Mariesjö tegelbruk utanför Skövde

 Det var J A Frigell som anlade Mariesjö tegelbruk utanför Skövde mellan 1869-70 och övertogs senare av en annan ägare. Tegelbruket såldes 1918 till K Jonsson som ägde bruket fram till 1942 och året efter arrenderade K H Johansson som också moderniserade tegelbruket. Efter en ytterligare ägarbyte så lades det ner 1969 och sjäva byggnaderna låg kvar tills en brand förstörde byggnaderna 1982.

Bruket hade en drygt kilometer lång med spårvidden 600 mm och detta spår lades ner 1965, bruket hade två motorlok. Det första loket tillverkades med delar av en Ford-bil 1940 och loket såldes som skrot 1962. Det andra loket tillverkades av Jenbacher verke i Österrike 1960 och var av fabrikens största typ. Denna firma åladses sin typbeteckning på antalet hästkrafter som hade och i detta sammanhang var det 20. Loket såldes till Televerkets impregneringsverket i Hjältevad  i Småland 1969 där loket även blev renoverat. Tre år senare efter försäljningen av Jenbacherloket så lades impregneringsverket ner och det är okänt vad som hände med loket då.

Källor:

Freding Mats, ”Industrilok i Västergötland”, 1984

Priedits Janis, ”Industribanor i Småland”, del 24, ÖSJ-Bladet, 1/2002

Avrättningsplatsen

 På gränsen mellan Hedesunda och Östervåla finns det ett minnesmärke och där var en avrättningsplats fram till 1836 då den sista ägde rum. Det finns en skylt som beskriver om en avrättning och själva ligger inom Östervåla socken. En milstolpe är också på platsen!!!

Från Fornminnesregistret 

1) Avrättningsplats, 70x40 m (N-S), markerad av 9 små gränsrör,samt en minnessten vid V kanten. Ett av dessa saknas vid rev.1981.Följande rösen, ca 1 m st och 0.4-0.5 m h och av 0.2-0.3 m ststenar, utgör gräns för avrättningsplats.2) Minnessten, av huggen granit, 1 m h, 0.68 m br och 0.35 m tj.Rektangulär genomskärning. Inskrift inom en planhuggen yta:AVRÄTTNINGSPLATS FÖR \ ÖSTERVÅLA SOCKEN PÅ \ 1600-1800 TALEN \SISTA KÄNDA AVRÄTTNING ÅR 1836Inskrift under denna inom en planhuggen yta:STENEN RESTES ÅR 1947 \ AV ÖSTERVÅLA KOMMUNStenen står på en sockel av cement, 1x0.6 m och 0.45 m h.Röse nr 1 enligt tidigare inventering saknas, förmodligen skadatvid snöröjning.Röse nr 1: 37 m S om minnessten; röse nr 2: 12 m Ö om röse nr 1;röse nr 3: 12 m NÖ om röse nr 2; röse nr 4: 11 m NÖ om röse nr3; röse nr 5: 11 m NNV om röse nr 4; röse nr 6: 9 m NNV om rösenr 5; röse nr 7: 22 m NV om röse nr 6;röse nr 8: 19 m NNV omröse nr 7. Det sistnämnda ligger omedelbart Ö om landsvägen samt5 m SSV om gränssten, nr 58.

Matchprogrammet

 Mellan 1954-62 spelade Liverpool den längsta sviten av antalet säsonger i dåvarande division 2 och säsongen 1954-55 var klubbens sämsta säsong någonsin. Klubben slutade 11:a och fick sin största förlust någonsin med 1-9 mot Birmingham City i december. Luton var däremot på väg mot sin allra första säsong i den högsta divisionen. 

Säsongen 1954-55 föll Liverpool med 2-3 borta mot Luton den 13 november inför drygt 15 000 åskådare på Kenilworth Road.

Den 2 april var returen på Anfield Road inför 30 710 åskådare och matchprogrammet var på 14 sidor. På den tiden var det lite nyheter och presentation av Lutons elva (inga avbytare var tillåtna på den tiden). I programmet stod det att Liverpoolförsvararen Ray Lambert blev skadad i matchen mot Lincoln City nyligen. Själva matchen blev en målrikt historia med fyra mål i vardera målet.

MATCHFAKTA 

Luton-Liverpool 3-2

13 november 1953

Mål: Luton; Bob Morton 2 o Jimmy Adam; Liverpool; Billy Liddell (straff) och John Evans

Publik: Drygt 15 000

Liverpool-Luton 4-4

2 april 1955

Mål: Liverpool; John Evans 3, Eric Anderson; Luton: Gordon Turner 2 (1 str) och Bob Morton 2

Publik: 30 710

Matchprogrammet finns på: https://www.hattersheritage.co.uk/sites/default/files/Programme_2943.pdf

Källor:

https://www.hattersheritage.co.uk/

https://www.lfchistory.net/SeasonArchive/Game/2701

Wikipedia, engelskspråkiga 

Spåret vid Ejsbergs fiskehamn

 En bana som fanns vid fiskehamnen i Ejsbierg för transport av fisk är bara känt utifrån ett äldre foto. Järnvägen hade spårvidden 600 mm och vagnarna drogs för hand. Det är dock okänt mellan vilka år järnvägen var trafikerat och utifrån att studera kortet så verkar bilden vara från mellankrigstiden eller början början på 1900-talet.

Källa: https://industribaner.dk/esbjerg-diverse.html

Från banorna

Presentation: Se denna artikel;

https://okandahandelser.blogspot.com/2022/11/fran-banorna.html?m=0

 RÅNÄS

Sågverket som inte låg långt ifrån järnvägsstationen i Rånäs på sträckan Faringe och Rimbo i Uppland. Sågen förstördes i en brand i mitten av 1970-talet och på området har det förekommit interna spår med trallor, enligt en rapport som publicerades i Tågposten nr 4/75 så hade samtliga trallor förstörts i branden.

LÅNGSELE

En gruva som inte låg så långt ifrån den kända gruvan Boliden som den också tillhörde. Produktionen kom igång 1958 och en omfattande järnvägsnät som var under jord och flera motor- och ellok användes så sent som på 1970-talet av bl a märkena ASEA, Siemens och Hägglunds. I trakten fanns enligt uppgift också ett tegelbruk.

SEVALLA

I Sevalla i Västmanland fanns ett tegelbruk som förstördes i en brand 1958 och blev i princip omgående återuppbyggt, drevs fram till 1971.

TÅNGEN

I Jämtland vid sjön Lilla Blåsjön började man att bryta i en gammal glimmergruva 1945 och totalt bröt man 29 ton musuvitglimmer. Okänd om de använde sig av räler under denna brytning.

HARBONÄS

Det är en herrgård som heter så i Harbo socken i Uppland och där bröt man blocksten av marmor i det största brottet ända till slutet på 1950-talet. En uppgift är att man använde räler i ett marmorbrott i Harbonäs och på platsen fanns det tre olika brott.

VECKHOLM

Inte långt ifrån kyrkan i denna ort ligger Kynge som under senare tid har haft en trallbana på drygt 50 meter.

BISKOPSKULLA

I denna socken påstås det har funnits en nickelgruva en gång i tiden och frågan är om gruvan fanns på den tiden innan man började att använda räler med dragna trallor.

ABISKO

Detta spår fanns ännu i slutet på 1960-talet och banan trafikerades av spårgående moped, enligt vissa uppgifter fanns banan även in på 1970-talet.

SLÄSTORP

Denna torvbana låg i Närke och driften lades ner i början på 198-talet och loket fanns i mycket dåligt skick i närheten av själva fabriken.

Hagunda avrättningsplats

 Längs med riksväg 55 mot Enköping från Uppsala ligger en skogsdunge invid vägen och där var förut en avrättningsplats för Hagunda härad. Avrättningsplatsen ligger i Ramsta socken precis innan gränsen mot Uppsala-Näs socken och vid skogsdungen finns en liten åkersväg med en sliten vägbom. Platsen har blivit kartbelagt vid två tillfällen; 1694 och 1763.

Av någon anledning finns det även rester efter djur på platsen och det är lägligt att besöka fornlämningen under våren innan vegetationen har slagit ut. Strax nordväst om denna plats ligger Stegelkärret som är en liten sjö som är uppkallat efter ordet "stegling", att man blir steglas till döds. Tipset är att man slår upp Wikipediaartikeln om just stegling.
Avrättningsplatsen har koordinaterna: 6633523 / 1593492 
 
Källor:

Czerhalmi Niklas, "Fårad mark", Lund, 1999
Fornminnesregistret, Raä-nr Ramsta 153

Svenska hamnar kring förra sekelskiftet

 Nordisk familjebok är en oumbärlig källa till samhället kring förra sekelskiftet och jag har tittat på några hamnar i Sverige.

Från Nordisk familjebok(1912), Malmö

Stadens handelsflotta räknade vid 1909 års slut 4 segelfartyg om 1,688 ton och 28 ångfartyg om 19,659 ton. 1911 ankommo 5,674 ångare om 2,286,296 reg.-ton, 876 segelfartyg om 48,312 ton samt 366 pråmar om 23,589 ton samt 1,313 ångfärjor om 874,043 ton med 17,820 järnvägsvagnar. 

Det var ganska så livligt med andra ord och Malmö var också landets tredje största stad även då.

Nordisk familjebok(1899) om Kalmar

Hamnen besöktes 1895 af 4,758 ankomna och afgångna fartyg, om’ 758,302 tons, deraf 1,626 (om 196,140 tons) i utrikes sjöfart; Hamnafgifterna utgjorde 66,950 kr., tulluppbörden 731,000 kr. Stadens egen handelsflotta räknade 45 fartyg, om 8,448 tons (deraf 4 ångfaityg, om 356 tons och 140 hästkrafter). De handlandes antal var 352, med 189 betjente och en bevillning för rörelsen af 6,130 kr. S. å. funnos 28 fabriker, med 540 arbetare och ett tillverkningsvärde af 933,000 kr. (oberäknadt ångqvarnsindustrien).

Nordisk familjebok(1909) om Göteborg

År 1907 omfattade G:s sjöfart 19,109 fartyg med ett registertontal af 4,3 mill., däraf i inrikes sjö fart 11,799 fartyg och 967,792 ton. Däri ingår icke den stora trafiken å Göta älf och Trollhätte kanal, som uppgår till minst l,5 mill. reg.-ton. G:s handelsflotta, den största i landet, uppgafs vid 1907 års slut omfatta 309 fartyg om 195,989 reg.-ton, däraf 258 ångfartyg om 176,959 reg.-ton och 28,001 hkr.

Nordisk familjebok(1924) om Gävle

1921 ankommo och afgingo i in- och utrikes fart 2,139 fartyg om 695,382 ton; hamnafgifter och grundpenningar uppgingo till 419,631 kr.

Nordisk familjebok(1914) om Norrtälje

Hamnen, som är tillräcklig för 3,5 m. djupgående fartyg, besöktes 1911 af 1,326 in- och utgående fartyg om tills. 76,701 ton, de flesta reguljärt trafikerande ångbåtar. På platsen hemmahörande fartyg voro 16 segelfartyg om 4,064 ton och 4 ångfartyg om 334 ton. Hufvudexport är trävaror, förnämligast ved. 

Det varierade ganska mycket i beroende på vilka faktorer som spelade in, det var ett viktigt inslag förr att tidningarna uppdaterade hur många fartyg som anlöpte en hamn och det händer inte så mycket nu för tiden. Iallafall inte som jag har sett det. Det har iallafall kommit relativt många fartyg och ungefär lika många hade lämnat dessa hamnar. Det har varit olika typer av varor som hade blivit transporterade och uppgifter om olika laster har det varit. Norrtälje hade 1911 en totalvikt på laster på 76,7 ton som 1 326 fartyg stod för. Norrtälje ägde eller fartyg som hörde hemma i staden; 16 segelfartyg och fyra ångfartyg.

(Tidigare publicerat)