tisdag 29 mars 2016
Tre tragiska öden
I denna artikel kommer källorna att anges i själva texten och det börjar med en brand som krävde tre barns liv boende på torpet Freden i Östervåla socken (Uppland), det skrev Uppsala Nya Tidning den 3 november 1899. Samma tidning rapporterade den 11 december samma år att folkskoleläraren och postföreståndaren i Laxsjö socken i norra Jämtland hade begått självmord i kyrkan. Anledningen till självmordet var att det hade kommit fram att man misstänkte att han hade förskingrat brev och frimärken. Svenska Dagbladet meddelade den 14 oktober 1902 om en person hade blivit svårt skadad i samband med ett rallarslagsmål utanför Gällivare.
Skrotning 1874
Ett ånglok med spårvidden 1435 mm som tillverkades av Sharp & Roberts i Manchester 1842 och som tillhörde fr o m 1855 SJ:s byggnadsavdelning med namnet "Titan"; detta lok skrotades 1874.
Ett längdhoppsrekord 1925
Från Uppsala Nya Tidning den 16 juni 1925; "Enligt ett telegram till Idrottsbladet från Paris har negern Hubbard vid tävlingar i Chicago på lördagen slagit världsrekord med ett hopp på 7,86 meter". Vem var han, enligt "Idrotten i focus" från 1966 hette han W De Hart Hubbard och han slog som sagt vad världsrekord i längdhopp 1925 på 7,83 meter. Han levde mellan 1903-76 och han finns också på den engelska Wikipedia: https://en.wikipedia.org/wiki/DeHart_Hubbard
OBS: Jag är medveten om att ordet "neger" kan i vissa fall verkar rasistiskt, men om man citerar äldre källor så måste man vara medveten om att det var OK kan skriva dessa ord i massmedia då, det måste man nog acceptera idag. De som skrev i tidningarna på 1920-talet är döda idag och de kan inte heller svara på det. Kommentarer om detta undarber jag ifrån, likaså vill jag bara att folk skall accepterar de äldre källorna till denna notis. Vad jag anser har inte denna notis med att göra, däremot anser jag att det är ett stycke idrottshistoria och därmed också publiceringen av denna notis.
OBS: Jag är medveten om att ordet "neger" kan i vissa fall verkar rasistiskt, men om man citerar äldre källor så måste man vara medveten om att det var OK kan skriva dessa ord i massmedia då, det måste man nog acceptera idag. De som skrev i tidningarna på 1920-talet är döda idag och de kan inte heller svara på det. Kommentarer om detta undarber jag ifrån, likaså vill jag bara att folk skall accepterar de äldre källorna till denna notis. Vad jag anser har inte denna notis med att göra, däremot anser jag att det är ett stycke idrottshistoria och därmed också publiceringen av denna notis.
torsdag 24 mars 2016
"Labb" för havsfiske
I Lysekil grundades 1932 Havsfiskelaboratoriet genom en donation ur den Wallenbergska fonden och det var naturligt eftersom staden har haft avgörande roll inom fiskenäringen. Under 1500-talet uppkom det fiskebebyggelse under detta sekels sillperioder.
Källor:
Johnsson Anders, "Fånga platsen", 2008
"Norstedts uppslagsbok", 2003
Källor:
Johnsson Anders, "Fånga platsen", 2008
"Norstedts uppslagsbok", 2003
Estuna kyrkas personliga skatt
I sakristian i Estuna kyrka finns Gustav III:s tal vid tronsinträdet 1771 och statsvälvningen året efter samt kungliga tal såväl 1810 som 1817.
Källa: Ingeborg Wilcke-Lindquist, "Estuna kyrka", Norrtälje?, 1971?
Källa: Ingeborg Wilcke-Lindquist, "Estuna kyrka", Norrtälje?, 1971?
Ottawa
Det var fyra städer som kandiderade till att bli Kanadas huvudstad och vilka det var Quebec, Montreal, Kingston och Toronto. Drottning Victoria blev ombad att vara skiljedomare och hon valde en femte stad som var Ottawa. Året var 1858, Ottawa hade knappast funnits i 30 år och hade bara räknats som stad i fyra senaste åren. En annan kuriositet är att bl a Quebec och Kingston formades som städer redan under 1600-talet.
Källa: "Det bästa stora faktabok", 1994
Källa: "Det bästa stora faktabok", 1994
Skilsmässa p g a hustruns fängelsestraff
I maj 1831 skiljdes sig bonden Niclas Ericsson och Maja Stina Johansdotter i Klockrike socken i Östergötland p g a att hustrun hade blivit dömd till livstids straffarbete (brottet angavs ej i källan).
Källa: Elisabeth Thorsell, "Skilsmässor på 1830-talet i Linköpings stift", Släktforskarens årsbok, 2002
Källa: Elisabeth Thorsell, "Skilsmässor på 1830-talet i Linköpings stift", Släktforskarens årsbok, 2002
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)