Tröskverk i bl a Roslagen

 År 1855 så hade de flesta hemmansägare i Frötuna socken (Rådmansö) tröskverk och från närbelägna Länna socken i mitten av 1850-talet så användes tröskverk även där. I Östra Ryd socken handlade en rapport om att tre herrgårdar använde tröskverk med dragare. I Angarn socken finns en rapport från 1852 om små flyttbars tröskverk delades av de flesta brukare. Samma år hade Vallentuna socken tröskverk på herrgårdar och en del mindre hemman.

Källa: Gustav Utterström, ”Jordbrukets arbetare”, Stockholm, 1957

Landvetter socken 1784

I Landvetter socken föddes det 23 barn under året 1784 fördelade på 11 pojkar och 12 flickor. Under samma år var det åtta barn under tio år som dog varav sju var pojkar. Tre barn var under ett år som dog varav en flicka. Det var ingen kvinna som fick tvillingar men däremot var det två barn som var döda vid födseln. När det gäller barnaföderskorna så var det ingen i tonåren som fick barn medan två över fick barn. Det var tio kvinnor som var mellan 30-35 år.

Källa: Mortalitetsrapport, Tabellverket 

Förhållningssätt gentemot kapning

I mars 1812 kom denna förordning mot bl a kapningar mot fartyg som var vanliga på den tiden och på den tiden var sjöröveri vanliga. Gotska Sandön var känt som näste för sjörövare på den tiden. Källan till denna är http://www.ukforsk.se/kungorel/kungor2.pdf

Reglemente för handelsfartyg som beväras till eget försvar mot kaperier. Stockholm den 11 mars 1812.

De skeppare som vill bevära ett coopvaerdiefartyg till större säkerhet vid lovliga handelsföretag, skall göra anmälan som i laga ordning prövas. En borgensumma på 5.000 riksdaler som fond för ersättning eller böter som kan ådömas vid missbruk av denna tillåtelse, skall bifogas. Fullständig uppgift på fartygets namn, antal kanoner, handgevär och blanka vapen samt besättningslista.

Borgensskriften förvaras hos magistraten i Stockholm eller hos landshövdingarna. Tillståndsbrevet kan gälla för enskild resa eller viss tid, dock inte längre än 6 månader. Skeppare och besättning har rätt att försvara sig mot allt övervåld. Vid vite på 100 riksdaler och

skadestånd får de inte anfalla. Lyckas de övermanna kapare som angripit dem får de införa honom till svensk hamn och överlämna honom till ortens ämbetsman.

Skeppare och besättning står under krigsartiklarna vad gäller rättigheter och skyldigheter.

Skulle bevärat handelsfartyg med destination till främmande krigförande makt inneha persedlar som i traktaten är förklarat som krigsförnödenheter har rederiet förverkat hela borgensumman till kronan.

Detta reglemente anses inte verka till någon rubbning av de handels- och sjöfartstraktater med främmande vänskapliga makter träffade överenskommelse om coopvaerdiefartygens visitation av krigsskepp. Ett exemplar av detta reglemente skall finnas ombord på bevärade handelsfartyg annars svarar rederiet och skepparen själva för följderna om de blir uppbringade.

Stockholm den 11 mars 1812. CARL

Vallonbruken 1844

 Siffrorna anger antalet ton!!!

Några vallonbruk 1844;

Gysinge 558

Gimo med Rånäs 449

Lövstabruk+Karlholm 898

Strömsberg+Ullfors 464

Österby 409

Forsmark 430

Harg 449

Källa:Artur Attman, ”Vallonjärnets omsättning på världsmarknaden 1800-1914, i Forsmark och vallonsmidet, 1987

Torparen Gustavssons död 1887

 I tidningen Upsala den 16 juli 1887 stod det följande; I Funbosjön anträffades i söndags liket af torparen K G Gustavsson under Frötuna. Han har med all visshet omkommit under ett anfall av fallandesot.

Den 16 juli 1887 var en lördag, så hans kropp hittades den 10 juli under detta år. Jag försökte hitta honom i husförhörsboken för Rasbo och enligt denna "bok" var det inga som dog under detta år inom Frötuna ägor. Antagligen är väl namnet eller hemhörande orten som är fel, eftersom Rasbo dödslängd inte finns på svarskatalogen ännu. Fallandesot, betyder i moderna termer för epilepsi och fallandesot har blivit använt sedan 1580-talet(enl NE).

(Tidigare publicerat)

Gudbyn

 Lännadagbokens författare skrev om Gudbyn och som jag har förstått så är det om en försvunnen by i Länna socken i Stockholms län. Alltså rör det sig om en gård eller en liten by inte så långt ifrån Grovsta samt Penningby i denna socken. I artikeln "En by som försvann. Vad hände Gudebyn? i tidskriften Lännabygden 1996-97 så slogs det en tanke hos artikelförfattaren att byn redan under 1300-talet hade blivit utplånat och en tanke är då digerdöden. Det var många gårdar i Sverige som utplånades under denna tidsperiod och det skulle dröja långt in på 1400-talet innan befolkningen nådde upp till den nivå som var innan digerdöden. Men skribenten skrev också att "Godebyn" var redovisat som skatteutjord i jordeboken som är från 1571.

Byn har haft många namn genom historien och enligt en karta för Länna socken 1639 så står det "Gudebyn". Jag citera en bit av texten ur Lännabygden; En allmän uppfattning bland ortnamnforskarna är att Gud kommer från mansnamnet Gudmund eller är det svaret som står på runstenen i Penningby. 

Enligt hembygdsforskaren Åke Söderman så försvann Godebyn eller Gudbyn redan under 1700-talet.

För att återknyta till bondedagboken från Grovsta så nämnde skribenterna vid ett par tillfällen Gudbyn, som de besökte och det var vid slutet av 1700-talet.

Källor:

Berg Johan och Janken Myrdal, "Svenska bondedagböcker", Saga och sed, 1981

Bondedagböcker; http://okandahandelser.blogspot.com/2007/11/bondedagbcker.html

"Lännabygden", 1996-97

Lännadagboken, avskrift, SLU, Uppsala

Myrdal Janken, "1500-talets bebyggelseexpansion---En forskningsöversikt, Scandia, 1985

http://www2.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdweb/_s2ab001/402310d1/p3/0000322a.pdf

(Tidigare publicerat)

En dam på kuskbocken

 Det var en notisrubrik i tidningen Upsala under landsortnyheterna den 27 september 1894. I notisen var det följande text; Kronprinsen kom häromdagen från Tjolöholm till hästauktionen vid dervarande stuteri, åkande efter ett fyrspann, som kördes af fröken Blanche Dickson.

Enligt Nordisk familjebok(1913) stod det följande om henne;

Meryt, hem för konvalescenter, beläget invid hafvet i Onsala socken, Hallands län, ung. 10 km. från Kungsbacka. Det inrättades 1901 af fru Blanche Dickson å Tjolöholm, som vid sin död 1906 donerade 1 mill. kr. att utgöra en "James Frederick Dicksons minnesfond", hvaraf räntorna hufvudsakligen skola användas till hemmets underhåll.

Jag antar att det rådde en viss form av uppmärksamhet när hon kom körande i ett fyrspann, hon var ju hästvan enligt vissa källor som jag har tagit del av. Men ändå, så skapade det iallafall en intressant notis i tidningen.

(Tidigare publicerat)