Utslungat lantbrukare

Den 27 november 1899 påträffades en vält kärra med hästen förspänt till den utanför Västerås. Det var lantbrukaren O E Öhdin från Bred socken som hittades död med skador på huvudet i ett dike på kvällen. Han hade antagligen blivit utslängt från kärran när han var på väg hem.

Källa: Dagens Nyheter 28 november 1899

Tur med passagen

Tur med passeringen av Hallsbergs station hade den kungliga vagnen den 28 juli 1903 när det hände en olycka på stationsområdet när ett godståg och ett passagerartåg lyckades med konststycket att spåra ur trots utan kollision. När det ena tåget spårade ur så touchade det till det andra loket. Detta inträffade på kvällen och lite senare skulle den kungliga vagnen komma in på stationsområdet. Skadorna på de inblandade uppgick bara till blessyrer och man hann rensa upp så pass mycket att den kungliga vagnen kunde passera.

Källa: Uppsala Nya Tidning 29 juli 1903

Romfartuna kyrka

Denna kyrka ligger mellan Västerås och Sala, det vanliga smeknamnet på kyrkan är "katedralen på slätten" med dess högresta tornspira. De äldsta delarna av kyrkan är från 1200-talet och sedan har kyrkan varit föremål för en del förändringar. I samband med en restaurering på 1970-talet framtogs kalkmålningar på kyrkans nordvägg som härrör från 1200-talet som dessutom var ovanliga för denna del i Västmanland. Under 1400-talet byggdes kyrkan om och bl a tillkom såväl tornet som de fem kryssvalven i mittskeppet. På 1600-talet byggdes tornet på till nuvarande höjd. Bland inventeringarna finns en sittande madonna från 1300-talet samt två medeltida järnportar. Romfartuna, vars ortnamn är omtvistat, är en av Västmanlands mest omtalade kyrkor.

Källor:
Bebyggelseregistret
Bonnier Ann-Cathrine m fl, "Svenska kyrkor---En historisk reseguide", Värnamo, 2008
Fornminnesregistret
Nordin Jonas M, "Det medeltida Dalarna & Västmanland", 2009
Ottosson Mats o Åsa, "Upptäck Sverige", Värnamo, 2008

Branden i Åsbergstorp

Femton personer som var "obildbara idioter" innebrändes när en fastighet brann ner i Asbergstorp utanför Jönköping den 31 oktober 1894. Termen "obildbara idioter" användes i källorna till denna artikel och innebär de personer som inte kunde klara av ett eget hushåll. Branden startade däremot i en bristfälligt kakelugn. Vid ett senare tillfälle angavs det att ett litet barn kunde har kommit i kontakt med en lampa som stod på golvet där branden började. Offren fick trots att de ansåg vara "sämre människor" en fin begravning och massor med människor kom till begravningen, en barnkör sjöng vid graven. Offren blev lagda i gemensam kista på den nya kyrkogården i Jönköping.

Källor:

brandhistorisk.org (trol nedlagd)
Tidningen Upsala 6 november 1894

Uppsala vann överlägset mot Enköping

Uppsala allmänna slog Enköpings schacksällskap med 8-0 på hotell Hörnan i Uppsala den 10 januari 1915 och sju av partierna gick över mer eller mindre snabbt medan den 8:e spelaren från Enköping gjorde ett bra motstånd. Men fick ge sig efter 85 drag och denna spelare hade också fått sin träning hos motståndaren.

Källa: Uppsala Nya Tidning 11 januari 1915

Brandskadade lok

Den 9 december 1935 brann lokstallet i Gällivare och ett antal ellok förstördes; O-Oa 19-20, O-Ob 34-35 och D 106. Det var alltså fem lok som blev förstörda i branden med skrotning som följd, O-loken hann hann t o m bli omlitterade och dessa fick därmed två litteran. På sommaren 1965 brann lokstallet igen i Gällivare och branden startade enligt järnväghistorisk forum på samma ställe.

Källor:

http://www.jvmv2.se/gamlaforum/14379.htm
"Svenska ellok", försvunnen hemsida

Östervålamöbler

Bönderna har haft olika bisysslor i beroende var i landet de levde och i Östervåla socken i Uppland hade bönderna möbelsnickeriet som bisyssla. Det hela började när Johan Sundelin började med möbelsnickeri i en liten omfattning och sedan började andra bönder också att snickra ihop möbler. Det var främst stolar som tillverkades och hos vissa bönder hade möblerna en mängd olika utföranden, producerade också katalogblad över vad som tillverkades av en specifik bonde. Flera bönder företog försäljningsresor till de närliggande städerna och ibland också lite längre bort. På mitten av 1870-talet nådde stoltillverkningen sin absoluta höjdpunkt och så skrev Fredblad 1996.
1875 stod tillverkningen på sin höjdpunkt. Då fanns det 301 stolmakare i socknen och ca 100 bönder hade stolmakeriet som bisyssla. 48 000 stolar gjordes per år och många exporterades till Norge, Finland och Ryssland.
Men vid sekelskiftet 18/1900-talen sjönk däremot själva möbelsnickeriet kraftigt i Östervåla och finns dock kvar i begränsad omfattning.

Källor:

Fredlund Jane;
"Den stora boken om antikt", 1996
"Auktionshandboken 1700-2000", 2008
Gadd Carl-Johan, "Den agrara revolutionen", Det svenska jordbrukets historia", del 3, Borås, 2000
Johnsson Anders, "Fånga platsen", 2008