Bergsbrunna kvarn

Enligt Rosenbergs geografiska lexikon över Sverige så hade Bergsbrunna en kvarn i början av 1880-talet och eftersom orten inte har direkt kontakt med en å så undrar jag var denna kvarn låg någonstans. Kan mycket väl vara längs med Sävjaån eller vid ett försvunnet vattendrag.

Från Rosenberg om Bergsbrunna (i Danmarks socken utanför Uppsala)

Bergsbrunna. Jernvägs-. post- och telegrafstation på N. stambanan, 5,5 mil från Stockholm och 0,7 mil från Upsala, belägen i Danmarks sn, Vaksala hd, Upsala län. Af byn B. är en gård 27 7/16 mtl tax. 47,000 kr. och en annan, 2 7/16 mtl med Vallby 1 mtl, tax. 54,500 kr. Qvarn. 

Historiska notiser 29

Balkonger

Man började att använda balkonger i Sverige under mitten av 1850-talet när den s k schweizerstilen kom hit. Under 1900-talets början blev det allt vanligare med balkonger i Sverige.
Källa: Göran Gudmundsson, "Stora boken om byggnadsvård", 2010

Tidaholmsbussen

I början av 1900-talet tillverkades bussen "Tidaholm" i just Tidaholm och det var just på bruket i orten som tillverkade bussar och lastbilar mellan 1903-34.
Källor:
Johnsson Anders, "Fånga platsen", 2008
"NE i tjugo band", del 18, 2010

Elefanten Jumbo

Namnet Jumbo var namnet på en jätteelefant som kom till London zoo under 1880-talet.
Källa: "NE i tjugo band", del 9, 2009

Straffredskapet i Vallbys kyrka

I Vallby kyrka utanför Enköping finns det en pliktpall där någon hamnade efter hade misskött sig och pallen är från 1735.
Källa: Mats Åmark, "Vallby kyrka", Strängnäs, 1981

Första rundradiosändaren

Världens första rundradiosändare togs 1920 i bruk i den amerikanska staden Pittsburgh.
Källa: Alf Henriksson, "Alla tider", 1983

Bråk på Stadshotellet

I vestiburen till stadshotellet i Enköping som revs för något år sedan och där inträffade ett slagsmål i mars 1925 mellan godsägaren Tobius från Helsingborg och advokaten David Carlsson från Stockholm. Tobius slog till Carlsson så han fick tas om hand och enligt den dom som gick upp till Svea hovrätt så fick Tobius böta sammanlagt 310 kronor (mycket pengar på den tiden) för allehanda kostnader.
Källa: Enköpingsposten 15 juli 1925

Strindbergssysselsättning

Under huvudrubriken "Här och der" hade källan en notis om vad August Stringberg gjorde i Paris, han ägnade sig åt målning.
Källa: Tidningen Upsala 11 september 1894

Marmor till St Eriks torg?

Det går inte att bevisa detta eller så är det oklart om det verkligen var så. Enligt en historiskt uppgift så skulle Lenabergs kalkbrott vid Vattholma i Uppland levererat marmor till anläggandet av St Eriks torg i Uppsala fr o m 1545. Kalkbrottet var alltså om det stämmer en viktig del av anläggandet av torget. Hur man fraktade dit marmorn förekom inte i någon källa och inte det som jag kunde hitta, möjligen om någon av läsarna har andra litterära resurser. Det är också känt att Lenabergs kalkbrott levererade byggnadsmaterial till bygget av Uppsala domkyrka under 1200-talet.

Vattholma gruvor – Uppland: Undersökningar gjorda vid fyra tillfällen under 2001 vilket också innefattar Lenabergs kalkbrott som hör till Vattholma gruvområde. I Lenabergs kalkbrott har bland annat marmor brutits till Uppsala domkyrka (Erik Åhman 1973:25.) Uppsala domkyrka började byggas under senare delen av 1200-talet. Från Frankrike inkallades år 1287 stenhuggarmästaren Estienne de Bonneuill för att leda arbetet med domkyrkobygget (Boëthius –Romdahl 1935: 43). Årtalet 1289 har huggits in i den norra portalen och man vet att denna del av kyrkan utfördes under de Bonneuill (Boëthius-Romdal 1935:47). I Lenabergs kalkbrott har Bm 18 tillämpats och den äldsta ST-dateringen som hittills framkommit är exakt ST-år 1290,8 +/- 20 kalibrering med 1 sigma 1310,8 – 1270,8.

Källa: http://www.vof.se/meurman/meurman-replik.pdf

Lenabergs kalkbrott ligger i skogen vid Vattholma någon kilometer öster om länsväg 290 och har RAÄ-nr 277 Lena socken. Mellan länsvägen och kalkbrottet finns det lämningar av mindre täkter som också är fornminnesmärkta. Själva kalkbrottet har arealen 700x350 meter i ganska så flack terräng medan själva brottet är 20-280x10-30 meter stort. Driften nedlades 1937 och en gång i tiden fanns också en linbana som anlades 1907 till Stenby på andra sidan järnvägen. Man fraktade godset från Lenaberg till brännugnarna vid Stenby och det skall finnas vissa spår av fundamenten kvar i området.

Källor:

Berg Lena och Örjan Hermodsson, "Dannemora bergsbruksområde", 2002
Fornminnesregistret
http://www.vof.se/meurman/meurman-replik.pdf
http://sv.wikipedia.org/wiki/Lenabergs_kalkbrott

En klassisk rest av E4:an

Själv har jag inte möjlighet att åka upp till Mehedeby för att ta detta motiv och då är Google Earth ett bra hjälpmedel. Sedan den nya motorvägen hade öppnat så stängde man av den gamla europavägen strax söder om samhället. Eftersom denna blogg innehöll en del s k försvunnigheter förut så anser jag att det var passande med en sådan bild.

93 år sedan i Getå

Idag är det 93 år sedan som Sveriges svåraste tågolycka inträffade vid Getå utanför Norrköping och denna händelse utspelades som sagt vad på kvällen den 1 oktober 1918. Ett persontåg draget av Sveriges största loktyp och den enda av s k Pacific-typ i landet. På den tiden gick järnvägen på en hög banvall vid olycksplatsen och under den aktuella dagen så regnade det kraftigt. P g a regn, dålig skikt och mörker kunde inte lokföraren på tåget ser att det var någonting konstigt och plötsligt var loket i luften. Banvallen hade då rasat utan att någon visste om det eller fått klarhet i det, i en värld som byggde på en del av muntliga underrättelser.

I tidskriften Tåg 1/1997 var det en artikel om modellskaparen Sonny Hultberg som då var 66 år och som gjorde modellen över Getåolyckan. Den finns numera hos järnvägsmuseet i Gävle och det var jag som tog kortet.

Denna bild är hämtad från Wikipedia och där kan man se förstörelsen på olycksplatsen. Ingen kan veta exakt hur många som dog i olyckan eftersom ett tiotal kroppar var sargade och de kroppar som inte gick att tillkännage begravdes gemensamt på en kyrkogård i Norrköping. På den tiden kunde man inte ta tillvara på gentekniken och på det viset DNA-bestämma eventuella offer. Den officiella dödssiffran var på 41 döda och det kan variera upp till 45-50.

Hemkommen sjöman omkom

I oktober 1894 hade sjömannen Johan Jansson kommit, efter många år till sjöss, tillbaka till sin hemförsamling. Han var hemmahörande i Haverö socken i Uppland och den 14 oktober föredrog han en tur med segelbåten varav båten kantrade så han drunknade.
Vilket öde kan man nog påstå!!!

Källa: Tidningen Upsala 19 oktober 1894

Släktforskningsnotis

Jag håller nu på med att göra en egen antavla utifrån från mig själv som proband. Har fått antavlor av folk som har släktforskat och som har kommit i kontakt med mina linjer, antingen är det avlägsna släktingar eller släktforskarföreningar.

En liten tablå som de olika släktlinjerna slutar för tillfället.

Farfar:
Fäderne: Sjätte på manssidan och lite längre på mödernesidan. Min farfarsmors farfars vidare släkt är inte utforskat. Däremot har jag fått antavlan till min ff mm! Min farfarsfarmor som kommer från Östergötland har redan blivit utforskat.

Farmor: Dock inte längre än föräldrarna till hennes far.

Morfar: Min morfars fädernesida är väl utforskat.

Mormor: Till 1700-talets slut.