torsdag 7 december 2023

Grimsby Town inledde med en storseger

 Den 24 augusti inledde Grimsby Town mot London-klubben Leyton Orient i gamla division 2 och matchen spelades inför 14 274 åskådare på Blundell Park.
Målskyttarna för hemmalaget var Gerry Priestley 2, Ron Rafferty (ny från Portsmouth), Jimmy Fell, Billy Evans, Ron Stockin och  Dick Conner. De båda målen för Leyton Orient gjordes av Tommy Johnston som är en av klubbens främsta målskytt någonsin med 131 mål vid två omgångar under 1950-talet och 1960-talets första år.
Grimsby Town toppade divisionen i början och de slutade säsongen på 13:e plats medan Leyton Orient blev 12:a.

Källor:


onsdag 6 december 2023

Tidningsnotiser

Bilderna är klickbara!!!

Aftonbladet hade en tablå över Europas skogar den 13 februari 1889 och Sverige var den skogsrikaste landet, men det var Finland som hade minst antal individer per hektar skog.

Tre notiser från Tidningen Upsala den 3 januari 1882 om bl a två fall av självmord och en av dessa handlar om 12-0årig pojke som var son till en kemist i Berlin blev så missnöjd med sina julklappar att han tog livet av sig.

Från Tidningen Upsala den 9 januari 1899

Från Upsala Nya Tidning den 14 februari 1916 om en misshandel på en äldre kvinna.


Från Göteborgs-Posten 28 maj 1872 (tisdag) om en olyckshändelse i Korsnäs när sjökaptenen Olsson skulle korsa järnvägen.





Banan under Karlskrona

 I Karlskrona finns numera rester efter en järnväg som gick från järnvägsstationen till ett numera plomberat ingång till ett bergsutrymme som ägdes av Örlogsverket. Linjen öppnades för trafik 1888 och den normalspåriga järnvägen blev 1,6 km långt, den var i trafik fram till 1990. Syftet var att transportera tunga transporter till de olika militära ändamålen i staden och under andra världskriget så öppnades flera tunnlar som numera är plomberade.
När Mellersta Blekinges järnväg hade öppnats till Karlskrona 1889 så lades en tredje skena i den ursprungliga järnvägen eftersom detta bolag hade spårvidden 1 067 mm (vanligt med denna spårvidd i dessa trakter på den tiden). Den smalspåriga delen av järnvägen trafikerades av ånglok från både Blekinge Kustbanors järnvägar och Mellersta Blekinge järnväg innan den tredje skenan togs bort omkring 1960, när de smalspåriga järnvägarna i Blekinge och sydöstra Småland breddades till normalspår. 
Järnvägen går igenom två tunnlar som totalt mäter 500 meter och en av dem går under Amiralitetskyrkans klockstapel. Denna järnväg flick smeknamnet Flottans Varvs järnväg och man antar att detta smeknamn är fortfarande aktuell, heller!!!
För själva transporterna för att frakta militär materiel i Karlskrona så användes även tunneln. Under treskensepoken användes tre motorlok varav två av dem tillverkades av AB Slipmateriel i Västervik (138/1940 och 249/1940) medan det tredje loket tillverkades av Jönköpings motorfabrik 1946 med nummer 107. På den normalspåriga spåret så har det även trafikerats av SJ egna lok. I början av 1970-talet kom det ett motorlok som hade tjänstgjort på en försvarsanläggning i Mellansverige som tillverkades av AB Slipmateriel 1928. Numera är samtliga lok skrotade förutom nr 138 som såldes till SJ 1946.

Källor:

Elgh Leif, ”Tunnelbanan i Karlskrona”, tidskriften Tåg, nr 7/2023
Högberg Leif o Jan Erik Olsson, ”Hemliga utflykter”, 2018
Priedits Janis, ”Industrilok i Blekinge”, del 6, ÖSJ-Bladet, nr 2/2009

torsdag 30 november 2023

Dalby socken i Uppland 1800

 Dalby socken i Uppland 1800;

Folkmängd: 510
Antal män/pojkar: 240
Antal kvinnor/flickor: 270
Antal hushåll: 65
Gifta par: 91
Antalet barn under 15 år: 173
Antalet krogar på landet/gästgivare 0/0

Källa: Folkmängdsredogörelse, Tabellverket 

Norrby tegelbruk

 Norrby tegelbruk i Mjölby var igång mellan 1870-1972 och bruket moderniserades 1900 och haft ett flertal ägare igenom åren. En bana med spårvidden 600 mm anlades på 1920-talet och blev successivt utbyggt till drygt 400 meter och i början drogs vagnarna av hästar. Banan nedlades 1972 med upprivning året efter och två motorlok är kända. Det ena loket tillverkades av Bergsbolaget någon gång under 1942 och köptes ifrån Karlskoga Tegelbruk omkring 1948, detta lok skrotades 1972. Det andra loket tillverkades av Orenstein & Koppels motorfabrik 1939 med tillverkningsnumret 10636b och tjänstgjorde innan dels på Timmergata Tegelbruk och dels Ringarum Tegelbruk (båda också i Östergötland) innan ankomsten dit. Loket var dieseldriven med en motor från fabriken på elva hästkrafter. Detta lok avställdes 1971 och skrotades två år senare.

Källa: Bo Gyllenberg, ”Industrilok i Östergötland” Taberg, 1987

söndag 26 november 2023

Bältarbo Tegelbruk

 Detta tegelbruk ligger utanför Hedemora och Bältarboteglet har gamla anor för där handslogs teglet redan under under mitten av 1700-talet. Innan driften blev industrialiserigat 1904 så fanns det ett mindre tegelbruk på platsen. Bruket hade olika ägare under de första 30 åren och kördes bara som ett sommarbruk fram till 1939 då arbetarna jobbade på ett sågverk under vintern. Under andra världskriget så övertogs ett kolningsanläggning från Hedemora ångsåg och under kriget tillverkades ett tag bilkol på platsen. Familjen Sundh var ägare till bruket eller med på olika håll från mitten av 1920-talet och fram till konkursen 1992, då ett nytt aktiebolag bildades.
År 2000 utnämndes Bältarbo Tegelbruk till årets industriminne.
En drygt 200 meter lång järnväg med 600 mm spårvidd anlades 1924 mellan tegelbruket och lertaget. Tippvagnarna sköts då för hand och senare förlängdes järnvägen till en kilometer, lokdriften inleddes 1939 i samband med att tegelbruket började att köras året runt. Två motorlok är kända hos tegelbruket. Det första loket hade ackumationsdift eftersom det var svårt att få bensin under kriget och loket blev tillverkat på en lokal smedja eller verkstad. Ett motorlok som blev tillverkat hos Jenbache Werke i Österrike tjänstgjorde på banan under 1960-talets första kvartal och båda blev skrotade.

Källor:

Bruno Wilhelm, ”Tegelindustrin i Mälrprivinserna 1815-1950”, Uppsala, 1954
Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 
Freding Mats, ”Industrijärnvägar i Dalarna”, Kalmar, 2014

Ipswich uppgång och fall

 Ipswich Town vann division 3(Södra) säsongen 1956-57 (bara vinnaren gick upp) så gjorde de 101 mål på 46 ligamatcher och vann 25 av matcherna. Denna säsong var den 12:e i ligan sedan klubben kom med i ligasystemet 1938 och det i samband med att Gillingham fick lämna ligan under tolv år. 
Säsongen 1957-58 var klubbens 6:e säsong i gamla division 2 och denna säsong blev Ipswich 8:a som följdes av två sämre säsonger med placeringar på den undre tabellhalvan. 
Säsongen 1960-61 vann de gamla division 2 med 59 poäng på 42 ligamatcher före Sheffield United med 58 som också gick upp till högsta divisionen. De vann 26 matcher, spelade oavgjort vid sju tillfällen, förlorade nio och klubbens målfacit var 100-55. Fem spelare var med när klubben vann sin tredjedivision fyra år tidigare och det var målvakten Roy Bailey (far till en framtida målvakt i Manchester United), Larry Carberry, Ted Phillips, John Elsworthy och Jimmy Leadbetter. Ipswich blev då den fjärde klubb som hade vunnit såväl tvåan som har blivit ligamästare i två raka divisioner efter Liverpool (vann tvåan 1905 o ligan 1906, Everton 1931 o resp 1932 och Tottenham 1950 o resp 1951. Fast skillnaden gentemot Ipswich var att de hade spelat i den högsta divisionen sedan tidigare.
Klubbens första match i gamla division 1 var den 19 augusti 1961 i en mållöst match borta mot Bolton och Ipswich förlorade sedan två ligamatcher innan de vann med 6-2 mot Burnley på hemmaplan (som de föll borta med 3-4 en vecka tidigare, Ted Phillips gjorde dock klubbens första mål i högsta divisionen efter endast tre minuter). Klubbens första säsong inleddes med flera vinster och gjorde fyra mål vid flera tillfällen, den 25 november vann de med 5-2 mot Chelsea när Ray Crawford gjorde tre av målen. Den 3 mars vann de med 4-0 mot Sheffield United genom mål av Ray Crawford 2, Doug Moran och  Jimmy Leadbetter inför 20 158 åskådare hemma på Portman Road. 
Den 7 april föll de med 0-5 mot Manchester United på bortaplan då Albert Quixall gjorde tre av målen och Ipswich avslutade säsongen med tre vinster och två oavgjorda. De vann ligan med 56 poäng (42 matcher) före  Burnley 53, Tottenham 52, Everton 51 och Sheffield United 47. 
Nästa säsong slutade de på 17:e plats med 35 poäng och poängen togs med hjälp av 12 vinster och 11 oavgjorda. Klubbens spel i Europacupen för mästarlag inleddes mot Floriana från Malta som de vann med 10-0 den 25 september 1962 sedan Ray Crawford hade gjort fem av målen och det är Ipswichs största seger någonsin. En vecka tidigare hade de vunnit med 4-1 på Malta. Nästa omgång blev dock AC Milan lite väl för svåra och den första matchen förlorades med 0-3 i Italien medan Ipswich vann returen med 2-1. 
Säsongen 1963-64 blev klubben sist i gamla division 1 och föll på annandag jul med 1-10 mot Fulham och en omgång som gjordes 66 mål i den högsta divisionen. De vann nio matcher, gjorde 58 mål och släppte in 121 mål. Den f d målskytten för Newcastle och England, Jackie Milburn hade tagit över efter Alf Ramsay som sin hade tagit över det engelska landslaget. Säsongen var inte kul för klubben och försvaret läckte som en såll. De föll med 0-6 mot Bolton samt Arsenal och  2-7 mot Manchester United på hemmaplan. Den 7 mars föll de återigen med 0-6 mot Liverpool på bortaplan som då var på väg mot sin sjätte ligaseger. Två veckor senare föll de med 1-9 mot Stoke och klubbens öde var då beseglat.
Nästa säsong inleddes med fyra raka förluster och den andra matchen förlorades med 1-5 mot Preston, klubbens första vinst kom den 26 september 1964 då de vann med 4-2 mot Middlesbrough på bortaplan och då hade Jimmy Forsyth tagit över som manager sedan en tid tillbaka. Två mål hade kommit från skotten Frank Brogan som hade kommit från Celtic och han skulle 63 mål på 220(3) matcher för klubben och denna säsong blev det femton mål. De var få som var kvar i klubben sedan de blev ligamästare och säsongen 1967-68 vann klubben den andra divisionen.
Besök gärna klubbens historiska hemsida!!!

Källor:

Butler Bryon, ”The official illustrared history of the Football league 1888-1988”, London, 1991
Rothmans Football Yearbook 1983-84
Smailes Gordon, ”Football League Records”, Derby, 1992