”Förstlingen”

”Förstlingen" var namnet på Sveriges första tillverkade ånglok som tillverkades av Munktells mekaniska verkstad 1853 med spårvidden 891 mm. Den nästan omgående till Nora-Ervalla järnväg och där detta lok dels ombyggdes till 1435 mm och dels användes till anläggandet av detta järnväg. Enligt Kullander skrotades Förstlingen 1872 och då tog ma till vara på vissa delar som en ramsida, en cylinder samt två hjul. En modell som finns på Sveriges järnvägsmuseum i Gävle tillverkades 1922 av Statens järnvägars avdelning i Örebro. Förstlingen hade en  längd på 5,1 m, tjänstevikt 5,6 ton, dragkraft 0,6 yon och största tillåtna hastighet på 15 km/h.

Källor.
Kullander Björn, "Sveriges järnvägars historia", 1994
Sjöö Robert m fl, "Tåg i tiondel", Sandviken, 2000
"Tidsmaskinen-En guide genom Sveriges järnvägsmuseum", 1998

(Tidigare publicerat)

”

Allsvenskan 1943-44

 Det var Malmö FF som vann Allsvenskan säsongen 1943-44 som på den tiden spelades med vinteruppehåll.och det var därmed denna klubbs första triumf i serien. De vann 17 av matcherna och föll bara i två matcher.ä under säsongen. Tabelltoppen av serien blev följande; Malmö FF 37, IF Elfsborg 32, AIK 32, IFK Norrköping 30 och IFK Norrköping 27. Det var Brage och Sandvikens IF som åkte ur Allsvenskan medan Mjölby och Landskrona BoIS gick upp via kval. Det var tolv lag som deltog i serien på den tiden och Helsingborg blev 10:a med 13 poäng med en vinst och elva oavgjorda medan jumbon Sandviken bara tog en seger samt fem oavgjorda. AIK hade det högsta publiksnittet med 15 122 och Leif Larsson (IFK Göteborg) vann skytteligan med 19 mål före Halmias Kaj Borglin med 18.

Källor:

Alsiö Martin, ”Hundra år med allsvenskt fotboll”, 2010

bolletinen.se

Uppländska broar

 Denna lilla artikel får räknas som en liten sammanfattning över de broar som har funnits i Uppland. Enligt fornlämningsregistret finns det 209 objekt som betecknar olika broar i Uppsala län. Det finns en del försvunna eller broar som inte används längre, sedan finns de stenvalvsbroar som finns lite varstans. Sju fornlämningar med broar finns i Simtuna socken, sedan en vardera i Gryta, Härnevi och Nysätra socknar. I den sistnämnde socken låg denna bro söder om Nysätra kyrka och strax intill vägen mellan kyrkorna i Biskopskulla och Nysätra (man kan se den ena eller den andra kyrkan). Enligt en karta från 1692 benämndes denna bro som ”Nysätra bro”. I Almunge socken (Ösby) byggdes en gång i tiden en stenvalvsbro över en bäckravin som senare byggdes om till en cementtrumma. Sju objekt finns i Lena socken och flera av dem har gått över Vattholmaån. I den lilla socknen Läby har två broar, dels den bro i ett spann som finns strax söder om riksväg 72 och dels den som finns i ett område med fornlämningar omedelbart väster och sydväst om korsningen 55:an/72:an. Vid denna bro finns det ett minnesmärke, en nästan tre meter hög sten av granit som restes med kung Carl XIV Johan 1835 över Gustav Vasas kamp för fäderneslandet Sverige 1521 och denna minnessten är också inhägnad. Själva stenvalvsbron är 17 m långt, 5 m bred och 4 m hög, själva valvspannet är 6 meter. Det går just nu inte att meddela hur gamla denna bro är och nedanstående länk hänvisar till en bild på en inskription som visar när en bro blir färdigt. Denna bro har namnet Läbybron och på inom ett kilometer från bron så fanns det iallafall två vadställen. Inte så långt ifrån bron och minnesmärket finns ett gravfält i form av en båtgrav.

Länken till bilden med inskriptionen:

https://okandahandelser.blogspot.com/2024/04/historisk-om-bron-till-singo.html?m=0

Källor:

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

En ändring av Kaga kyrka

 Kaga kyrka strax norr om Linköping fick en förändring av kyrkan 1727 när den själva kyrkobyggnaden byggdes om utvändigt samtidigt som tornspiran byggdes om. I mitten av 1740-talet byggdes en ny sakristia medan den gamla revs.

Källor:

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 

https://ep.liu.se/databases/kyrkomiljo/pdf/%C3%96g%2520kyrkor/kaga_kyrka.pdf

Rochdale läckte som en såll

 Rochdale har varit en av de mindre klubbarna i de fyra högsta divisionerna som omfattar professionella ligaklubbarna i England som numera återfinns i National League (den femte nivån). Sedan den fjärde divisionen bildats 1958 så har Rochdale spelat i den tredje nivån som dock denna artikel inte kommer att handla om.

En av de sämre säsongerna var 1932-33 och denna säsong spelades 40 matcher istället för 42 i division 3 (Norra) sedan Wigan Borough (dagens Wigan Athletic bildades i efterkölningen av denna klubb 1932) hade varit tvungna att lämna ligan och fick deras resultat borttagna för säsongen. 

Rochdale slutade sist i division 3 (Norra) säsongen 1931-32 och på 40 matcher vann de fyra matcher, spelade oavgjort vid tre tillfällen, förlorade 33, gjorde 48, släppte in 132, elva poäng och 13 poäng bakom nästjumbon New Brighton. De främsta målskyttarna i ligan var Reg Watson 8 (tidigare Oldham o Southampton), Joe McAteer 7, Jack Everest och Fred Brown på sex vardera. Samtliga fyra segrarna togs hemma på Spotland och den största segern var 3-1 mot Doncaster Rovers den 3 oktober, de vann med 4-3 mot Carlisle United den 12 september. Ingen vinst blev det efter nyåret och de största förlusterna var 1-9 mot Tranmere Rovers (Farewell Watts gjorde fem av målen), 0-6 mot Barrow och 2-7 mot Chester City. Rochdale förlorade 17 matcher i följd under denna säsong. Darwen släppte in 141 mål i gamla division 2 säsongen 1898-99 och det är ett rekord liksom de 33 förlusterna för Rochdale.

Källor:

http://www.englishfootballstats.co.uk/Club%20Profiles/rochdale.htm

Smailes Gordon, ”Football league records”, Derby, 1992

Soar Phil & Martin Tyler, ”Encyclopedia of British Football, 1984

Wikipedia, engelskspråkiga 

Oleby ångsåg

 Detta sågverk i Värmland anlades 1890 och 1900 fick sågen en fast ångmaskin, året efter blev även ett nytt såghus färdigt. Verksamheten började att avvecklas 1965 och kort därefter byttes en ny ägare till sågen. Det gamla sågverket revs och ett nytt sågverk byggdes mittemot järnvägsstationen på orten. Ett smalspårigt sidospår på 300 meter gick från stationen till det gamla sågverket och detta spår fanns kvar i mitten på 1960-talet och i Oleby stod ett motorlok avställt som tidigare hade tjänstgjort i Skoghall.

Källa: Janis Priedits, ”Industribanor i Värmland”, 2020

Militära banor i Strängnäs

”Industribaneprofilen” och den numera avlidne Bo Gyllenberg gjorde sin värnplikt på I 10 i Strängnäs 1959-60 utan att forska någonting om banorna som en gång i tiden fanns på regementet i Strängnäs. Fast intresset för industrijärnvägar med eller utan lokdrift fanns hos honom redan då. Den hela startade 1916 och då inleddes arbetet med att anlägga regementet av Granit & Beton. Året efter anlades en brygga vid Mälaren för lossning av byggnadsmaterial och en rälsbana anlades från bryggan upp till blivande kanslihuset och p g a lutningen på tolv meter så användes en elmotor för att dra upp vagnarna. När allt var klart 1920 började den rullande materien att avyttras varteftersom och allt var klart 1923. Då hade räls och vagnar blivit överförda till Kasernbyggnadsnnämndens byggnad av ammunitionsförråd i Marieberg, tillbyggnad till hospitalet i Västervik och till Södrrmanlandsregemente.

Källa: SmB-Bladet 3/1994