883 då ett aktiebolag bildades. Sågverket är igång än idag och har haft en historik om ägarbyten och sammanslagningar genom åren samt ett par nedläggningar, år 1918 nedlagde sågen och samma år blåste hyttan ner. Sågverket har haft två spårvidder, 802 och 1435 mm. Det smalaste spåret inledde sågverket med  eftersom de lokala järnvägsbolagen hade denna spårvidd och denna bana var 0,3 km långt, lades ner 1955 med upprivning som följd. Det normalspåriga järnvägen anlades 1953 och var 180 meter långt som snabbt utbyggt till dryga kilometern och enligt uppgift finns drygt 200 meter kvar av detta spår. Loket tillverkades av Sala Maskinfabriks AB 1938 med tillverkningsnumret 137 och var dieseldriven av typen L16, motorn var från det engelska bolaget Lister. Loket användes under en kort tid i Valåsen och ett annat lok av tillverkaren var också troligen där också. Man känner till att detta lok användes på Karlsborgs bruk utanför Kalix.

Källor:

Ericson Jan, ”Loktillverkningen vid Sala Maskinfabriks AB åren 1932-53”, Jönköping, 2002

Priedits Janis, ”Industribanor i Värmland”, 2020

Sundström Erik & Hans Eriksson, ”Smalspår och sjöfart i Bergslagen, 802-banorna”, 2003