Trärälsbanor

Det var åtminstone tre järnvägar i Sverige som har haft träräls och samtliga har funnits i otillgängliga skogsrika områden i Sverige. Man byggde räls av trä och på Lidingö fanns det två bröder som hade patent på att bygga sådana träbanor. Bröderna hade sett motsvarande järnvägar i USA och på slutet av 1910-talet fick de patent att göra dessa banor som kallades för det Widegrenska stockbanesystemet.
Freding skrev;
"Fördelen med stockbanorna var att ingen terrassering behövdes utföras. Rälsen tillverkades på plats av fällda timmerstockar, vilka pallades direkt upp direkt på marken eller lades på träbockar." Bröderna Widegren visade upp sitt system för Skönviks AB och två kilometer lång trärälsbana anlades i Alby i Medelpad. Det var Gastsjön i Jämtland som var det första större projektet att tas i drift och det skedde under våren 1920. På hösten samma år färdigställdes den 4,5 km långa sträckan mellan Hyn-Spaksjön norr om Falun. Under den närmaste tiden utökades dessa två banor ytterligare med bl a 4,9 km för den sistnämnda banan. I Gastsjön utökades banan ytterligare sju kilometer och denna bana ägdes av f ö av den redan nämnda Skönviks AB (den bana i Alby sågs mera som försöksprojekt). Anledningen av att bolaget ville få bort de drygt 400 hästarna som användes innan träbanans tillkomst.
Fördelen med trärälsbanor var att det minskade transportkostnaderna med 40 procent i jämförelse med en vanlig järnväg. På både Hyn-Spaksjön och Gastsjön användes motorlok, båda hade spårvidden omkring 1,5 meter och båda hade även stockbanesystem med träbockar.
Men tyvärr fungerade det inte så bra, vissa partier av banorna murknade snabbt och på båda banorna inträffade det haverier.
I Dalarna användes två motorlok som tillverkades i Falun och det första loket där var tillverkat av delar från en Nash-Quadlastbil. Loket i Gastsjön tillverkades av Luth & Roséns Elektriska AB i Stockholm. Banan i Dalarna nedlades redan 1924 medan i Gastsjön lades driften ner två år senare. Loken i Dalarna skrotades vart eftersom medan loket i Gastsjön lastades på ett fartyg med vidare okända öden. Trärälsbanor utgjorde därmed ingen större succé i Sverige och bröderna Widegren utvecklade 1938 världens första bordshockeysspel.

Källor:

Ericson Jan, "Industribanor i Jämtland och Härjedalen", 2015
Freding Mats, "Industrijärnvägar i Dalarna", Kalmar, 1914
Järnvägsdata, 1999
Jönsson Åke, "Trärälsbanor", SmB 1/80