tisdag 12 november 2024

Barnaöden i dagspressen

 Det finns fall i dagspressen från förra seklet eller i den svenska historien som barn är mer eller mindre inblandade i. Det börjar med när en yngling dömdes av rådhusrätten i Falun i början på mars 1888. Han fick tre månader straffarbete p g a stöld och kruxet var att rådhusrätten inte tog hänsyn till pojkens egentliga ålder och det som motsvarade länsstyrelsen idag frikände honom. Skälet var att han född i oktober 1879 och var bara åtta år när han dömdes, han var alltså minderårig. I början av mars 1888 drog även en snöstorm över Sverige (https://okandahandelser.blogspot.com/2012/02/snostormen-1888.html?m=0) och i Mangskogs socken i Värmland satt en förståndshandikappat flicka framför den öppna spisen för att värma sig. Hennes mor sa till henne för att inte sitta för nära elden och sedan gick modern ut till vedboden. När hon kom tillbaka bevittnade hon att dottern stod som en brinnande flacka och blev enligt källan svårt bränd. Ett underbarn rapporterades att finnas i södra Halland vid årsskiftet 1902/03 och det var då en sjuårig gosse som hade gott minne. Han kunde den bibliska historien, katekesen, en stor del av psalmboken och de fyra räknesätten samt kunde utföra en del handarbeten. Pojken kunde även återge en del musikstycken och kunde ana ett par händelser som skulle utspelats några år senare. Den 25 augusti 1913 inträffade en händelse längs med Bohusbanan inte långt ifrån Ödsmåla kyrka. En fader med tre barn (varav en son) var på väg till kyrkan där en av döttrarna skulle konfirmeras. Hästen som drog vagnen blev skrämd av tåget som kom och rusade upp på banan framför tåget, både hästen och fadern dog i denna olycka medan barnen klarade sig med utan allvarliga skador. I februari 1916 råkade en 14 månader gammal pojke få en järnring runt sitt huvud som fadern använde för att ställa sina s k pressjärn på. Pojken fördes till serafimerlasarettet och läkarna fick såga loss ringen, pojken klarade sig, men var lite skärrat av det.

Källor:

Svenska Dagbladet 6/3- o 10/3-1888
Södermanlands läns tidning 5 januari 1903
Tidningen Upsala 21 februari 1916
Uppsala Nya Tidning 26 augusti 1913

måndag 11 november 2024

Kulturområdet mellan Vadstena och Ödeshög

Om man åker på den mindre landsvägen mellan Ödeshög och Vadstena så åker man igenom ett område med Alvastra klosterruin och sex medeltida kyrkor. Denna artikel får ses som att vara överskådlig.

Kartan över området som är nordväst och norr om den kända fågelsjön Tåkern och berget Omberg vid den vänstra nederkanten av kartan och där även Alvastra klosterruin ligger (se bilderna därifrån om ni söker på Alvastra på bloggen. Området har en del fornlämningar som skärmdumpen från Fornminnesregistret visar (bilden är klickbar). Är det något objekt som är intressant så hänvisas det till Fornsök och inte direkt på bilden.


Strax väster om Vadstena ligger Örberga kyrka som är den äldsta kyrkan i det egentliga Sverige om man räknar bort Dalby kyrka utanför Lund. Bilden nedanför är på Örberga kyrka som byggdes under 1100-talets första kvartal och virket i kyrkans torn är fällt under vintern 1116-17 och det kunde slås fast genom en dendrokronologisk undersökning. Själva utformningen av kyrkan så bestod den av torn, långhus och absid i början. Själva tornet är bara likt en annan kyrka i Sverige och det är Husaby kyrka i Västergötland, inom ett närområde där en av de första svenska kungar döptes i, nämligen Olof Skötkonung. I området finns även Nässja (strax nordost om Örberga) och båda kyrkorna ligger cirka en halvmil norr om landsvägen. Längs med landsvägen ligger Herrestad, Källstad (ny kyrka på en medeltida grund), Roglösa (ett par kilometer norr om landsvägen) och sedan Väversunda samt närmare Ödeshög ligger Västra Tollstad. Inom Rogslösa ligger Borghamn som har en viktig hamn för vidaretransport av kalkprodukter och där det har funnits objekt med Industrilok (mer om det i en framtida notis).

Källor:

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 
Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 
Hedvall Rikard & Linda Qviström, ”Det medeltida Östergötland”, 2007
Tollin Clas;
”Ättebackar och ödesgärden”, Uppsala, 2000
”Ägodomäner och sockenbildning i västra Östergötland ”, 
Uppsala, 2010

Bilden på Örberga kyrka är tagen av skribenten i juli i år och det är en av Sveriges äldsta kyrkor.

Kyrkan i Källstad ser äldre ut än den egentligen är och är dock från 1869 då den blev helt nybyggt förutom tornet.


söndag 10 november 2024

Gränsen mellan två socknar

 En kort som togs på en gränssten mellan Västerfärnebo och Hedesunda socknar strax utanför Gysinge under maj 2009. 


Det är Hedesunda 152 med följande beskrivning på Fornlämningsregistret; Gränssten, granit, 1.9 m h, 0.6 m br (Ö-V) och 0.3-0.2 m tj, avsmalnande upptill.Inskrift mot S:Sockengräns \ ÖSTERFÄRNEBO \ Pil \ HEDESUNDA \ Pil \ 1929.Postament, 2x1.7 m (Ö-V) och 0.2-0.5 m h, av gråsten.Skiss i inventeringshandlingarna. I närheten finns en minnesplatta fastspänt på en sten som också är fornminnesmärkt.

(Tidigare publicerat)

Ornunga gamla kyrka

 Ornunga ligger i Vårgårda kommun och det finns två kyrkor i denna församling, dels den medeltida kyrkan som upphörde att vara församlingskyrka 1905 och dels den nya kyrkan som uppfördes en bit ifrån den gamla kyrkan. Den medeltida kyrkan är uppförd någon gång mellan 1100-talet och 1300-talets första hälft, långhuset är den äldsta delen av kyrkan som fick ett tillskott när vapenhuset tillkom under en ombyggnad 1720. Sakristian tillkom först nittio år efter själva vapenhuset och det är en enskeppig salkyrka med en kallmur runt kyrkogården. 


Källor:
Bebyggelseregistret(äldre versionen)
"Träd i odlingslandskapet", Jordbruksverket, 1994
http://okandahandelser.blogspot.com/2008/03/hamling.html

(Tidigare publicerat)

”Förstlingen”

Förstlingen" var namnet på Sveriges första tillverkade ånglok som tillverkades av Munktells mekaniska verkstad 1853 med spårvidden 891 mm. Den nästan omgående till Nora-Ervalla järnväg och där detta lok dels ombyggdes till 1435 mm och dels användes till anläggandet av detta järnväg. Enligt Kullander skrotades Förstlingen 1872 och då tog ma till vara på vissa delar som en ramsida, en cylinder samt två hjul. En modell som finns på Sveriges järnvägsmuseum i Gävle tillverkades 1922 av Statens järnvägars avdelning i Örebro. Förstlingen hade en  längd på 5,1 m, tjänstevikt 5,6 ton, dragkraft 0,6 yon och största tillåtna hastighet på 15 km/h.

Källor.
Kullander Björn, "Sveriges järnvägars historia", 1994
Sjöö Robert m fl, "Tåg i tiondel", Sandviken, 2000
"Tidsmaskinen-En guide genom Sveriges järnvägsmuseum", 1998

(Tidigare publicerat)



Allsvenskan 1943-44

 Det var Malmö FF som vann Allsvenskan säsongen 1943-44 som på den tiden spelades med vinteruppehåll.och det var därmed denna klubbs första triumf i serien. De vann 17 av matcherna och föll bara i två matcher.ä under säsongen. Tabelltoppen av serien blev följande; Malmö FF 37, IF Elfsborg 32, AIK 32, IFK Norrköping 30 och IFK Norrköping 27. Det var Brage och Sandvikens IF som åkte ur Allsvenskan medan Mjölby och Landskrona BoIS gick upp via kval. Det var tolv lag som deltog i serien på den tiden och Helsingborg blev 10:a med 13 poäng med en vinst och elva oavgjorda medan jumbon Sandviken bara tog en seger samt fem oavgjorda. AIK hade det högsta publiksnittet med 15 122 och Leif Larsson (IFK Göteborg) vann skytteligan med 19 mål före Halmias Kaj Borglin med 18.

Källor:

Alsiö Martin, ”Hundra år med allsvenskt fotboll”, 2010
bolletinen.se

fredag 8 november 2024

Uppländska broar

 Denna lilla artikel får räknas som en liten sammanfattning över de broar som har funnits i Uppland. Enligt fornlämningsregistret finns det 209 objekt som betecknar olika broar i Uppsala län. Det finns en del försvunna eller broar som inte används längre, sedan finns de stenvalvsbroar som finns lite varstans. Sju fornlämningar med broar finns i Simtuna socken, sedan en vardera i Gryta, Härnevi och Nysätra socknar. I den sistnämnde socken låg denna bro söder om Nysätra kyrka och strax intill vägen mellan kyrkorna i Biskopskulla och Nysätra (man kan se den ena eller den andra kyrkan). Enligt en karta från 1692 benämndes denna bro som ”Nysätra bro”. I Almunge socken (Ösby) byggdes en gång i tiden en stenvalvsbro över en bäckravin som senare byggdes om till en cementtrumma. Sju objekt finns i Lena socken och flera av dem har gått över Vattholmaån. I den lilla socknen Läby har två broar, dels den bro i ett spann som finns strax söder om riksväg 72 och dels den som finns i ett område med fornlämningar omedelbart väster och sydväst om korsningen 55:an/72:an. Vid denna bro finns det ett minnesmärke, en nästan tre meter hög sten av granit som restes med kung Carl XIV Johan 1835 över Gustav Vasas kamp för fäderneslandet Sverige 1521 och denna minnessten är också inhägnad. Själva stenvalvsbron är 17 m långt, 5 m bred och 4 m hög, själva valvspannet är 6 meter. Det går just nu inte att meddela hur gamla denna bro är och nedanstående länk hänvisar till en bild på en inskription som visar när en bro blir färdigt. Denna bro har namnet Läbybron och på inom ett kilometer från bron så fanns det iallafall två vadställen. Inte så långt ifrån bron och minnesmärket finns ett gravfält i form av en båtgrav.

Länken till bilden med inskriptionen:


Källor:

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 
Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet