Runhällens Bois

 Runhällens Bois är en fotbollsklubb tillhörande Heby kommun i västra Uppland och denna klubb bildades 1936 (men en föregångare fanns i cirka tio år innan klubben bildades),  den kommer ifrån orten med samma namn. Klubben kom i seriespel under säsongen 1937-38 och blev då tvåa av fem klubb i en serie för nordvästra Uppland. Säsongen 1956-57 vann klubben division 5 (Upplands västra elitserie) på tio klubbar och kom då med i division 4 (Uppland). De mötte då bl a Sirius, BK Vargarna, Enköpings SK (som vann serien 1958), Gimo IF och IK Rex som är mera de kända klubbarna i Uppland. Samtidigt gjorde seriesystemet till vår-höst och 1959 blev klubben femma i division 4 (deras främsta placering någonsin) och denna säsong vann Sirius serien. Säsongen 1960 åkte de ur fyran och därefter har Runhällens BoIS mestadels pendlat mellan femman och sexan. Lite kuriosa är ju när klubben spelade i fyran hade de av Gösta Dunker som själv spelade i 161 allsvenska matcher för Sandvikens IF mellan 1924-36 samt 14 landskamper under denna tid.

Källor:

https://okandahandelser.blogspot.com/search?q=Runh%C3%A4llens&m=0

https://salahebyfotboll.se/2017/11/12/har-har-ni-historien-om-runhallens-boll-och-idrottssallskap/

svenskafotbollsklubbar

Kroksbo torvströfabrik

 Kroksbo torvströfabrik strax norr om Runhällen i Uppland inledde med brytning av torv 1907 och verksamheten drevs utan personligt ansvar från början. Föreningen som drev verksamheten lämnade över den till Olof Eriksson 1930 som ändrade den till firman Runhällens Torvfabrik. Torvfabriken bedrev brytning på Stormossen strax norr om Kroksbo och enligt satellitbilden från cirka 1960 fanns det många torklador på Stormossen. Själva fabriksbyggnaden finns enligt uppgift kvar och det fanns även en järnväg med 600 mm spårvidd som började att anläggas 1907 som hästbana. Den lades ut mellan Kroksbo lastplats som låg vid Sala-Gysinge-Gävle järnväg och byggdes successivt ut med olika linjer, som mest var den fyra kilometer. Lokdrift infördes 1930 då ett motorlok från Berglunds Smedja i Gysinge och den hade haft ett flertal olika motorer (från Chevrolet, Austin och Volvo). Den avställdes 1982 och var kvar där tills en man från Skultuna hämtade den någon gång under 2010-talet.

Källa:

Freding Mats, ”Industrilok i Uppland ”, 1991

Min karta, Lantmäteriet

Kortlivade fotbollsklubbar i Uppland

 Hur definierar man en kortlivat fotbollsklubb??? Det finns nog ingen naturlig förklaring eller gräns till denna definition och iallafall under 30 säsonger, en del klubbar har under tio säsonger under sin tid som seriespelande klubbar. Det finns åtskilliga kortlivade klubbar i varje landskap som deltog i seriespel i ett par år för att sedan försvinna. I detta föredrag skrivs ett urval av exemplen i kommunvis och i utefterbokstavsordningen. Ett exempel är Altuna IF från Enköpings kommun och som bildades 1926 för sedan gå ur RF tre år senare, 1941 blev klubben återbildat och deltog i seriespel mellan 1948-50 (de blev 3:a och 6:a av sju lag i en lokal division 8-serie). 

I Enköpings sockenserie 1934 deltog Boglösa BK (enda kända säsongen tills vidare), Ekolsunds IF (bildat 1933), Hjälstaholms IF (bildat 1932 och deltog i fem säsonger i lokala serier under 1940-talet), Härkeberga IF (bildat 1932, seriespel 1938-41), Litslena IF (bildat 1930, deltog i seriespel fram till 1969), Långtora BK (bildat 1930, i seriespel mellan 1936-41 och Löt BK (bildat 1931 och 1934 var klubbens enda kända säsong).

De ovannämnda Härkeberga och Långtora slogs ihop för att bli Härlå IF under ett okänt år (troligen 1941) och denna klubb var i seriespel mellan 1941-48 i Västupplandsserien klass 2 som de vann säsongen 1944-45 med bara fem klubbar i och säsongen efter blev de 10:a av tolv klubbar (Veckholms IF vann och Enköpings SK som var i Allsvenskan 2003) blev 4:a. I denna kommun var det flera småklubbar som slogs ihop till en vardera klubb och ett exempel är Nordia från Grillby.

Inom Hebys kommun har i stort sett alla klubbar överlevt i seriespelet sedan de bildades och Runhällens SK bildades 1925 och var i seriespel mellan 1928-34. Den mera nuvarande klubben Runhällens BoIS bildades 1936 och har varit i seriespel sedan 1937. 

I Håbo kommun finns både äldre och nyare exemplen på kortlivade klubbar, IFK Bålsta deltog troligen inte i seriespel i början och den bildades 1922 som IFK Kalmar (Kalmar är en medeltida kyrka utanför Bålsta). Namnet byttes till IFK Bålsta 1925 och från 1933 med namnet Bålsta IF. Fotbollsföreningen i Bålsta bildades 2007 och mellan 2007-11 var klubben i seriespel med seriesegern i division 7 Södra Uppland 2009 och två år senare drogs antagligen klubben ur sedan de hade blivit sist i sin division 6-serie. De äldre exemplen är Nyckelby SK som var i seriespel i endast en säsong (1953-54), Skoklosters IF bildades 1936 och i seriespel mellan 1942-46 samt en nyare upplaga av klubben var i seriespel mellan 1984-2007 och FC Stallet var i seriespel mellan 1995-99. De mesta av kommunens kortlivade klubbar har kommit till under 2000-talet.

Knivsta är en nybildad kommun som en gång i tiden tillhörde Uppsala och där fanns Knivsta SK som bildades 2010 och drog sig ur division 7 (Västra) året efter. Långhundra IF var i seriespel mellan 1939-50 och en senare upplaga har också varit. Lagga SK var i seriespel mellan 1936-39.

I Roslagen finns bl a Norrtälje som är relativ stor i ytan och där finns åtskilliga exemplen. Några är Bergshamra SK som bildades 1932 och var i seriespel i drygt två decennier mellan 1936-59 och de lyckades vinna Upplands södra skärgårdsserie vid åtminstone fyra tillfällen. Björkö-Arholma bildades 1939 som bara Björkö IF i två år för att sedan deltaga i seriespel mellan 1948-52, Blidö IF bildades 1963 och har haft tre korta perioder i seriespelet och den senaste var 2012-13. Fasterna IK var i seriespel mellan 1935-55, Hysingsviks SK i seriespelet mellan 1940-57, Högmarsö IK bildades 1933 och hade troligen ingen seniorsfotboll tills klubben lades ner 1955, Ovansundets IK bildades 1933, i seriespel mellan 1935-46 och Roslagens Bildö var med mellan 2006-12. Ett annat kortlivat exempel är Singö IK som var med i seriespelet mellan 1949-52, Ununge IF 1935-55, Vätö IF mellan 1935-46 och slogs samman med Ovangrundet för att bilda Vätö IF 1946. 

I Sigtuna kommun har Märsta både haft f d bildande och nybildade klubbar och lagets stora fotbollsklubb är nog Märsta IK som bildades 1927 och har haft seriespel fr o m 1933 förutom ett avbrott mellan 1996-2005. Sigtuna SK var i seriespel endast under säsongen 1936-37, Tingslunda IK mellan 1943-54, Valsta-Syrianska bildades 1993, i seriespel 1994-2014 och i konkurs 2015, Eriksunds IK i seriespel mellan 1936-39 samt under säsongen 1952-53, Märsta AIF mellan 1982-94, Steninge SK mellan 1937-40 och Vidbo IK uppgick ett par år efter bildandet i Timgslunda och var i seriespel säsongen 1938-39.

I Tierp fanns bl a Tierp AIK som bildades 1928 och var i seriespel fram till 1948, Karlholms IF bildades 1925 och i seriespel mellan 1930-36 (Karlholms GoIF är den stora klubben på orten), Mehedeby IF bildat 1922 med seriespel mellan 1925-34 och Västlands IF bildat 1913 med seriespel mellan 1930-36.

Upplands-Bro har inte så många fotbollsklubbar och ett par exemplen på kortlivade klubbar; IK Hoppet 2008-12, Storm BoIS 2002-04, Aconcagua 1990-92, Håtuna IF 1936-46 och Västra Ryds IF 1949-54 samt Västra Ryds IS 1936-38.

I Upplands-Väsby finns inte så många bra exemplen som kan tas med i denna sammanställning; IK Navet seriespel 2013.

I den stora kommunen och Sveriges fjärde största kommun Uppsala finns också ett flertal exemplen som t ex IK Admir som bildades 1922 och kom inte med seriespel som varade mellan 1946-56. Supporterklubben till ishockeylaget Almtuna IS som kallats för Red Lions hade ett fotbollslag i seriespel 2005 och kom 8:a (nio klubbar) i division 7 Norra Uppland. Bengaliska FF var i seriespel mellan 2017-20, Björklinge BK mellan 1987-89,  Bälinge City 2013-18, Dalby SK bildades 1927, men har troligen aldrig seniorlag i fotboll, Gamla Uppsala IF 1935-41 (Gamla Uppsala SK eller GUSK bildades 1948), Gamlis IF 1999- 2011, Gottsunda IF seriespel 1984, IF Heimdal 1904-06 och 1911-14, handbollsklubben HK-71 fullföljde inte seriespelet 1973, Johannesbäck FF 2020-22, Lindbergsklubben 1973-78 och Malma IF 1931-34. Trots att man bara kommit till bokstaven ”M” så har ett flertal exemplen kommit upp och ändå är det bara ett urval. Ett annat exempel är det bolag som bedriver busstrafiken i staden och de hade ett lag i seriespel mellan 1989-91 som Uppsalabuss IF och ett par exemplen från landsbygden; Ålands SK bildades 1932 och i seriespel mellan 1941-52, Knutby BK (bildat 1945) seriespel 1945-47, Nolmyra BK 1945-47, Rasbokils IF (bildat 1933) mellan 1933-39 och Vänge GIK (bildat 1940) mellan 1941-60.

Vallentuna har haft några sammanslagningar av sina klubbar genom åren och ett par exemplen på kortlevande klubbar är Halls IK (bildat 1945) och i seriespel säsongen 1945-46. Hallbyns BK (bildat 1945) mellan 1946-51 och Karlbergs MK Vallentuna som var i seriespel 1988-89.

Klubbarna från Åland som tillhör Finland har haft klubbar som har spelat eller spelar i det uppländska seriesystemet. Tas ej inte med i denna sammanställning.

Älvkarleby har också haft kortlivade fotbollsklubbar som t ex SK Ore (bildat 1920) mellan 1929-33, legendariska bandyklubben SK Tirfing (svenska mästare 1930) hade ett fotbollslag i seriespel mellan 1930-33, Marma BK säsongen 1933-34, Upplandsbodarnas IK (bildat 1916) i seriespel 1918 och Östanå SK (bildat 1919) mellan 1922-27.

Österåker har också haft några representanter på kortlivade klubbar eller i seriespel för några klubbar. Några exemplen är Independiente (bildat 1991) mellan 1992-2008, Hacksta FF mellan 1993-97 och Rotten Commandos som var i seriespel säsongen 1985.

Avslutningsvis på den långa genomgången är Östhammar som kan komma med följande; Börstils SK (bildat 1948) mellan 1949-55, Forsmarks IK säsongen 1933-34, Morkarla IF (bildat 1940) mellan 1941-53, Valö IK (bildat 1928) mellan 1939-53 samt även Sunds IF (bildat 1921) mellan 1929-34 och Väskinge IK (bildat 1937) mellan 1937-43.

Källor:

klubbmarken.com

Privat tidningsarkiv

soderaljefotbollen.eu

svenskafotbollsklubbar.se

Krönika: Historia på det egna materialet 2

 Skribenten var medlem i Industribaneföreningen från slutet av 2008 och fram tills dess oundvikliga nedläggning 2022. Det är ett antal industribanor som har blivit publicerade och sedan drygt två år tillbaka publicerats emellanåt en liten förteckning över olika industribaneobjekt under rubriken ”Från banorna”. Dessa innehåller mestadels historiska uppgifter och även nyare uppgifter finns tillgängliga. 

Det har bl a skrivits om ett motorlok som trafikerade tre olika tegelbruk med början på Starfors tegelbruk strax utanför Heby i Uppland dit det kom 1953. Tillverkaren var Jenbacher Werke i Österrike och sedan kom loket till Slottmöllans tegelbruk i Halmstad och sedan på ett annat bruk i Simrishamn (loket var också uppställt utanför en skola på denna ort under några år. Sparrsätra som var en driftplats längs med Enköpings-Heby-Runhällens och där fanns det ett mejeri som hade drygt hundra meter trallspår. På en torvbana i Närke med namnet Slästorp och där stod ett slitet motorlok under ett antal sedan torvindustrin hade lagts ner under 1980-talet. 

En av de första artiklarna som publicerades om industribanor var den järnväg som anlades mellan 1872-73 mellan Molnebo herrgård och Morgongåva som är en station längs med den ursprungliga Norra Stambanan mellan Uppsala-Sala. Denna järnväg hade spårvidden 785 mm och det var ett ånglok från firman Krauss i München och driften nedlades 1892 (loket hade då blivit sålt omkring 1890, möjligen senare). Fram tills denna järnväg revs upp 1900 så använde sågen i Molnebo som använde järnvägen till sina transporter som var dragna av hästar och på banvallen går numera vägen med fordonstrafik mellan dessa två orter. 

AB Jönköpings Motorfabrik tillverkade 35 kända motorlok mellan 1917-46 och dessa lok döptes till June-lok. De första loken tjänstgjorde på olika torvmossar i Småland och ett annat tjänstgjorde på den korta banan som var i trafik mellan 1922-25. Den låg vid sjön Uspen söder om Floda några mil öster om Göteborg. På denna bana fraktades timmer ner till sjön för vidare befordran till ett sågverk vid sjön med hjälp av flottning. Det fanns flera tillverkare av industrilok och dessa fanns såväl i Sverige som i utrikes. Det fanns större motorlok med uppåt tresiffrigt antal när det gäller hästkrafter och även enkla som t ex motor, hytt och kraftöverföring på ett tippvagnunderrede.

Det har också skrivits om följande;

***Ivor Broadis är legendar inom den engelska fotbollen, men fick hamna lite grann i bakgrunden för Stanley Matthews, Stan Mortensen, John Rowley, Joe Mercer, Johnny Hancocks, Tommy Taylor och t o m Duncan Edwards som omkom tillsammans med Taylor i flygolyckan som Manchester United råkade ut för i februari 1958.

***Den amerikanska travaren Greyhound är nog bortglömd idag och medan han var igång så slog han tre världsrekord när det gäller tiden. Han blev den första att komma under 1.12 när han travade på 1.11,3 och hade den till 1969 då Nevele Pride travade på 1.11,3.

***De senaste månadernas notiser har varit att Sveriges första järnvägskorsning med varningssignaler var i Åsbrohammar utanför Hallsberg och varningssignalen var ett galvaniskt elverk och detta skedde 1909. Övriga är att prins Bertil invigde den västra delen av Stockholms tunnelbana den 26 oktober 1952, I byn Söderhäll i Kårsts socken (Uppland) fanns det iallafall en såg 1880 och Lingonbacka pappersbruk köptes av en grosshandlare med namnet A B Södermark för 95 000 kronor i november 1877, två år innan det brann.

***Aspnäs kyrka från 1300-talet som ligger utanför Östervåla har aldrig varit en sockenkyrka utan en gårdskyrka. Möja, Gräsö, Roslagskulla och Singö är samtliga gjorda av trä och byggdes under 1700-talet förutom Gräsö som byggdes under 1600-talet.

***På ön Koffsan i Ekoln och ligger inom Dalby socken och den lilla ön har ett fornminne som är ett minnesmärke där det stod ”Rappe Måns Månssons trogna hund”. Själva minnesstenen är från 1846 och hunden vägrade att lämna ön eftersom husbonden förliste alldeles i närheten av ön.

***Innan 1957 var annandag jul den stora genrepsdagen i svensk bandy och 1957 var den allra första allsvenska omgången. Matchen Västanfors och IFK Stockholm blev inställt och matchen Hammarby-Skutskär fick spela på den sistnämnda orten och det var jämna matcher, den största segern var när Nässjö slog Slottsbron i södergruppen med 6-1.

***En personhistorisk genomgång gjordes med de två schweiziska bröderna med efternamnet Abegglen; Max (1902-70) och André (1909-44). Båda spelade för Grasshoppers och det schweiziska fotbollslandslaget, den äldsta brodern gjorde 34 mål på 67 landskamper mellan 1922-37 och den yngre 29 mål på 52 landskamper mellan 1927-43 (var målrekordet fram till 2001). Själva dödsorsaken för den yngre brodern har inte gått att få fram och enligt en minut lång film så var han tvungen att sluta p g a skador.

En utebliven järnväg i Uppland

 Den 11 december 1912 hade Uppsala Nya Tidning en notis om en välbesökt stämma i Bälinge socken om en normalspårig järnväg från Uppsala via Harbo till Kerstinbo vid Sala-Gysinge-Gävle järnväg. Kerstinbo hade en station längs med denna linje som också var normalspårig.

Mötet hade drygt 1400-1500 personer besökt om man utgår ifrån notisens sanningsvärde och man röstade då för att järnvägen skulle dras förbi den egna socknen. En station skulle anläggas inte så långt ifrån Bälinge kyrka och på mötet beslutade man också att en arbetsgrupp skulle arbeta med denna fråga.

Bälinge och Harbo var de större tätorterna längs med denna linje, om förslaget om att anlägga en järnvägslinje genom en glesbygd med icke avgörande industriverksamhet så var man antagligen medveten om hur det skulle gå. Det var också en viss diskussion om att järnvägar måste anläggas förbi någon ort som har dragningskraft med både tillökande industriverksamhet och folkökning. Ett annat exempel i Uppland där det stod klart i princip omgående att det inte skulle gå var Enköpings-Heby-Runhällens järnväg. En järnväg som det stod klart redan från första början inte skulle vara lönsamt. Det var ungefär samma förhållanden som järnvägen mellan Uppsala och Kerstinbo skulle har haft. Visserligen låg Heby längs med Norra stambanan och dessutom hade en växande tegelbruksindustri då, så föll EHRJ på greppet att vara lönsamt. Järnvägen mellan Uppsala och Kerstinbo diskuterades vid ett antal tillfällen vid olika riksdagssammanträden under 1910-talet innan man beslöt att det inte skulle byggas någon järnväg under 192o-talet.

Källförteckning

Freding Mats, "Industrilok i Uppland", 1991
Järnvägsdata, Stockholm, 1999
Olofsson, "Sveriges järnvägar", Stockholm, 1921
Svarskatalogen på Riksarkivet, "sökord" Kerstinbo.
Uppsala Nya Tidning, 11 december 1912

(Tidigare publicerat)

Tidigare publicerade artiklar i repris 1

Lite kortfattat om agrara byggnader (19 november 2007)

Det kommer lite mer vid ett senare tillfälle, men i denna artikel blir det bara ytlig information. Som jag har skrivit om tidigare så har flera agrara byggnader försvunnit som bland annat berodde på avfolkning. Idealet för en gård är bl a en mangårdsbyggnad, ekonomibyggnader, drängstuga, förråd, vedbod och en utedass. Sedan kan det förekomma andra byggnader beroende på vilken sysselsättning det var på gården. Exempelvis vid kusten så hade bönderna bl a fiskebod och möjligen båthus. På många bondgårdar fanns det också en välingklocka som man använde för att korna skulle "kallas in" för att de skulle komma in i ladugården. Sedan förekom utrymmen för bl a tröskning och utrustningen var gjord så man kunde slå säden, att de smulades sönder.
 
Lite historik kring Leksand 1780 (15 november 2007)

Detta år hade Leksand 9 509 invånare som var fördelat på 4 458 män och 5 051 kvinnor, det var första gången som Leksand hade en folkräkning i socknen iallafall som man kan få fram med hjälp av Tabellverkets material. Att socknen var stor kan man också se på hushållsantalet, antalet gästgivargårdar och "krogar på landet". I siffror var det 1 568 hushåll, 3 gästgivargårdar och 15 krogar. I relativa tal var det 6,06 individer per hushåll och 633 indiver per krog, om man räknar bort barnantalet som var 2 987 individer så blev antalet individer per krog på 434,8 personer, vilket det var trångbodda om alla vuxna personer skulle vara där samtidigt. Eftersom det var männen som oftast dog i alkoholrelaterade sjukdomar så kan man säga att 2 992 män över 15 år besökte krogarna eller gästgivargårdarna, då skulle värdet vara 166 personer per krog/gästgivargård. I socknen fanns exempelvis även 1 382 män och 1 489 kvinnor över 15 år som var ogifta. Räknade man med de gifta stånden så var det 1 448 gifta par, att männen dog tidigare än kvinnorna kan man även se hos denna socknen. Det var 162 änklingar mot 593 änkor i socknen under detta år, vilket inte var så ovanligt under 1700-talet.
KÄLLA: Folkmängdsredogörelse, Tabellverket

En utebliven järnväg i Uppland (tidigare publicerat 11 november 2007)

Den 11 december 1912 hade Uppsala Nya Tidning en notis om en välbesökt stämma i Bälinge socken om en normalspårig järnväg från Uppsala via Harbo till Kerstinbo vid Sala-Gysinge-Gävle järnväg. Kerstinbo hade en station längs med denna linje som också var normalspårig.
Mötet hade drygt 1400-1500 personer besökt om man utgår ifrån notisens sanningsvärde och man röstade då för att järnvägen skulle dras förbi den egna socknen. En station skulle anläggas inte så långt ifrån Bälinge kyrka och på mötet beslutade man också att en arbetsgrupp skulle arbeta med denna fråga.
Bälinge och Harbo var de större tätorterna längs med denna linje, om förslaget om att anlägga en järnvägslinje genom en glesbygd med icke avgörande industriverksamhet så var man antagligen medveten om hur det skulle gå. Det var också en viss diskussion om att järnvägar måste anläggas förbi någon ort som har dragningskraft med både tillökande industriverksamhet och folkökning. Ett annat exempel i Uppland där det stod klart i princip omgående att det inte skulle gå var Enköpings-Heby-Runhällens järnväg. En järnväg som det stod klart redan från första början inte skulle vara lönsamt. Det var ungefär samma förhållanden som järnvägen mellan Uppsala och Kerstinbo skulle har haft. Visserligen låg Heby längs med Norra stambanan och dessutom hade en växande tegelbruksindustri då, så föll EHRJ på greppet att vara lönsamt. Järnvägen mellan Uppsala och Kerstinbo diskuterades vid ett antal tillfällen vid olika riksdagssammanträden under 1910-talet innan man beslöt att det inte skulle byggas någon järnväg under 192o-talet.
Källor;
Freding Mats, "Industrilok i Uppland", 1991
Järnvägsdata, Stockholm, 1999
Olofsson, "Sveriges järnvägar", Stockholm, 1921
Svarskatalogen på Riksarkivet, "sökord" Kerstinbo.
Uppsala Nya Tidning, 11 december 1912

Polisdomstolens stamkunder (tidigare publicerat 21 mars 2008)

I Uppsala Nya Tidning den 7 januari 1911 gick att läsa följande(i kortform).
I Stockholm var följande personer ständiga tagna.
***En kvinna har blivit pliktat vid 49 tillfällen.
***En man vid 24 tillfällen.
***En man vid 127 tillfällen.
***En man vid 204 tillfällen.
De mestadels av tillfällerna som de har fått pliktat var för fylleri.

Nykterhetsdemonstrationen i Viksta 1901 (Tidigare publicerat 28 september 2009)

En nykterhetsdemonstration hölls i den uppländska socknen Viksta den 7 juli 1901 och som samlade 1 500 deltagare. Det stod ingenting i källan om varifrån demonstranterna kom ifrån och man kan utgå ifrån att det var många från utsocknes som deltog eftersom Viksta socken hade 1 073 invånare detta år. Nykterhetsrörelsen var väldigt starkt under denna tidsperiod och det hölls flera sådana möten som dock inte är belagda med källor i denna notis. Det var flera olika grupperingar med olika namn eller ändamål som sysslade med att motverka alkoholismen och en sådan organistation var Templaordern.
Källor:
BiSOS(Befolkning) 1901
NE(CD-ROM), "nykterhetsrörelsen"
Tidningen Upsala 8 juli 1901