Lite grann om det som har funnits i Uppsalatrakten

 För drygt 15 år sedan gjordes det en liten genomgång över det som har funnits i trakten av Uppsala och var också publicerat på denna blogg,

1) Där Uppsala bangolfklubb har sin anläggning nu och där fanns det en restaurang/fik/dansställe som hette Kap, numera har klubben anammat detta namn.

2) Stenvalvbron invid Lurbobacken blev ersatt av en modern bro under 1980-talet.

3) BP/Statiol-macken i Vilan i södra delen av Uppsala så finns numera ICA Supermarket med en stor parkering.

4) Vägkrogen vid korsningen Enköpingsvägen(rks 55) och Salavägen(rks 72) finns inga synliga spår kvar.

5) Shellmacken i Läby norr om Björklinge är numera en godisbutik, kanske nedlagd numera eftersom den nya motorvägen har öppnas.

6) Två bensinmackar vid Vassunda två mil söder om stan.

Historiska drag i byar och gårdar

 Det finns historiska drag i de flesta byar runtom i landet om man inte räknar med de villor som började att byggas fr o m när landsbygdens befolkning börja öka igen under 1950-talet. Runt mitten av förra seklet började folk att fltta ut på landsbygden igen och dock var denna utflyttning liten jämfört med förr.

I denna artikel vill jag lyfta fram vissa historiska drag hos några byar i Sverige. En by har genomgått en rad av förändringar sedan medeltiden. Ett av dessa drag som en by har gått igenom är bl a laga skifte under 1800-talet när en stor del av bytomterna sprängdes. Ett antal gårdar flyttades då ut ifrån bytomten i samband med laga skiftet och det är detta som man kallar för att bytomterna sprängdes eller klövs. Det var bl a två byar i Uppland som inte genomgick detta skifte, dels var Ekeby i Vänge socken och dels Länna kyrkby, båda byarna har kvar sin historiska bytomt.

I Sverige har vi en god en god kännedom om byar, ensamgårdar och den agrara näringen i stort. Det är ekonomhistoriker, kulturgeografer och vanliga historiker som har forskat samt behandlat detta ämne. Bland annat har några forskare skrivit fembandsverket Det svenska jordbrukets historia som kom ut i handeln från slutet av förra decenniet och början på det nuvarande med bl a Janken Myrdal, Mats Morell samt Carl-Johan Gadd som författare. Sölve Göransson har bland annat jobbat med det öländska solskiftet samt med dess byar i stort, David Hannerberg med bl a två byar i Närke och Sigurd Erixon med ett antal byar i Sverige.

Hur skall man definera en by? Enligt NE:s definition är det följande; bebyggelseenhet på landsbygden, före laga skifte i Sverige på 1800-talet vanligvis ett antal gårdar med anknytning till jordbruket med dess binäringar. Det finns olika byformer runtom i landet, "klungbyar" är oregelbundna utbyggda byar och bebyggelsen ligger i olika grupper. Dessa grupperingar av gårdar var oftast släktanpassande och i stora klungbyar upp till femtio gårdar kan man se i Jämtland och Dalarna, i synnerhet i Leksandsområdet. Det finns olika skillnader med byar runtom i Sverige och i Uppland är det oftast radbyar. Då ligger byar längs med en väg som går igenom byn. De större byarna i Uppland kan räknas som Sävasta(Altuna socken), Brunnby(Övergran), Gästre(Frösthult) och Hållen(Hållnäs). Den sistnämnda är en av de fåtal klungbyarna i Uppland. I östra mellansverige med regionerna(landskapen) Östergötland, Öland, Mälarbygden, Närke och södra Dalarna är den lilla klungbyn på 3-5 gårdar, dessa byar blev sällan geometriskt reglerade i samband med laga läge.

I Dalarna fick en nybliven vuxen person oavsett kön en egen gård inom antingen byns eller gårdens gränser, där byarna expanderade kraftigt under såväl under 1600-talet som 1700-talet. Anledningen till detta var att varje barn fick ärva sin lika del av odaljord som också var i viss mån även i Västergötland. Det är Dalarna som har de största byarna i landet och oftast mer än 30 gårdar i en by. I såväl den sydvästra som östra delen av landets slättbygder fanns det byar med 15-20 gårdar under 1600-talet, i Skåne med även dess skogsbygder så låg genomsnittet på ungefär tio gårdar medan endast sex hushåll fanns i Dannike socken i södra Västergötlands skogsbygder. På Västergötlands slättbygder fanns det också större byar och ett exempel är Kungslena kyrkby som i början av 1800-talet hade 28 s k jordebokshemman. Även i Kumla socken låg de flesta bebyggelseenheter i byar och genomsnittet var åtta gårdar per by.

Nu tänker jag gå igenom storskiftet och laga skifte som drabbade många byar såväl under 1700-talet som 1800-talet med ingående, men inte direkt detaljerad. Storskiftet genomfördes efter ett beslut 1749 och laga skifte genomfördes fr o m 1827 och pågick igenom nästan hela detta sekel. Storskiftet gick ut på att tegarna skulle placeras utanför bytomten medan laga skifte flyttade ut vissa gårdar ifrån bytomten. Personerna som bodde på de gårdar som blev utskiftade fick dels hjälp av sina grannar och dels ekonomisk ersättning som stöd för de uteblivna angelägerheterna i fråga om skörd. I exempelvis Husby i Husby-Långhundra socken hade en gång i tiden sju gårdar, varav två flyttades ut i samband med laga skifte. Det finns relativt många uppgifter kring olika byar i Sverige som jag tänker avslutningsvis gå igenom i korta drag.

Ett exempel är hämtad från Härkeberga socken och på en karta från 1706 kan man se marken efter en försvunnen by som hette Gymninge som antagligen försvann redan under medeltiden. En grannsocken till Härkeberga är Litslena där tvillingsbyarna Västra och Östra Vällinge delade på sina åkrar, vilket det berodde på att inget staket fanns som avgränsde dessa två byar.

Återgår man till Brunnsta by i Övergran socken utanför Bålsta så är byn väl känt inom den akademiska världen. Det har varit en stor by som efter det s k enskiftet 1820-22 bestod av nio gårdar. I samband med det laga skiftet som genomfördes mellan 1866-67 skiftades endast byns inägor och en gård blev utflyttat. I byn fanns också fyra s k fiskala gårdar(hela mantal) i samband med den första kartan ritades av byn under slutet av 1600-talet.

Tissered i Gullared socken i Västergötland hade i början av 1600-talet fyra hemman som bestod av två vardera av skatte- och kronojord som tillsammans var på 1 3/4 mantal. I början av 1850-talet genomgick byn laga skifte som endast berörde en gård.

Byn Koivakylä i Norrbotten i närheten av Hietaniemis kyrka bestod 1648 av 17 gårdar och i princip samtliga var s k skattehemman och den största gården var på ½ mantal. Gårdarna var olika storlekar medan det saknades uppgifter om två gårdar. Senare "fakta" om byn visade att 17 hushåll fanns i byn 1697 och 38 under året 1820, exklusive en gård där omständigheterna var mer diffusa.

Hillinge i Hagby socken i Uppland visar en annan utveckling i jämförelse med de tidigare iaktagelser i denna artikel. Från att varit en by på fyra gårdar under 1700-talet när det var tätt mellan gårdarna och numera är det endast en gård, vid denna gård finns det en stor ekonomibyggnad som är byggt av dalkarlar.

Avslutningsvis lite grann om boskapstocken i en by, i byn Sista i Torstuna socken fanns under Gustav Vasas regenttid två gårdar. I en boskapslängd från 1624 hade byn bl a fem hästar, fyra oxar, 13 kvigor och 45 får.

Källförteckning
Amcoff Jan, "Samtida bosättning på svensk landsbygd", Uppsala, 2000
Bladh Arvid, "Tre sockenkrönikor", 1979
"Bygd att vårda 1", 1979, Uppsala, med flera författare
Czerhalmi Niklas, "Fårad mark", 1998
Erixon Sigurd, "Svenska byar", Stockholm, 1960
Gadd Carl-Johan, "Den agrara revolutionen", Det svenska jordbrukets historia, 2000
"Hagunda-Kulturhistorisk byggnadsinventering", Upplandsmuseet, 1987
NE(CD-ROM), uppslagsord "by"
Sporrong Ulf, "Agrarian settlement and cultivation from a historical geographic perspective, Geografiska annaler, 1986
Hemsida
http://www.lansmuseum.a.se/ (Stockholms län---länsmuseum, databas)

(Tidigare publicerat)

Vem var Ibrahim Pascha???

 Enligt historieböckerna var han en afrikan från nuvarande Sudan/Etiopien som hatade alla vita och var i stor del bakom oroligheterna i Afrika under 1880-talet. Men det som skall behandlas i denna artikel är lite av trevligare art, nämligen en travare som blev den förste trippelvinnaren i de årgångslopp i Sverige. Han föddes i Danmark 1924 och årgångsloppen i Sverige var då öppna för alla travare som var födda i Norden.

Han är efter Dreamer Boy-Creta-Bravo, ingen härstamning som säger mycket eftersom Dreamer Boy kommer ifrån Baron Wilkes mera okända linjer. Dreamer Boy som var född 1904 är efter The Dreamer som var född 1897 som har Baron Wilkes som sin farfar. Baron Wilkes som är son till Hambletonian-sonen George Wilkes, Hambletonian som anses vara den moderna travsportens fader med massor med linjeavlade travare och ännu idag kan man se travare som går tillbaka till honom(oftast i 50-100-150 olika vägar).

Ibrahim Pascha vann Svensk uppfödningslöping lopp1926, Kriteriet 1927 och Derbyt 1928, det är okänt hur många starter han gjorde. Men han vann dessa lopp i Sverige och var dessutom den förste vinnaren av samtliga dessa lopp.

(Tidigare publicerat)

Hushållsstorleken för Teda socken

 År 1749 hade Teda socken utanför Enköping en hushållsstorlek på 7,76 individer per hushåll och under detta år fanns det 51 hushåll. Tre år senare hade det minskat till 6,81 individer per hushåll och det kan betyda att socknen fick två nya hushåll. Igenom 1700-talet ökade antalet hushåll i socknen och 1775 var det 74 hushåll i socknen.

Källor:

http://okandahandelser.blogspot.com/2007/11/hushllsstorlekar-i-uppland-under-1700.html
Folkmängdredogörelser, Tabellverket

(Tidigare publicerat)

Fornminnen på Söderarm

 Själva fyrplatsen ligger på ön Storskärs och där finns det rester efter kompassros, ristning med ”Nils Sund 1756-60” och på den södra delen av ön så finns en annan rustning över årtalet 1772 och strax söder om denna finns en järnring som man förtöjde båtar med, denna järnring mäter 0,43 m i diameter. Fartygen var antagligen förtöjda i sundet mellan Torskär och Tyvskär, avståndet mellan dessa öar är drygt ett 80-tal meter. På den andra ön finns det tre fornlämningar som samtliga vetter mot den andra ön, alla är ristningar. Gemensamt för de båda öarna är att de har varit militära anläggningar med kanoner. 

Källor:

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

https://www.soderarm.com/content/uploads/kustartilleriets-anl-pa-soderarm-andreas-wahlund.pdf

Historiska fotbollssäsonger, Grimsby Town 1934-35

 Grimsby Town spelade sin första säsong i gamla division 1 säsongen 1929-30 och blev då 18:e i divisionen, det skulle bli ytterligare två säsonger innan de nedflyttades. De vann andra divisionen säsongen 1933-34 med 59 poäng på 42 ligamatcher och den främsta säsong eller den främsta placeringen var under säsongen 1934-35. Managern var Frank Womack som bl a spelade för Birmingham City, Oldham och spelade landskamper för England under sin spelarkarriär. 

Klubben vann 17 ligamatcher och förlorade 14 av sina 42 ligamatcher och vinsterna samt förlusterna var jämnt fördelade genom hela säsongen. Säsongen inleddes den 25 augusti genom att de föll med matchens enda mål mot Preston. Tre dagar senare slutade matchen mållöst hemma mot Sunderland innan de vann med 3-0 mot Portsmouth i den tredje ligamatchen också på hemmaplan. Den 15 september vann de med 5-1 borta mot Huddersfield då Ted Glover gjorde fyra av målen. De vann med samma siffror mot Aston Villa hemma på Blundell Park den 6 oktober Charlie Craven gjorde då tre av målen medan de övriga målen gjordes av Glover och Ben Burley, tröstmålet för Aston Villa gjordes av Dai Astley inför 17 732 åskådare. En vecka vann de med 4-1 borta mot Derby County och Ted Glover gjorde tre av målen. De spelade sedan 1-1 mot Liverpool(B), vann med 3-2 mot Leeds på hemmaplan och spelade sedan 2-2 i två raka matcher mot Blackburn Rovers på bortaplan och sedan hemma mot 1930-talets dominanta Arsenal. Den sistnämnda spelades den 10 november inför säsongens högsta publiksiffra på Blundell Park som var på 26 288 åskådare. Glover gjorde sitt mål på straff medan den andra målskytten var Ben Burley, målen av Arsenal gjordes av Ted Drake och Joe Hulme. De vann aldrig mer än två ligamatcher i svit och den största förlustfria sviten var dels sex matcher som var satt under oktober/november och dels nio matcher i slutet på säsongen. De åkte ur mot Everton i den tredje omgången med 3-6 borta på Goodison Park den 12 januari och en vecka senare åkte de på en ny smäll mot samma klubb och på samma arena. 

Säsongens längsta förlustfria svit omfattade fyra vinster och fem oavgjorda från den 16 mars (1-2 hemma mot Blackburn) till den 4 maj som var den sista matchen av säsongen (0-1 borta mot Sheffield Wednesday). Under denna svit spelade de 1-1 mot Arsenal inför 33 591 åskådare på Highbury. De vann bl a med 4-3 mot Birmingham den 30 mars inför 9 837 åskådare på Blundell Park och två mål vardera gjordes av Ted Glover och Jimmy Dyson.

Klubben gjorde 78 mål i ligan under denna säsong och de främsta målskyttarna var Ted Glover 34, Charlie Craven 18, Jimmy Dyson 8 och Jackie Bestall samt Ben Burley på fem vardera. 

Källor:

enfa.co.uk

http://www.englishfootballleaguetables.co.uk/final/f1934-35.html

http://www.free-elements.com/

Smailes Gordon, ”Football League Records”, Derby, 1992

https://www.vintagefootballers.com/

Morton 1963-64

 Morton vann skottska ligans division 2 säsongen 1964-65 och på den tiden bestod den skottska ligan av två divisioner. Klubben vann 32 av 36 ligamatcher, gjorde 135 mål, släppte in 37 mål och tog 67 poäng (14 poäng före Clyde). Den enda förlusten kom den 1 februari när de föll med 1-3 mot East Fife och på hemmaplan blev det två oavgjorda matcher. Morton vann med 8-0 mot Hamilton Academicals, 8-1 mot Brechin City, 7-1 mot Berwick Rangers, 7-2 mot Stenhousemuir och 7-3 mot Clyde på bortaplan. På bortaplan blev det 6-4 mot Forfar och 5-4 mot Stenhousemuir. Publiksnittet var på 13 579 på hemmamatcherna och den högsta publiksiffran var på drygt 18 000 medan den minsta var på 9 707. 

Källor:

https://www.fitbastats.com/morton/index.php

Smailes Gordon, ”Scottish Football Records”, Derby, 1995