Flasta mur

 Om Flasta var en socken under medeltiden råder det delade meningar om och en detalj är iallafall säker, det är rester efter en gårdskyrka som anlades under 1100-talet. Det är en gråstenskyrka som hade en kort tidsperiod som sockenkyrka. Skokloster kyrka var ursprungligen en klosterkyrka som övertog alltmer av Flasta under 1200-talet och kyrkan fick förfalla. När slottet började att byggas under 1600-talet besköt man kyrkobyggnaden med kanoner för att få byggnadsmaterial till slottet.

Upplänning blev benånad

 Jan Erik Jansson blev dömd för dråp och stöld 1877 och straffet påbörjades den 2 juni 1877 på livstid sedan han hade dödat en man samt "länsat" den döda kroppen. Han tog alltså föremål ifrån den döde. Han var tidigare ostraffat och fick sitta inne till den 14 maj 1902 när han blev benådat. Han föddes i Söderby-Karl socken utanför Norrtälje den 30 december 1852 och var dräng till yrket. Han satt under fängelsetiden på Långholmen och hade vid frigivandet en "medel" på 16 kronor och 75 öre.

Skydd av fyrbåkar och sjömärken under 1760-talet

 I en artikel i Stockholms Dagblad den 7 januari 1886 finns det en notis eller beskrivande nyhet om hur man skyddade fyrbåkar och sjömärken under 1760-talet. En intressant artikel, men man behöver lite mer kunskap om detta antar jag. Här återger jag artikel i dess ordlydelse. 

Citat: 
På 1760-talet utkom derom en förordning af följande lydelse: "Vi - - göre veterligt: Alldenstund vi med missnöje måst inhemta, hurusom vanartige och illasinnade menniskor skola, å de i skärgårda
rne till sjöfarandes hjelp och rättelse upprättade fyr- och känningsbåkar, föröfva allehanda våldsamhet samt ej allenast bryta sönder ett och annat utan ock derjemte föröfva stöld; fördenskull och som allmänna lagen---stadgar, det hvar och en, som gör falska eldar eller sätter upp andra tecken eller visare att 
dermed förleda sjöfarande och gifva tillfälle till skeppsbrott skall plikta med 32 par spö, ändå att ingen skada sker och att samma lag skall vara om den, som af lika uppsåt bortrifver eller upptager vettar eller visare af sjögrund och strand----Ty och till framkommande af slik vanart hafva vi funnit i nåder godt att härigenom
 stadga och förordna, det hvar och en, eho han vara må, som på en fyr- eller känningsbåk uppsåtligen sönderbryter något eller stöld derå föröfvar och borttager något, det vare sig litet eller mycket, skall afstraffas med 32 par spö och sätta allt i sitt förra stånd; sker skada och skeppsbrott, varde halshuggen 
och steglad och skadan gäldas af "gods"(svårtydlig ord" hans och skall den, som på ett bevisligt sätt upptäcker, att banemannen varder dertill försvunnen, derföre undfå ett hundrade daler silfvermynta belöning; som vi ock bjude och befalle, det denna vår nådliga förordning bör tvenne gånger om året-----å åredikstolarne i kyrkan uppläsas". 

Förordningen är undertecknad av konung Adolf Fredrik och kontrasignerad af Sv Dahlgren 

Det var antagligen ett svårt brott att sabotera "kännetecken" inom 1760-talets sjöfart. Men frågan är 
ju ofta det förekom och om det kan sättas i paritet med annat sabotage. Denna artikel eller notis hittade jag på tidningsarkivet på Uppsalas universitetsbibliotek när jag sökte efter annat. Nu vet jag inte om det var någon eller några som straffades av påföljden och att 100 dl sm betalades ut till den som råkade vara vittnet. Det 
är ett stycke historia som vi antagligen inte vet nånting om idag som kanske kan bringa ljus någon gång i framtiden.

Donators åtta segrar på raken

 I mitten av 1990-talet började en segermaskin att husera på Sveriges nordligaste travbanor och kusken var Jan Norberg, iallafall körde han Donator ett flertal gånger. Donator var en brun valack som föddes 1992 efter Chauncey Lobell och Pershing-dottern Flying Away. Hans mor tillhör samma syskonskara som Ata Prince som föddes 1990 med Ata Star L som fader. Hans egen mor lämnade fem avkommor och samtliga kom till start, det var inga stjärnor direkt. Men det var Röbäckarn som tjänade in 319 450 kronor och han vann sju av 92 starter (efter Count’s Pride), enda stoet var Donera som vann 5 av 47 starter (far Sugarcane Hanover), hennes helbror var Donation som vann 4 av 28 starter och Norrland (efter Viking Kronos) som vann 7 av 52 lopp. 

Donator startade vid 71 tillfällen med segerraden 18-18-9 och tjänade in 922 950 kronor, med prissumman ligger han på fjärde plats bland faderns 141 startande svenskregistrerade avkommor. Han gjorde dock sin sista start den 3 oktober 2002 på Bergsåker och blev då femma, den sista segern togs den 31 juli 2001 på Umåker. Men det var under sviten på åtta segrar som denna artikel kommer att avslutas med. Den 26 juni 1996 diskades han p g a galopp på Solänget och därefter inleddes sviten. Den första segern kom den 4 juli på Boden och han vann på tiden 1.17,4 på 2140 meter, kom då före Floxi och Resurrection.

Övriga vinster)

Solänget 17/7; 1.19,0 på tung bana från sjunde spår

Dannero 25/7

Umåker 8/8 o 16/8

Solänget 29/8

Bergsåker 19/9

Skellefteå 14/10

Sviten avbröts i ett lopp inom rikstoton (V75) på Bergsåker den 30 november och startade då från spår 10 med bilstart. Han blev då tvåa bakom Bambino D’Hilly med Tommy Hanne i sulkyn. Efter detta lopp blev Donator borta ifrån travbanorna i drygt ett år. Lite kuriosa kan också meddelas, under V75 på Bergsåker fick en ensammen vinnare sexton miljoner kronor.

Källor:

blodbanken.nu

Svensk travsport

Egen anteckning

Källnot: Loppen finns med i denna film;

https://m.youtube.com/watch?v=lJImOb-2LyY&pp=ygUTVjc1IDE5OTYgQmVyZ3PDpWtlcg%3D%3D&ra=m

En betydande järnvägsman

 I april 1967 kom beskedet att Lars Ramstedt hade avlidit och han var en av de betydande i Svenska Järnvägsklubben, men han var också med inom järnvägen inom olika former. Han var baningenjör i såväl Borås som i Nässjö och hade olika befattningar inom järnvägsstyrelsen. Inom järnvägen inledde han på den 9:e bansektionen i Göteborg 1943 efter sin examen på KTH och han ansåg vara kunnigt. Enligt de två källorna som används i denna artikel så var han en betydande person där han vistades. Han var också styrelseledamot i Svenska Järnvägsklubben under 1960-talet och var väldigt intresserat av järnvägshistoriska frågor. Han blev inte gammal och var endast 48 år när han gick bort. Tyvärr var inte skribenten ens påtänkt när det tragiska beskedet kom och ändå har man har hört lite grann om honom samt läst om honom. Idag är väl inte så många som minns honom antar jag, men han var omtyckt av de som var samtida med honom och enligt en av källorna var han omtyckt. Han ligger begraven på Norra Begravningsplatsen i Stockholm och ligger i en familjegrav, gravrätten kommer att vara för all framtid. 

Källor:

Järnvägsteknik 4/1967

svenskagravar.se

Tåg 5/1967

Målexplosion i Stockholmsderbyt

 I ”Sportnotiser 8” som publicerades den 13 augusti 2013 finns en notis om att Djurgården bara gjorde 37 mål på 22 matcher  i Allsvenskan och trots detta vann de med 9-1 mot Hammarby och 7-1 mot Örgryte. Matchen mot Hammarby spelades inför 8 768 åskådare på Fotbollsstadion den 13 augusti 1990. Redan efter 38 sekunder gjorde Hammarbys Bo Larenius ett självmål och sedan rullade det på. Djurgården trummade alltså på och blev 5:a i Allsvenskan medan Hammarby slutade sist. Jens Fjällström, Thomas Martinsson gjorde två mål vardera för Djurgården och Hammarby kunde spräcka nollan när det stod 0-7 till Djurgården.

Källor: 

Aisiö Martin, ”Hundra år med allsvensk fotboll ”, 2011

https://www.hifhistoria.se/

Finnerrödja skogsjärnväg

Finnerrödja ligger nästan på gränsen mellan Västergötland och Närke, alltså den nordligaste delen av Västergötland. Syftet med järnvägen var att frakta virke mellan Skagersholms bruk till en brygga vid sjön Skagern och järnvägsstationen i Finnerrödja (Västra stambanan). Enligt uppgift fanns det ett sågverk i närheten av stationen i orten och även ett annat sågverk som numera är ombyggt till bostad. Själva järnvägen som hade spårvidden 600 mm anlades under åren 1899-1900 och huvudlinjen blev 5,7 km, det anlades ett par stickspår. Mellan 1899-1901 användes hästar och oxar för att dra vagnarna, trafiken bedrevs endast under somrarna. År 1901 inköptes ett begagnat ånglok ifrån agenturen Carl Ström i Stockholm och loket tillverkades av den tyska firman Märkische Lokomotivfabrik i Schlachensee och hade i början använts vid dubbelspårbygge i Tyskland. Tillverkningsåret var 1897 med tillverkningsnumret 200 och det vägde sex ton samt med axelföljden B (två drivhjul). Under tiden i Finnerrödja var loket också utlånat till Laxå-Röfors järnväg för bygget av bispåret mellan Röfors-Västra Laxsjön 1918. Finnerrödja skogsjärnväg nedlades 1921, den börjades att rivas två år senare och ändå tog det ända till 1934 då allt var klart. Loket skrotades på Laxå mekaniska verkstad i slutet på 1930-talet och det hade stått avställt där sedan 1924. Det mesta av frakten skedde i början av järnvägens drifttid för att sedan mattats av allteftersom. Under 1902 fraktades det 12 904 ton gods på banan, 1910 var det 4 429 och under 1921 (det sista året) 1 042 ton.

Källor:

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

Freding Mats, ”Industrilok i Västergötland ”, 1984

Ljungqvist Torbjörn, ”Finnerrödja-Skagerns järnväg”, i ”Skogen tar tåget”, 1992

Ramström Annica, ”Finnerrödja såg och kvarn”, 2018 (pdf)