onsdag 14 september 2022
Liverpools legendariska matcher del 4
tisdag 13 september 2022
Doktor Westerlund i klammer med ryska polisen
Den välkända Enköpingsdoktorn Westerlund hade ett klammeri med den ryska polisen en gång när han glömde sitt pass hemma. Han fick däremot träffa chefen för gränsstationen där han intygade att han inte var anarkist eller någonting annat olämpligt för ryska samhället och då Westerlund åka vidare. Han var ju känd och förmodligen hade polischefen hört talas om honom.
Källa: Enköpings tidning 22 januari 1901
onsdag 31 augusti 2022
Dödlig utgång med skavsår
Jag har minst sett två fall där människor har dött till följd av skavsår och det var en dödsorsak förr i tiden. Skavsår är inte så svåra egentligen och jag har inte hört talas om att en person kan har dött av det under 1900-talets senare hälft. I mediearkivet finns det ingen artikel som handlar om en person som har dött av skavsår. I Uppsala nya tidning fanns det en notis om att en man hade dött till följd av skavsår den 25 februari 1916. Det var statskarlen Eriksson i Nytorp i Rasbo socken som fick ett skavsår på ena foten. Han fick blodförgiftning(sepsis) och han fördes in till sjukhuset i Uppsala(hette väl inte Akademiska sjukhuset då?) och avled där. Enligt notisen var det under en lördag som han dog medan notisen i tidningen var en måndag. Sedan minns jag en motsvarande notis i Södermanlands läns tidning och det var tidigare, möjligen runt sekelskiftet(hittade inte den där notisen för tillfället). Men hela verkade vara en olyckligt dödsorsak och det var nog inte så många som dog av denna dödsorsak heller(men svaret kanske kommer vid ett senare tillfälle).
(Tidigare publicerat)
Skomakare
Vara tegelbruk
Detta tegelbruk var igång mellan 1904-1976 vars produktion under senare år omfattade murtegel och dräneringsrör. Bruket hade egen järnväg med spårvidden 600 mm och anlades samma år som bruket drogs igång. Den var 400 meter långt, nedlades med bruket och för att rivas upp mellan 1977-78. Tegelbruket hade under åren sammanlagt sex motorlok med olika fabrikat och drivmedel. Det första loket tillverkades 1906 av Warrant på orten och det var detta tillverkare första lok. Loket hade en fotogendriven Warrant-motor på fyra hästkrafter och blev skrotat runt 1930. Ett lok var tillverkat på brukets egna verkstaden 1940 och var igång till mitten av 1960-talet.
Källa: Mats Freding, ”Industrilok i Västergötland”, 1984
Royal Arsenal Railway, London
I Spårläget 3/2018 skrev jag om Royal Arsenal vapenfabrik i London vars några av dess arbetare bildade en fotbollsklubb som senare skulle bli dagens Arsenal. I boken "Official history of Arsenal" från 1994 finns en bild på en port i fabriken och innanför "grinden" syns ett spår och lite längre fram en spårväxel. Spåret syns lite svagt på bilden och när är bilden tagen? Utifrån ledtrådar på bilden så verkar bilden har tagits vid ett senare tillfälle. I förgrunden syns två bilar som ser ut att vara tillverkade någon gång på 1960- eller början på 1970-talet (eller har jag fel??). Spåret verkar vara smalspårigt och enligt bildkällan kommer bilden från Arsenal FC s k fotoarkiv. Det var en gång i tiden omfattande trafik med 45 lok och tre olika spårvidder. Det finns en del material att gå igenom på nätet om Royal Arsenal Railway som kanske kan utmynna en artikel i slutändan.