Någonting om Svinnegarn 1749

 När Tabellverket gjorde sin första folkräkning 1749 så hade Svinnegarn socken söder om Enköping 482 invånare. Det fanns 70 gifta par, fyra änklingar, 28 änkor, 157 ogifta över 15 år varav 94 kvinnor. 153 barn under 15 år, 59 hushåll, 17 barn föddes, 22 personer dog (åtta flickor under tio år dog), sex äktenskap upplöstes genom döden och fyra bröllop ägde rum. I den inskickade mortalitetsrapporten till Tabellverket stod det ingenting om dödsorsaker.

Källor:

Folkmängdsredogörelse, Tabellverket

Mortalitetsrapport, Tabellverket

Höga emigrationstoppar

 Under åren 1882, 1887 och 1888 emigrerade runt 50 000 människor från Sverige, orsaken var att det rådde lågkonjunktur i Sverige. I tabellen nedanför visas hur många som emigrerade från såväl landsbygden som städerna från de nämnda åren. På den tiden särskilde man på rural och urban befolkning med skarpare gränsdragning. Under denna tid bodde de flesta på landsbygden medan i början på 1930-talet så bodde hälften av befolkningen på landsbygden och resten i städerna.

År                   Landsbygden                    Städerna

1882                   42 077                              8 101

1887                   41 022                              9 764

1888                   40 466                              9 857

Källa: Emigrationsutredningen 1905-13, bilaga V (fem)

Många gårdar i öde

Mellan 1610-32 fanns det mellan 749-754 gårdar i det småländska häradet Uppvidinge. Från att bara hade haft elva gårdar i öde 1610 så ökade detta antal lavinartat under de efterföljande åren. År 1615 fanns det 88 gårdar som låg i öde, två år senare hade det ökat till 123 gårdar och som mest i källan var det 145 gårdar i öde 1628. Under de nästföljande åren så sjönk detta antal till 49 ödegårdar 1640. Ett skäl till detta var att Sverige oftast var i krig och Småland utgjorde dels en oroshärd och dels gränsades till det dåvarande Danmark. Fast i Uppvidinge härad så var det inga brända gårdar mellan 1571-1640 och det var småländska härader som blev brända, exempelvis hade Konga härad 135 nedbrända gårdar 1571.

Källor:

Larsson Lars-Olov, "Kolonisation och befolkningsutveckling", Lund, 1972
Skalin Ole, "Gränsgårdar i centrum", Surte, 1979
Österberg Eva, "Gränsbygd under krig", Varberg, 1971

Födda på 1800-talet i Uppsala kommun 1990

Under slutet på året 1990 fanns det 552 personer som var födda på 1800-talet i Uppsala kommun, varav 299 var födda i Uppsala län. Det var sex kvinnor som var födda under 1880-talet varav fyra var födda 1888 medan de övriga två var födda året efter. Av de som var boende i Uppsala kommun 1990 så var 108 födda under 1898 och 158 var födda året efter.

Källa: "Sveriges befolkning 1990", Uppsala landsarkiv

Antalet hushåll och folkmängd

Enligt min lilla samling av akademiska artiklar så fanns det 64 bönder med kor i Färila socken (Hälsingland) 1557 varav en bonde hade 18 kor. År 1609 fanns det 56 bönder i Kinnarumma socken och varje bonde måste har haft sitt eget hushåll. Sedan måste man utgå ifrån att det fanns fler än 64 hushåll i Färila under mitten av 1500-talet. Enligt Andersson-Palms framräknade folkmängdsuppgifter hade Färila socken 293 invånare 1571 och om man leker med tanken att det fanns 64 hushåll under 1500-talet så borde själva hushållsstorleken ligga på nästan fem individer per hushåll. Men uppgifterna måste vara större eftersom Färila socken även innehöll Los som 1748 bröt sig loss från Färila. Efter denna församling hade gjort det så har Los gränser i efterhand blivit kraftigt förändrade och de försök till homogeniseringar som har blivit gjorda får anses vara tillräckliga. Enligt Andersson-Palms uppgifter hade Färila socken 398 invånare 1620 och 853 invånare 1699. För motsvarande uppgifter för Kinnarumma var det 299 invånare 1571, 485 för 1620 och 517 för 1699, enligt boken "Människor och skördar" hade Kinnarumma socken 27 "redovisade" bönder 1620.

Källor:

Andersson-Palm Lennart
"Människor och skördar", Göteborg, 1993
"Folkmängden i Sveriges socknar och kommuner 1571-1997"; Göteborg, 2000
Boethius Gösta, "Borglägerpenningar, smörtionde och kotal", Historiskt tidskrift, 1928

Udda befolkningsuppgifter

År 1910 bodde 176 personer som var födda i Yttergrans socken i Uppsala. Under samma år fanns det 237 personer i Husby-Sjutolft socken som var födda i den egna socknen. Sedan fanns det 41 personer som var födda i Litslena, 19 i Övergran och 16 i Hjälsta. År 1910 fanns det 54 personer i Uppsala som var födda i Norrköping.

Källa: Riksarkivet, databasen "Folkmängd"

Bortfallet i folkbokföringen

Under 1970-talet pågick ett projekt om migrationen i Sverige mellan 1860-1930 som även omfattade emigrationen. Ett problem var att det var ett viss bortfall av personer som helt enkelt försvann från folkbokföringen.
Eriksson & Åkerman skrev följande; Om vi vill följa 100 individer från denna kohort på arbetsmarknaden vid 15-20 års ålder fram till slutet på deras yrkeskarriär vid 60-65 års ålder (eller i ett historiskt material, kanske något tidigare), upptäcker vi oftast att redan efter några år är mer än hälften av vår kohort försvunna. Som regel kan vi inte spåra dessa utflyttare eller på något annat sätt oregistrerade personer.
Man vet inte vart de hade flyttat till, de kanske ångrade sin flytt och begav sig till en annan ort utan att meddela det för prästen. På det skrev samma författarpar;
Av detta följer att vi inte ens efter ett heroiskt detektivarbete, som blev särskilt besvärigt i stort anlagda undersökningar, kan finna annat än en begränsad del av den ursprungliga kohorten och därmed säkerställa de eventuella yrkesbyten, som skett inom denna.
Det har gjorts beräkningar att drygt 100 000 personer i Sverige helt enkelt försvann ur folkbokföringen och i husförhörensbokens sista sidor fanns det en förteckning på de personer som man inte känner till den rätta omständigheten. I ett par av de nämnda undersökningarna så var det ett utfall såväl för Örebro som i Halmstad, i Örebro försvann 23 personer som var födda mellan 1874-75 i en kohortstudie som behandlade de personer från de var 20 och fram till de var i i 35-40 årsåldern. Av de manliga 20-årskohorterna avled 21 män mellan 1895-1913, 14 emigrerade och elva försvann från bokföringen. För Halmstad var det 157 av kohortsgruppen, 128 individer som försvann och av dessa emigrerade 91 personer till en utrikes ort. Förklaringen kan vara att Kronborg-Nilsson hade en annan disposition än Hans Norman fast att dessa undersökningar var i stort sett likadana.

Källor:

Eriksson Margaretha & Sune Åkerman, "Geografisk och social rörlighet", Scandia, 1974
Kronborg Bo & Thomas Nilsson, "Stadsflyttare", Uppsala, 1975
Norman Hans, "Bergslagen och Nordamerika", Uppsala, 1974

Husby-Sjutolfts födelsesocknar 1910

År 1910 fanns det 237 personer som var födda i Husby-Sjutolft socken i Uppland födda i socknen. De andra födelsesocknarna var 41 födda i Litslena, 19 i Övergran, 16 i Hjälsta, 15 i Härkeberga och Villberga samt 13 i Boglösa. M a o var det en stor del av befolkningen även födda i närområdet eller i grannsocknarna.

Källa: SVAR, databasen "Befolkning"

Missväxten i Uppland 1743

År 1743 var det missväxt i Uppland och inkluderade både dåvarande Uppsala län samt vissa områden i Stockholms län. Vilket det innebär att skörden blev sämre under efterföljande år och det blev även sämre avkastning. Priset på exempelvis råg och korn pendlade inte under början av 1740-talet i själva staden Uppsala och den enda skillnaden var att det var dyrare att handla spannmål i Enköping än i Uppsala.

Källor:

Lindgren Håkan;
"Spannmålshandel och priser vid Uppsala akademi 1720-89", Uppsala, 1971
"Märkesgångssättningen i Uppsala län 1720-89", Festskrift till K-G Hildebrand, Stockholm, 1971
Utterström Gustav, "Jordbrukets arbetare", Stockholm, 1957

Demografiska notiser under 1700-talet

***Bälinge socken utanför Uppsala föddes 49 barn 1783 medan 47 personer dog varav 30 var barn under 10 år. Barnadödligheten var hög under 1700-talet och det kännetecknade i stort alla socknar och riket i stort. Socknen med samma namn utanför Nyköping hade under samma år 30 födslar och 34 dödsfall varav 12 var under tio år. Utanför Alingsås i Västergötland finns en annan socken med ortnamnet Bälinge och det var också den minsta socken av dessa tre socknar. Tre födslar och elva dödsfall var det i denna församling ungefär en halvmil utanför Alingsås. Sex av de döda dog av hetsig feber eller brännsjuka enligt mortalitetsrapporten från detta år.
Folkmängden för dessa socknar var 1780 samt 1785 följande med hänsyn till nuvarande kommuner.
Alingsås: 273 och 268
Nyköping: 1 022 och 959
Uppsala: 1 907 och 1 867

***Håtuna socken sände in sin första mortalitetsrapport till Tabellverket 1796 och enligt den så föddes 29 barn, 12 personer dog, 8 vigslar och 2 äktenskap som upplöstes genom döden.

***Svinnegarn socken utanför Enköping hade år 1790 en befolkning på 456 individer som var fördelade på 75 hushåll. Under detta år föddes exempelvis åtta barn medan 30 personer dog under året varav fem dog av ålderdomsbräcklighet samt bröstfeber. Nästa år föddes det 17 barn och tretton personer dog(11 män/pojkar) och just detta var det ett exempel på hur det ena könet blev dominerade över det andra när det gäller döden. Fem barn under 10 år dog och samtliga var pojkar, sex upplösta äktenskap p g a döden inträffade också i Svinnegarn. Endast en man dog p g a en olyckshändelse.

***I en tidigare publicerat notis på bloggen handlade om de fyra män som drunknade under en fisketur i Mälaren vid juletid 1773 i Arnö socken. Det var det främsta dödsorsaken för denna socken under ett år med hög dödlighet och hög födelseunderskott, då bl a hetsig feber och rödsot drabbade befolkningen.

***Fresta socken hade 344 invånare 1769 och fyra år senare 366 invånare. Under det svåra året 1773 hade socknen var sex födslar, 28 dödsfall, åtta äktenskap upplösta genom döden och en vigsel. Arton personer dog av hetsig sjukdom eller brännsjuka.

Källor:
Folkmängdsrapporter och mortalitetsrapporter, Tabellverket
Gadd Carl-Johan
"Järn och potatis", Göteborg, 1983
"Den agrara revolutionen"; Det svenska jordbrukets historia, band 3, Borås, 2000
Eriksson Ingrid o John Rogers, "Rural labor and population change", Uppsala, 1978
Winberg Christer, "Folkökning och proletarisering", Göteborg, 1975