Nord Mills med pumphuset

Under de första månaderna av detta år har Nord Mills rivits i Uppsala och nu finns inte så mycket kvar. Uppsala ångkvarn kan härledas till 1864 och sedan hette det Kungshörnet AB. Verksamheten lades ner vart eftersom under 2000-talet och förr i tiden gick det ett stickspår dit från bangårdens södra ände som i sin tur ersatte ett annat stickspår som korsade Kungsgatan vid Lindvalls kaffe. Det var ett T43-lok som förutom föraren även hade två personer med röda flaggor som stoppade trafiken på Kungsgatan. Syftet med rivningen av detta objekt är att det skall ge plats åt bostäder och en av de sista kvarvarande objekten fån industriområdet som låg inom gatorna Standbodgatan, Östra Ågatan och Kungsgatan, numera utgör Kungsängsesplanaden den naturliga gränsen i söder mellan industriområdet och nya bostadsområdet i Kungsängen. (Källan är Roland Agius bok ”Industriepoken i Uppsala” från 2017).

 

Hände i Uppland under 1700-talet

 I denna lilla sammanställning är det varken kronologisk eller tematisk ordning.

***I Balingsta socken föddes det 21 barn medan det var 14 som dog 1757, det var sju äktenskap som upplöstes genom äktenskapet. I samma socken var det sju barn under tio år som dog 1765.

***Börje socken hade 662 invånare 1749 och det fanns 124 hushåll. I grannsocknarna Åkerby var 162 invånare (31 hushåll) och ett gästgiveri, Vänge , 615 invånare, 81 hushåll och ett kaffehus och Läby började man en mortalitetsrapport 1753 medan den första folkräkningen var 1775 (182 invånare och 26 hushåll). 

***I Läby socken 1753 var det elva födda barn varav ett som föddes utom äktenskapet, nio människor dog, tre äktenskap upplöstes genom döden och inga vigslar ägde rum.

***I Biskopskulla socken avled en kvinna i samband med en förlossning och det var ett av två äktenskap som upplöstes genom döden. Samma år ägde fyra vigslar om i socknen. Det var 22 barn som föddes och nio människor som dog.

***I Husby-Sjutoft socken avled 14 personer under 1785 varav tre kvinnor/flickor dog av slag eller stickfluss, två män dog av bröstfeber, en man/pojke dog av lungsot och respektive andtappa och en pojke dog av okänd sjukdom. Det var 4 barn som dog innan de var ett år i socknen. I samma socken upplöstes det nio äktenskap genom döden 1795 och sedan skickades inte in mortalitetsrapport till Tabellverket förrän 1807. 

*** I Alsike socken föddes det 24 barn under 1761 och 15  som dog varav sju barn under tio år. En flicka/kvinna dog av näsblod i samma socken 1763.

***I Husby-Långhundra socken bodde det 819 personer fördelade på 95 hushåll 1858 och det fanns ett gästgiveri i socknen. Samma år upplöstes det sex äktenskap genom döden och åtta vigslar ägde rum. Fem personer vardera avled i lungsot och p g a hetsig feber.

***Sex personer dog av bröstfeber i Östuna socken 1790.

Källa: Tabellverkets material på nätet

Seriemördaren Klutuk

 Klutuk var en seriemördare (föddes omkring 1892-93) som gjorde Alaska osäkert under mellankrigstiden och det var i huvudsak Bristol Bay som han höll till. De första fallen kom omkring 1919-20 och det sägs att han dödade tjugo personer. Det hände också omkring Cook Inlet och Kuskowing River. Man jagade honom i runt tio år och trots att han var välkänd så var det svårt att få tag i honom, han hade också en svart hund med sig. 

Man kände till att han var runt 160 cm lång och vägde omkring 70 kg. Klutuk mördade två andra eskimåer1 1919, de försvann människor (oftast trappers) som man anade att dessa har blivit mördade. Under 1927 började ryktet spridas över ett stort område att det rörde sig en mördare i vildmarken i Alaska. Lokala sheriffer, frivilliga och vänner till de mördade/försvunna började att jaga honom. På våren 1928 försvann en man med namnet Jack Aho och ungefär samtidigt blev två andra män mördade. 

Omkring 1931 påträffades en död eskimå i sin koja och i närheten av honom fanns det en yxa och ett skjutvapen. Efter det så upphörde de oklara mordfallen i Alaska och där denna koja låg var också i närheten av den platsen där de två mannen påträffades döda under våren 1928.

Källor:

http://alaskaweb.org/blacksheep/index.html

https://www.outdoorlife.com/survival/klutuk-the-mad-trapper-of-bristol-bay/

Lista såg med kvarn

 I denna artikel finns källorna med i själva texten.

I byn Lista sydost om Kungsör i Södermanland så fanns det en såg med kvarnrörelse en gång i tiden. Sågverket hade eget spår men ingen dragkraft verkar det som och kan citera det som Lennart Ericson skrev i Småbanebladet 4/1977; ”Lista såg & Kvarn (SO Kungsör). Av de en gång ca 400 m långa 600-(mm) systemet finns nu ca 150 m kvar. Kvarligger mellan sågverk och sortering samt en bit ut mot f d brädgården. Flera växlaroch vändskivor har funnits. Av tidigare 12-15 vagnar finns nu 5 kvar. Utifrån Fornlämningsregistret finns det markering för runristning och fornlämningsliknande lämning där själva sockenkyrkan ligger. Ca 500 meter från kyrkan finns en tillverkningsindustri enligt den moderna kartan. Sedan beror det på om kvarnen drevs av vatten eller av själva vinden och de flesta kvarnar drevs av vatten, i närheten av Lista finns det 4-5 bäckar som också agglomerats med varandra. Utifrån den topografiska kartan som trycktes i början på 1960-talet fanns det ingen markering för ett sågverk (10 G Eskilstuna No) i närheten av Lista och själva tillverkningsindustrin fanns inte heller utsatt.Däremot finns sågverket utsatt i boken ”Industrilok i Södermanland” från 1982 och i listan över alla kända industriella objekt som har haft rälsburen trafik.

Arvid Bladh och lokalhistorien

 Han föddes 1891 i Lingbo(Hälsingland) och blev senare en betydande pastor för socknarna norr om Enköping. Han var dels kyrkoadjunk samt kyrkoherde för Härnevi-Torstuna-Österunda pastorat mellan 1927-40 och dels för Bred-Sparrsätra fram till sin död 1956. Han dog av sviterna efter en svår sjukdom i december under detta år. Han hade ett intresse och det var lokalhistoria, han försökte samla in allt som berörde dessa socknars historia och som f ö församlingsbor renskrev så det blev två böcker av det under 1970-talet. Det är boken "Tre sockenkrönikor" (Härnevi, Torstuna och Österunda) som jag använde som källa till denna artikel.

Källor:

Bladh Arvid, "Tre sockenkrönikor", Östervåla, 1979
Ekholm Axel, "Det forna Fjärdhundralandet", Tierp, 1966

(Tidigare publicerat)

Tidigare publicerade notiser (Eventuella dubbletter)

Olycka vid timmerhuggning

I Knivsta socken i Uppland eller i det forna Stockholms län om man skriver så, råkade en person att mista liv när denne högg ner timmer i socknen under året 1834.

Källa: Mortalitetsrapport, Tabellverket

Ni-förening

En notis i tidningen Upsala den 7 maj 1885 på elva ord meddelade att lärare och studenter i Lund hade bildat en Ni-förening.

August Palm höll tal

I arbetareföreningens lokal i Kärrgruvan höll agitatoren August Palm(1849-1922) tal under annandag påsk.
Källor:
NE(CD-ROM); "Palm"
Tidningen Upsala, 7 april 1891

30 grader kallt i Oxelösund

Det var 30 minusgrader i Oxelösund, trots kylan var hamnen öppen och trafiken livlig.
Källa: Stockholmstidningen 27 januari 1891

25-åring dödat av ”elström”

I tidningen Upsala fanns det under landsortsnyheterna om en händelse som utspelade i Porjus då en 25-årig man omedelbart dog sedan han hade fått ström i sig. Han höll på med att rengöra en transformator.
Källa: Upsala 21 februari 1916

Barnmorskan blev hemlös

Det var barnmorskans hus som brann ner till grunden i Drottningdal i Roslags-Bro socken norr om Norrtälje.
Källa: Tidningen Upsala 23 december 1886

Vapentransporten i juli 1869

Den 26 juli 1869 sändes en transport med 90 kistor med 80 vapen av en äldre modell från kronans förråd i Stockholm till Hälsingsland.
Källa: Dagens Nyheter 28 juli 1869

Människofyndet i Haga socken

 År 1981 påträffades ett kranium från en människa vid t-korsningen Skokloster/Sigtuna i Haga socken och detta gjordes i samband med plöjning av åker på hösten under detta år. Den som är intresserad att få tag på mera uppgifter kan alltid ta kontakt med museet i Sigtuna. Men det är från historiskt tid som detta kranium exiterade ifrån och det fanns lämningar efter minst två personer på platsen.

Källa: Fornminneregistret, Riksantikvarieämbetet 

(Tidigare publicerat)