Igenom obygden

På 1680-talet gick en postlinje från Sundsvall till Östersund och postrytteriet måste ta sig igenom dels glesbygd och dels ett område med inlandsklimat. Längs med kusten av Bottenhavet och Bottenviken gick "postvägen" över till det nuvarande Finland och dessutom blev Östersund anlagt under detta sekel.

Källor:

Hadenius Stig, "Sveriges historia"--Vad varje svensk bör veta", Borås, 1992
"Norstedts uppslagsbok", 2003
Villstrand Nils Erik, "Norstedts Sveriges historia 1600-1721", band 4, Borås, 1992

Två tidiga "folkräkningar" i Kina

En folkräkning i Kina år 754 gav 9 069 154 familjer och 52 880 488 invånare, tio senare var det 2 900 000 famijer och 16 900 000 invånare och folkminskningen antas bero på dels ett uppror och dels en hungersnöd. Sedan beror också på om det stämmer eftersom det var långt innan Europa började med folkräkning.

Källa: Alf Henriksson, "Alla tider", Stockholm, 1983

Kyrkbåtarna i Länna socken (Roslagen)

Kyrkbåtarna var förut en viktigt del i Lännas sockenhistoria och enligt Solén hade endast ett par hundra av socknens i runda tal 2 100-2 500 invånare haft nära till kyrkan. Socknens storlek är 185,28 kvadratkilometer och enligt 1805 års folkräkning hade Länna socken 1 643 invånare, sextio år senare var det 1 889 invånare.
Alltså var befolkningstätheten 12,1 och respektive 14,0 för dessa år.
I paritet med folkmängden i grannsocknarna utifrån 1865 års folkräkning så var det följande befolkningstäthet; Frötuna 14,3, Rådmansö 18,0, Bildö 21,6, Riala 11,3 och Roslagskulla 17,6.
Alltså stämmer Soléns tes att Länna var folkfattigt under 1800-talet och därför hade många svårt att ta sig till kyrkan. Några detaljer i kyrkbåtarnas historia är höjda i dunklet, men under 1800-talets andra hälft fanns det sex kyrkbåtar fördelade på husförhörsrotar.

Källor:
Björklund Gustav, "Länna kyrka", Norrtälje, 1981
Emigrationsutredningen, bilaga V, tabell 76
Solén Hans, "Kyrkbåtarna i Länna", i "Julhälsning till församlingarna i Uppsala stift, 1939

Rivningen av Grisslamacken

En ytterligare försvunnighet på denna blogg!!!
Det är lite synd att jag inte hann med att åka upp till gamla macken med värdshuset i Grissla utanför Tierp innan dom började rivningen. Förut gick E4:an igenom Grissla och tyvärr gick inte macken med värdshuset under p g a detta, det var förfallet långt innan den nya motorvägen öppnades. Tyvärr hann jag inte ta några kort och hade jag haft det i åtanke så hade jag troligen gjort det i helgen. På Google Earths gatuvy ser man tydligt hur både bensinmacken till vänster och värdshuset till höger är förfallna. Enligt http://www.swedishruins.se/galb/grissla/grisslaswe.htm så har macken stått tomt sedan 1988 och byggdes någon gång under 1940-talet, visst är det synd med att ett stycke kulturhistoria försvinner, men tittar man närmare dels på bilden och dels på länkarna så var det nog lika bra att dessa två byggnader försvinner.

Artikeln i dagens UNT:
http://www.unt.se/tierp/rivning-av-grisslamacken-inledd-1821242.aspx

Leffes bilder:
http://www.leffesbilder.se/Bilder/album/Overgivet/Fordon%20och%20trafik/Macken/index.html

Bilden på Google Earth:

Jag har ett svagt personlig bild över stället, minns att jag har ätit där när min familj stannade där för en del år sedan. Det var en äldre kvinna som då var i 40-50 årsåldern som serverade och tog emot beställningar från gästerna. Har hört talas om att det blev sämre där under 1980-talet och sedan gick det mer och mer utför för både stället och andra.

Höstskörden på Viks slott

På tre olika ängar på Viks ägor i Uppland var höstskörden på dessa antal lass 1748; Hemängen 92, Nyängen 60 och Långmyran 62. Elva år senare var dessa värden följande antal lass: 101, 135 och 110. År 1751 var antalet lass från dessa ängar 134, 208 och 101, den totala skörden för detta år var 393 tunnor spannmål.

Källor:

Magnusson Lars, "Ty som ingenting angelägare är mina bönders contervation", Stockholm, 1986
Utterström Gustav, "Jordbrukets arbetare"; Stockholm, 1957

Kyrkohistoriska notiser 11

Rafael Puset och klockstapeln

Klockstapeln i Knutby(Uppland) uppfördes av Rafael Puset som var bruksbyggmästare vid Hargs bruk och den stod klar 1739.
Källa: Ingeborg Wilcke Lindquist, "Knutby kyrka", Eskilstuna, obekant tryckår

Öppning med en text

Ingången till Kung-Husby kyrka i Uppland finns en text att läsa för den inkommande besökaren och texten är skriven av en ung präst under 1700-talet.
Källa: Mats Åmark, "Kung-Husby kyrka", Upplands kyrkor, IV, Uppsala, 1953

Skälvum kyrka

Bilden är tagen av författaren!

En av Västergötland omtalade medeltida kyrkor är Skälvum kyrka utanför Götene och är en grannkyrka till Husaby där Olof Skötkonung ligger begravd. I Skälvum finns det stenreliefer som har gjort kyrkan berömd samt en text ovanför ingången som säger att Otheric gjorde mig. Men ingen vet vem Otheric var, om han var finanisär eller byggmästare.
Källor:
Bebyggelseregistret
Bonnier Ann-Cathrine m fl, "Svenska kyrkor---En historisk reseguide", Värnamo, 2008
Liepe Lena, "Medeltiden", i Konst och visuell kultur i Sverige före 1809, Kristianstad, 2007
"Medeltidens ABC", Stockholm, 2001

Predikstolen tillverkades i Simlom

En sockentillverkare i Husby-Sjuhundra socken tillverkade predikstolen till kyrkan som blev färdig 1755 medan ornamenten på den gjordes av en bildhuggare från Stockholm. Sockentillverkaren bodde i Simlom där också predikstolen gjordes.
Källa: Ingeborg- Wilcke Lindqvist, "Husby-Sjuhundra kyrka", Strängnäs, 1970

Marma kyrka

Marma kyrka i Norduppland uppfördes mellan 1926-27.
Källa: Karin Blent, "Vägvisare till kyrkorna i Uppsala län", 1997

Byggnadshistorik på tavlor

Runtom i Uppsala finns ett antal väggtavlor med information om byggnader och det är dessa som jag har tagit kort på, ett urval publiceras i denna lilla bildartikel. (Bilderna är klickbara) Sådana där info-tavlor finns lite överallt i Sverige.

Olympen som är stadens äldsta hyreshus och ligger vid Västra Ågatan.

Restaurangen Flustret som är populärt på sommaren.

Gamla Riksbankshuset vid korsningen Bangårdsgatan-Kungängsgatan.

Schyllahuset inte så långt ifrån Islandsbron.