Salsta tegelbruk

 När Nils Bielke var på närliggande Salsta slott norr om Vattholma så började man på 1600-talet att slå tegelstenar på ett hantverkarmässigt sätt. Själva tegelbruket har anor från omkring 1750 och 1873 flyttades bruket intill den nyanlagda Uppsala-Gävle järnväg och 1899 blev det ångdrivet. Omkring 1960 revs det gamla bruket för att ersätta med ett nytt med både konsttork och tunnelugn, man inriktade sig då på fasadtegel. Bruket lades ner 1977!!!

Redan 1875 anlades ett normalspårig stickspår från Salsta lastplats och det var i drift fram till 1968, stickspåret revs vid okänt tidpunkt. En 600 mm järnväg anlades mellan lerrasen som låg både norr om bruket och väster om UGJ, banorna både ändrades och utbyggdes emellanåt. Totalt var längden omkring 1,2 km och driften pågick till 1960.

Två motorlok är kända, dels ett bensindrivet lok som köptes begagnat och det är inte mycket känt om detta lok som köptes 1948, det såldes tre år senare. Dels ett Simplex-lok som tillverkades på fabriken i Bedford i England. Det tillverkades 1950 med numret 20022 och hade en dieselmotor på 25 hästkrafter av märket Dorman. Detta lok såldes till Vaksala tegelbruk 1960 och som blev avställt 1969 med skrotning några år senare.

Källa: Mats Freding, ”Industrilok i Uppland”, 1991

Enslingen på Stångharen

 På den lilla skogsklädda ön Stångharen i Karlholmsfjärden (eller Lövstabukten) i Norduppland levde under mitten av 1900-talet en fiskare som också kan gå under enslingen eller eremiten. Han levde i en koja som han inte fick plats i och fötterna fick vila i en liten ”tillbyggnad” till kojan. Denna fiskare var isolerat speciellt när isen varken bar eller brast under såväl hösten och våren. Han påträffades död i sin koja under juletiden omkring 1950 och sedan dess har ingen övervintrat där. På Stångharen byggdes senare 10-20 sommarstugor och den enda kända fornlämningen är efter en träbåt i den södra delen av ön, det är inte mycket känt om denna båt som registrerades 2013.

Källor:

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet

Källgård Anders, ”Sveriges öar”, 2022

Willie Maxwell

 Maxwell var en skotte som spelade först för de skottska klubbarna Arbroath, Hearts och Dundee innan han kom över till Stoke under sommaren 1894. Han bildade då ett starkt anfall ihop med två andra spelare från Skottland som var Billy Dickson och Tommy Hyslop. Sedan dessa två hade försvunnit så blev Maxwell klubbens främsta målskytt under fem säsonger. Under tiden i Stoke spelade han också sin enda landskamp för Skottland 1898.  Han såldes för 250 pund till Third Lanark 1901 så var han tillbaka till den skottska ligan och det var efter han hade gjort 85 mål på 175 matcher för Stoke. 

Efter ett fåtal matcher för Third Lansrk gick han till Millwall i Southern League och det blev 34 mål på 54 matcher för Londonklubben som redan då hade problem med ”trubbelmakare” hos sin publik. 

Hans nästa klubb som var Bristol City och var också hans sista klubb i karriären. Det var också hans främsta period under karriären med bl s kaptensbindeln. Han gjorde 27 mål när klubben vann gamla division 2 före Manchester United säsongen 1905-06 och 19 säsongen när klubben blev tvåa efter Newcastle United som är Bristol Citys högsta placering någonsin. Han spelade sin sista match i april 1909 och spelade i klubbens framträdande i FA-cupfinalen samma säsong som förlorades mot Manchester United. Han stannade många år i Belgien och tränade även deras landslag, han dog dock hemma i Skottland i juli 1940 (63 år gammal).

Källor:

https://www.arbroatharchive.co.uk/player.php?id=617

https://en.m.wikipedia.org/wiki/William_Maxwell_(footballer)

https://www.vintagefootballers.com/product/maxwell-willie-image-4-bristol-city-1907/

Tågmissödet i Marielund

 Ett tåg som var på resa från Länna in till Uppsala den 1 juli 1913 råkade ut för ett missöde i Marielund. Då en fjäder gick sönder i loket och ett nytt lok måste sändas till platsen. Detta tåg blev en halvtimme försenat medan ett annat tåg blev försenat i 20 minuter.

Källa: Uppsala Nya Tidning 2 juli 1913

Om mordet i Sala hytta 1888

 Från tidningen Upsala 22 september 1888

Förvildade får

 I närheten av en okänd ort i Jämtland hade man skjutit förvildade får som dessutom har blivit för skygga. Dessa var enligt källan inte undernärda och vissa antydningar som då gjordes var att dessa får inte har blivit lidande av den jämtländska vintern.

Källa: Stockholmstidningen 31 december 1889

(Tidigare publicerat)

Dumas medhjälpare

 Från Göteborgsposten 11 januari 1860

Alexander Dumas medarbetare Maquet har nyligen förlorat den process han öppnat mot sin vidt beryktade yrkesbroder. Käranden hade nemligen fordrat, att hans namn skulle jemte Dumas utsättas på 18 af dennes romaner, enligt en påstådd öfverenskommelse mellan de båda skriftställarne.

Vem den där Maquet är vet jag inte heller för det är första gången som jag stötte på hans namn. Men det var visst en liten strid mellan två herrar om handlingen i denna notis stämmer överens med verkligheten.

(Tidigare publicerat)