Uppsala rådhus
Rådhuset i Uppsala byggdes på resterna av Edenbergska huset som förstördes i samband med stadsbranden 1702. Det nuvarande huset uppfördes 1883 efter ritningar av Theodor Holmgren och CA Kihlberg.
Källa: "Äldre vyer i Uppsala" (CD-skiva), Uppsala landsarkiv
USA.s första pistol
Den invandrande skotten James Humber tillverkades USA:s första pistol omkring 1776 på smedjan Rappahannock Forge i Falmouth (Virginia) med kalibern .76 och var en kopia till den brittiska Light-Dragoonpistolen. Denna första pistol användes av den amerikanska armén under den resterande delen av 1700-talet.
Källa: Militärhistorien (svensk version), 2013
Cochoornmörsaren
Cochoornmörsaren som tillverkades omkring 1720 av den första gjutmästaren vid Royal Brass Foundry i den dåvarande engelska staden Woolwich utanför London av den schweiziskfödde Schalch.
Källa: Militärhistorien (svensk version), 2013
Röros kirke
Kyrkan i Röros i Norge rymmer 1 600 sittplatser och blev färdigt 1764, det tog fyra år att bygga denna kyrka som ersatte en träkyrka från 1650.
Källa: Margareta Lindblad & Willy Westby, "Tågluffa i Norden", 1992
Straffet för dråpet på sitt barn
En hantverkare på Gotland dömdes till att mista högerhanden, halshuggas och läggas på stegel kort tid efter han hade skurit halsen av sitt lilla barn.
Källa: Hans Gahn, "Mortalitiska uppgifter i Tabellverket", Uppsala, 1915
Födda och döda i Balingsta 1870
Under året 1870 var det 22 individer som föddes och tio personer som dog i Balingsta socken i Uppland.
Källa: SCB-utdrag, Uppsala landsarkiv
Gårdar i Landvetter socken
Mellan 1571-1600 fanns det mellan 40-41 gårdar i Landvetter socken utanför Göteborg, mellan 1571-75 anlades en gård till i socknen och under 1590-talet "försvann" antagligen en gård p g a okänt öde.
Källa: Ole Skarin, "Gränsbygder i centrum", Surte, 1979
Kyrkvaktarrocken i Hacksta
I Hacksta kyrka i Uppland finns en rock för kyrkvaktaren från 1796.
Källa: Bengt Ingmar Kilström, Hacksta kyrka, Upplands kyrkor VIII, Uppsala, 1964
Dömd dvärg
Dvärgen Erik Theodor Winberg som föddes i juli 1839 blev den 13 oktober 1890 dömd till 20 kronor i böter för den första resan stöld. En krona var värd drygt 50-60 kronor i dagens penningvärde.
Polisunderrättelser, nr 124, 23 oktober 1890
söndag 21 januari 2018
Polisrevolvern Webley RIC
Denna revolver tillverkades i en lång rad av olika kalibrar och särskilt vanligt blev .45 liksom även själva Webley RIC med olika versioner. Men det var Webley RIC som blev typiskt för de alla versionerna som tillverkades. RIC stod för "Royal Irish Constabulary" och var en polismodell som börjades att användas först i Storbritannien och på Irland, sedan runtom i de olika brittiska kolonierna och därefter resten av världen. Denna revolver kunde laddas med sex skott som stoppades i själva trumman genom en laddlucka på vapnets högra sida. Trots att själva pipan var långt så var vikten på själva revolvern på 0,9 kilo. Det kan jämföras med exempelvis Smith & Wesson nr 3 på 1,3 kg och Colt Navy 1851 samt Webley Longspur på 1,1 kilo. De första vapnen kom 1868 från R Webley & son i den engelska staden Birmingham. Det var en double-action revolver, totallängden var på 23,5 mm, piplängden 114 mm och mynningshastigheten 198 m/s. Tillverkades i stora antal och tyvärr förekom det även illegala kopior av detta vapen i synnerhet Belgien och Spanien.
Källor.
gracesguide,co.uk
McNab Chris, "Skjutvapen", 2011
Miller David, "The illustrated directory of guns", Maidstone, 2005
Källor.
gracesguide,co.uk
McNab Chris, "Skjutvapen", 2011
Miller David, "The illustrated directory of guns", Maidstone, 2005
torsdag 28 december 2017
Avslutningen på Flustret
Den 16 september 1895 avlutade den anrika restaurangen i Uppsala Flustret sin sommarsäsong och restaurangen var fullsatt. Själva avslutningen föregick av ett fyrverkeri och en stor blomsterbukett överlämnades av Hoffmanska kapellet som hade uppträtt många gånger på sommarrestaurangen. Själva restaurangen var klädd i blågula band över hela anläggningen.
Källa: Tidningen Upsala 17 september 1895
Källa: Tidningen Upsala 17 september 1895
Bortfallet i folkbokföringen
Under 1970-talet pågick ett projekt om migrationen i Sverige mellan 1860-1930 som även omfattade emigrationen. Ett problem var att det var ett viss bortfall av personer som helt enkelt försvann från folkbokföringen.
Eriksson & Åkerman skrev följande; Om vi vill följa 100 individer från denna kohort på arbetsmarknaden vid 15-20 års ålder fram till slutet på deras yrkeskarriär vid 60-65 års ålder (eller i ett historiskt material, kanske något tidigare), upptäcker vi oftast att redan efter några år är mer än hälften av vår kohort försvunna. Som regel kan vi inte spåra dessa utflyttare eller på något annat sätt oregistrerade personer.
Man vet inte vart de hade flyttat till, de kanske ångrade sin flytt och begav sig till en annan ort utan att meddela det för prästen. På det skrev samma författarpar;
Av detta följer att vi inte ens efter ett heroiskt detektivarbete, som blev särskilt besvärigt i stort anlagda undersökningar, kan finna annat än en begränsad del av den ursprungliga kohorten och därmed säkerställa de eventuella yrkesbyten, som skett inom denna.
Det har gjorts beräkningar att drygt 100 000 personer i Sverige helt enkelt försvann ur folkbokföringen och i husförhörensbokens sista sidor fanns det en förteckning på de personer som man inte känner till den rätta omständigheten. I ett par av de nämnda undersökningarna så var det ett utfall såväl för Örebro som i Halmstad, i Örebro försvann 23 personer som var födda mellan 1874-75 i en kohortstudie som behandlade de personer från de var 20 och fram till de var i i 35-40 årsåldern. Av de manliga 20-årskohorterna avled 21 män mellan 1895-1913, 14 emigrerade och elva försvann från bokföringen. För Halmstad var det 157 av kohortsgruppen, 128 individer som försvann och av dessa emigrerade 91 personer till en utrikes ort. Förklaringen kan vara att Kronborg-Nilsson hade en annan disposition än Hans Norman fast att dessa undersökningar var i stort sett likadana.
Källor:
Eriksson Margaretha & Sune Åkerman, "Geografisk och social rörlighet", Scandia, 1974
Kronborg Bo & Thomas Nilsson, "Stadsflyttare", Uppsala, 1975
Norman Hans, "Bergslagen och Nordamerika", Uppsala, 1974
Eriksson & Åkerman skrev följande; Om vi vill följa 100 individer från denna kohort på arbetsmarknaden vid 15-20 års ålder fram till slutet på deras yrkeskarriär vid 60-65 års ålder (eller i ett historiskt material, kanske något tidigare), upptäcker vi oftast att redan efter några år är mer än hälften av vår kohort försvunna. Som regel kan vi inte spåra dessa utflyttare eller på något annat sätt oregistrerade personer.
Man vet inte vart de hade flyttat till, de kanske ångrade sin flytt och begav sig till en annan ort utan att meddela det för prästen. På det skrev samma författarpar;
Av detta följer att vi inte ens efter ett heroiskt detektivarbete, som blev särskilt besvärigt i stort anlagda undersökningar, kan finna annat än en begränsad del av den ursprungliga kohorten och därmed säkerställa de eventuella yrkesbyten, som skett inom denna.
Det har gjorts beräkningar att drygt 100 000 personer i Sverige helt enkelt försvann ur folkbokföringen och i husförhörensbokens sista sidor fanns det en förteckning på de personer som man inte känner till den rätta omständigheten. I ett par av de nämnda undersökningarna så var det ett utfall såväl för Örebro som i Halmstad, i Örebro försvann 23 personer som var födda mellan 1874-75 i en kohortstudie som behandlade de personer från de var 20 och fram till de var i i 35-40 årsåldern. Av de manliga 20-årskohorterna avled 21 män mellan 1895-1913, 14 emigrerade och elva försvann från bokföringen. För Halmstad var det 157 av kohortsgruppen, 128 individer som försvann och av dessa emigrerade 91 personer till en utrikes ort. Förklaringen kan vara att Kronborg-Nilsson hade en annan disposition än Hans Norman fast att dessa undersökningar var i stort sett likadana.
Källor:
Eriksson Margaretha & Sune Åkerman, "Geografisk och social rörlighet", Scandia, 1974
Kronborg Bo & Thomas Nilsson, "Stadsflyttare", Uppsala, 1975
Norman Hans, "Bergslagen och Nordamerika", Uppsala, 1974
tisdag 26 december 2017
Lindströmsrätten
Citat från Johnsson;
Den 4 maj 1862 tog Henrik Lindström in på hotell Witt i Kalmar. Han hade växt upp i St Petersburg och där smakat en maträtt som han nu instruerade köket om. Det är en biff av malet oxkött som är uppblandat med mosad potatis, ägg, inlagd rödbeta, kapris och kryddor. Han hade som sagt vad lärt känna rätten i Ryssland och till titeln var bland annat konsul i Visby under många år för Ryssland, Frankrike och Spanien.
Källor:
Faktakalendern 2000
Johnsson Anders, "Fånga platsen", 2008
Den 4 maj 1862 tog Henrik Lindström in på hotell Witt i Kalmar. Han hade växt upp i St Petersburg och där smakat en maträtt som han nu instruerade köket om. Det är en biff av malet oxkött som är uppblandat med mosad potatis, ägg, inlagd rödbeta, kapris och kryddor. Han hade som sagt vad lärt känna rätten i Ryssland och till titeln var bland annat konsul i Visby under många år för Ryssland, Frankrike och Spanien.
Källor:
Faktakalendern 2000
Johnsson Anders, "Fånga platsen", 2008
Tjur lös i Göteborg 1889
Rubriken i källan var;
"Tjurfäktning i Göteborg";
Det handlade om en tjur som hade slitit sig loss ifrån sin förare i Göteborg. Detta inträffade den 21 februari 1889 och tjuren rusade nerför Redbergslid, den skapade en hel del oro hos förskräckta människor. Inne på en gård lyckades en slaktardräng locka till sig tjuren och sköt den med en revolver i pannan, detta hände sedan man hade misslyckat med att fånga tjuren.
Källa: Svenska Dagbladet 23 februari 1889
"Tjurfäktning i Göteborg";
Det handlade om en tjur som hade slitit sig loss ifrån sin förare i Göteborg. Detta inträffade den 21 februari 1889 och tjuren rusade nerför Redbergslid, den skapade en hel del oro hos förskräckta människor. Inne på en gård lyckades en slaktardräng locka till sig tjuren och sköt den med en revolver i pannan, detta hände sedan man hade misslyckat med att fånga tjuren.
Källa: Svenska Dagbladet 23 februari 1889
Tön
Det är ett medeltida spannmålsmått i östra Mellansverige och var vanligt förekommande från Dalarna/Gästrikland till norra Småland. Det delades in i sex stycken s k spann och var i början av 1500-talet ca 300 liter. Det tycks har varit ett okänt mått eftersom det inte går att hitta termen tön i flera källor än Hannerberg. Spann däremot är ett välkänt mått från förr i tiden.
Källor:
"Faktakalendern", 2012
Hannerberg David, "Kumlabygden", band 4, Kumla, 1977
Lundberg Birger, "Territoriell indelning och skatt i Uppland under medeltiden", Stockholm, 1972
"Medeltidens ABC", Falun, 2002
Källor:
"Faktakalendern", 2012
Hannerberg David, "Kumlabygden", band 4, Kumla, 1977
Lundberg Birger, "Territoriell indelning och skatt i Uppland under medeltiden", Stockholm, 1972
"Medeltidens ABC", Falun, 2002
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)