Järnväghistoriska notiser 9

Norrtäljes järnvägsstation

Norrtäljes järnvägsstation anlades 1884 och moderniserades kraftigt fr o m 1935 till början av 1940-talet då byggnaden fick mer än tidsenlig utformning.
Källa: "Sveriges järnvägsstationer, Sveriges järnvägsmuseum

Örbyhus såg

Låg drygt två kilometer söder om Örbyhus och var en lastplats med plats för 75 vagnar. Citering från Forsberg; "i närheten låg Örbyhus ångsåg med lastplats", vilket det betyder att det är en försvunnen ångsåg.
Källor:
Forsberg Bernt, "Uppsala-Gävle järnvägar", Trelleborg, 1995
Olofsson Carl, "Sveriges järnvägar", Stockholm, 1921

Fick ej rätt mot järnvägen

En kvinna i Lerum utanför Göteborg vände sig till Göta Hovrätt efter har vänt sig till rådhusrätten i Göteborg. Skälet var att kvinnan hade vänt sig mot järnvägsstyrelsen angående ersättning för skada p g a järnvägsdrift. Rådhusrätten ogillade hennes begäran den 2 december 1936, Göta Hovrätt fastslog rådhusrättens dom den 5 maj 1937 och den 2 mars 1939 likadant hos Högsta Domstolen.
Källa: "Juridiskt arkiv", NJA 1939 A51

Första kilometerlånga tunneln

Sveriges första järnvägstunnel över en kilometer var Åsberget som är en godsbana i Örnsköldsvik. Den invigdes 1955 och är 1 008 meter lång, går mellan Örnsköldsvik-Gullänget.
Källa: Järnvägsdata 1999

Motorloket på Dorotea tegelbruk

På Dorotea tegelbruk trafikerade ett motorlok med spårvidden 600 mm av okänd ursprung. Detta lok överfördes 1962 till Degenäg kiselgur förädling (Axonit AB) i Eksträsk där det stod avställt åtminstone 1996.
Källa: Loklistor, Industribaneföreningens hemsida

Hols grusgrop

Hols grusgrop som ligger 12 kilometer öster om Alingsås och ligger inte så långt ifrån Västra stambanan Fram till 1957 fanns en T-semafor på platsen och fram till 1980-talet fanns även en liten godsbangård mellan stambanan och grusgropen.
Källa: "Järnvägsdata", 1999

Vattenkastare i Uppsala

Vattenkastare för ångloken i Uppsala var fem till antalet i slutet på 1910-talet.
Källa: Carl Olofsson, "Sveriges järnvägar", Stockholm, 1921

Takröjarens död

I februari 1916 föll en arbetare som röjde bort snön på ett tak i hörnet Kungsgatan-Vasagatan i Stockholm. Det hände när han skulle gå från en fastighet på Kungsgatan till en fastighet på Vasagatan. När han gick över en glaslanternin så brast den och mannen omkom omedelbart. Exakt tio år tidigare hade en annan snöröjare omkommit på liknande omständigheter.

Källa: Upsala Nya Tidning 16 februari 1916

Tre försvunnigheter

Tre exempel i samma notis om olika försvunnigheter som har blivit rapporterade till och från tidigare på mina domäner. Förut fanns det kontaktisolatorer på min farmors hus i Lerum utanför Göteborg och som togs bort vid en okänd tidpunkt. Min farmor flyttade ifrån huset omkring 2000 och ungefär tio år tidigare än hennes bortgång. Förut fanns det en rastplats vid den gamla sträckan av E18 mellan Köping och Arboga med namnet Bälinge. Rester av rastplatsen fanns kvar bara för fem-sex år sedan och då var det skräpigt med massor av flaskor utslängda. Förut fanns det t o m en kiosk på platsen och den försvann i samband med när motorvägen öppnades igenom denna bygd. Min far brukade stanna till vid vägkrogen Hasselrör utanför Mariestad på väg till just farmor förr i tiden. Det fanns förut två klassiska vägkrogar inte långt ifrån varandra; Hasselrör och Tre Snäckor. Har för mig att Jan Jörnmark har fotograferat åtminstone Tre Snäckor och har publicerat det på sin hemsida.

Schartau och handelskrisen 1857

Frans Schartau som var köpman i Stockholm och politiker i borgarståndet drev fram ett utländskt lån på 12 miljoner riksdaler under handelskrisen på senhösten 1857. Det var en kris som drabbade även börser i utlandet och i Sverige var det en del handelshus som gick omkull. Det var då Schartaus krisplan kom till stånd och affärsmännen hade blivit räddade ur krisen genom en insamling på 30 000 riksdaler.

Källor:

Hadenius Stig m fl, "Sveriges historia---Vad varje svensk bör veta", Borås, 1996
Magnusson Lars, "Sveriges ekonomiska historia", Falun, 1999

Tornet till Vårfrukyrkan i Enköping

Tornet till Vårfrukyrkan i Enköping byggdes i samband med en ombyggnad av kyrkan 1839-41 och innan dess hängde kyrkans tre klockor i en stapel intill. Själva kyrkan byggdes i början av 1200-talet, fast en obekräftat uppgift påstår att kyrkan invigdes redan 1125.

Källor:

Blent Karin m fl, "Vägvisare till kyrkorna i Uppsala län", Uppsala, 1997
Kilström Bengt Ingvar, "Vårfrukyrkan i Enköping", Strängnäs, 1975

Sigtuna som storstad

Sigtuna var omkring år 1000 en av Sveriges viktigaste städer och där präglades också det första svenska myntet av Olof Skötkonung. Sedan vet man också att de största eller viktigaste städerna under tidig medeltid hade många kyrkor. I Sigtuna fanns under denna tidsperiod sju kyrkor och flertalet av dessa är ruiner eller t o m "försvunna" idag. Den var också viktig som handelsplats p g a sitt läge. Sigtunas blomstringstid varade fram till 1200-talet då Uppsala och Stockholm började få allt mer större betydelse. Sigtuna är Sveriges äldsta nuvarande stad och har nu en utpräglad bebyggelse från 1700-talet och 1800-talet samt en del under markytan.

Källor:

Anund Björn & Linda Qviström, "Det medeltida Uppland", 2012
Lundberg Björn, "100 historiska listor", Falun, 2012
"Medeltidens ABC", Falun, 2002
"Vikingatidens ABC", Borås, 1995

Lite annan rapportering i samband med Titanickatastrofen

Tidningarna rapporterade ständigt om Titanic-katastrofen under en veckas tid och i denna artikel tänker jag skriva lite grann vad som bl a Uppsala Nya Tidning skrev den 16 apri 1912 bl a;

• Det har varit landstingmannaval i olika delar av landet, bl a i trakterna av Borås och Linköping.
• Det var en "svår olyckshändelse" i Gävle.
• Påven började bli allt bättre.

Den händelse som utspelades i Gävle var en explosion i Sätra utanför Gävle som inträffade egentligen den 15 april. Det var i samband med när fyrvärkaren N Lundberg höll på i sin fabrik som tillverkade fyrverkeripjäser. I notisen stod det följande Härvid uppstod en våldsam explosion, som sprängde skjulets väggar och slungade arbetare Eriksson ett långt stycke bort från det ställe där skjulet stått. Han blef illa tilltygad; en del af fingrarna och tårna bortsletos och för öfrigt erhöll han brännskador på armarna och benen.
Notisen meddelade också om att brandkåren tillkallades till platsen och då var elden som uppkom i samband med explosionen redan släckt. Det var arbetaren som laddade raketerna lite för hårt när explosionen inträffade. Antagligen var det någon form av överladdning som man kan ihåg säga att olyckan berodde på den mänskliga faktorn. Idag skulle man har ifrågasatt om Eriksson var för oaktsam.
Lyckligvis så skördade explosionen inga dödsoffer, men en kvinna som också jobbade på fabriken fick också brännskador och offren kördes med automobil till sjukhuset i Gävle.

Om påven stod det bara att han har blivit bättre och under den 15 april 1912 så framförde han ett tal inför 400 barn från Frankrike som besökte honom.

(Tidigare publicerat)