Morgongåva-Molnebo järnväg

En järnväg med industrisyfte som anlades under åren 1872-73 mellan Molnebo herrgård och Morgongåva järnvägsstation vid Norra Stambanan. Järnvägen var 3,7 kilometer långt med spårvidden 785 mm och tågen drogs från början av hästar. Den rullande materielen bestod 1877 av 18 malmvagnar, 3 grusvagnar, 6 grusskrov och 2 trallor. Man fraktade alltså malm till olika industrier och det var ingen lysande affär. I Molnebo grenades linjen åt varsitt håll till smedjan och sågen. År 1874 införskaffades ett ånglok från Krauss i München, driften nedlades 1892, järnvägen nyttjades då av sågen som drog hästtransporter fram till cirka 1900 och ångloket såldes troligen 1890.

Källor:

Freding Mats, "Industrilok i Uppland", 1991
Johnsson Anders, "Fånga platsen", 2008
"Järnvägsdata", 1999
Sundström Erik, "Kung Oscarshyttan i Morgongåva", Daedalus, 1989-90

Söderarm

Fyren Söderarm ligger längst ut i Stockholms skärgård och uppfördes 1838-39. Fyren släcktes 1999 och liksom andra fyrar så har även Söderarm en del historiska minnen bakom sig. Den elektrifierades 1953 och redan då var det diskussion om att automatisera fyren som slutade med att protesterna blev för lycksamma. Efter denna händelse tjänade Söderarm även som sjöbevakningsstation och den ligger i ett sådant läge att den var viktig ur denna synpunkt.
År 1843 byggdes fyrvaktarbostaden som 1877 blev ersatt av en ny byggnad och sin tur blev av en annan 1903. Alltså så har tre olika byggnader tjänat som fyrvaktarbostad på ön. Vid fyrplatsen låg tidigare ett fyrskepp och brunnen verkar inte har blivit ersatt av en nyare variant, brunnen anlades 1883. Söderarm är en av de 24 fyrar som är föreslagna med särskild hänsyn av Riksantikvarieämbetet. Personligen var ute på Söderarm med min far någon gång på mitten av 1980-talet och fadern fick lämna bilen i Räfsnäs norr om Kapellskär.

Källor:

Faktakalendern 2002
Jansson Dan, "Fyrar med särskild skydd", NE-artikel, 2002-07-24
Rietz Magnus & Harry Sellman, "Svenska fyrar", Stockholm, 2009
Thunman Dan, "Svenska fyrplatser", 2000

Rallarmyteriet 1855

Järnvägen mellan Örebro-Ervalla skulle har blivit Sveriges första järnväg om myteriet bland rallarna hade inträffat. Det var nya erfarenheter hos samtliga parter som var involverade med arbetet som knappast hann börja förrän rallarna gjorde myteri. En ung ingenjör lyckades inte att få rallarna i arbete och istället drog dom honom till en närliggande bäck där han blev döpt till ingenjör Gröngöling. På den tiden (1855) var det svårt att få rallarna att lugna ner sig och det tog ett par dagar innan Västerås kompani kom till platsen. Då hade rallarna redan försvunnit och järnvägsbygget lades ner för alltid. Istället blev etappen mellan Nora-Örebro som öppnades för trafik 1856 som blev Sveriges första järnväg. På den tiden var det svårt att få förstärkningar för att stävja myteriet i tid och ordningsmakten i Örebro var nog för svag för att ge sig på rallarna.

Källor:

"Järnvägsdata", 1999
Kullander Björn, "Sveriges järnvägars historia", 1994

Kyrkohistoriska notiser 9

Ljuskrona till minne

Karin Bielke och Carl Lillie skänkte 1662 en åttkantig ljuskrona till Teda kyrka för barnen Ulfsparre.
Källa: Ingrid Rosell, "Teda kyrka", Strängnäs, 1974

Ritade av kyrkan

En okänd tecknare ritade av Gärdserums kyrka (träkyrka) i Småland innan den revs 1859.
Källa: Marian Ullén, "Bygga i trä", Den romanska konsten, Signums svenska konsthistoria, Kristianstad, 1995

Marcolfus hustru

På den norra fasaden av Husby-Sjutolft kyrka i Uppland finns en kalkmålning föreställande en kvinna  som ser bestämd ut med böjda knän. Själva målningen gjordes av Albertus Pictor och när man vet man inte, möjligen gjordes denna målning samtidigt med de andra målningarna i kyrkan omkring 1480. Det kan också vara att Marcolfus hustru satt på en pall eller någonting liknande.
Källor:
Kilström Bengt Ingmar, "Husby-Sjutolft kyrka", Strängnäs, 1980
Landström Kerstin & Lars Modin, " Albertus Pictor", Kristianstad, 2009
Näsström Gunnar, " Forna dagars Sverige", Stockholm, 1955

Hände med Åkerby kyrka

Dessa minnesstolpar berörde Åkerby kyrka norr om Uppsala; 1663 spånades sakristians tak, 1667 tjärades vapenhusets tak, 1672 byggdes nya fönstren (de senaste sattes in 1635-36) och som åtta år senare förstärktes med järn på bågarna.
Källa: Åke Nisbeth, "Åkerby kyrka", Katrineholm, 1984

Räkenskapsboken för Funbo kyrka

Funbo kyrka som ligger ett par mil öster om Uppsala förde under en tidsperiod en räkenskapsbok som var unikt för sin samtid i Sverige. Den förvaras numera på Uppsala universitetsbibliotek och täcker för tidsperioden 1395-1483, är ovanligt med så många år.
Källor:
Andrae Carl Göran, "Funbo kyrkas räkenskaper", Historisk tidskrift, 1965
Sundqvist Nils, "Funbo kyrka", Strängnäs, 1970

Alunverket i Multorp

Carl von Linné nämner i sin västgötiska resa att ett alunverk fanns i Multorp och som lades ner 1835.

Källa: NE (CD-rom), "alunverk"

Trappfall mot döden

Under en danstillställning på Torsby bruk råkade drängen Bengt Nyström i berusat tillstånd att falla nedför en trappa och fick livshotande skador, avled en stund senare.

Källa: Göteborgsposten 11 juni 1860

Kvinnliga grymheter mot barn i Stockholm

Inom ett par år hände det två händelser (möjligen flera) när kvinnor/mödrar utförde grymheter mot barn. På våren 1878 uppdagades en historia om ogift kvinna som hade dels misshandlat sitt barn och dels lämnat kvar barnet i hemmet under ett par dagar vid flera tillfällen. Det var grannar som uppmärksammade detta och barnet blev senare inlagt på barnsjukhuset. med köldskador medan modern blev omhändertagen (troligen på hospital eller vårdinrättning). Exakt två år senare upptäckte en poliskonstapel att en kvinna misshandlade sitt barn och gjorde även sken av att kasta barnet i Nybroviken. Polismannen tog med dem till stationen där sanningen blev känt, kvinnan hade inte sett till sin man på flera dagar och var helt utblottat.

Källor:
Stockholms Dagblad 3 maj 1880
Södermanlands läns tidning 1 maj 1878