Kyrkklockorna till Dannemora kyrka

 En klockstapel till Dannemora kyrka i Uppland har en vindflöjel med årtalet 1753 och de som byggde stapeln var G de Klau samt A Pouset. Storklockan är omgjuten 1843 medan lillklockan tillverkades 1790, båda gjordes i Stockholm. Den större klockan har medeltida ursprung och har latinska inskrifter att den är gjord på 1409-talet. I klockstapeln förvaras två stycken likbårar. Själva klockstapeln har också flera likheter med andra klockstaplar som finns i den norra delen av landskapet.

Källor:

Blent Karin m fl, ”Vägvisare till kyrkorna i Uppsala län”, Uppsala, 1997

Norberg Rune, ”Dannemora kyrka”, Upplands kyrkor 10, Uppsala, 1969

Karbinen för franska kavallerister 1801

 En flintlåskarbim som hade modellen Al In tillverkades av den franska statliga vapenfabriken Charleville och lanserades 1801. Den vägde 3,3 kg, pipan var 1,15 cm och kalibern .65. Ändamålet med denna karbin var att landets kavallerister skulle få en karbin.

Källa: ”Militärhistorien (svensk version), 2013

Historia på det skrivna materialet 3

Det är den tredje krönikan med denna rubrik och det har inte varit någonting stort under förra året som det tog ett par dagar att skriva. Skribenten besökte bl a Järle järnvägsstation som är Sveriges äldsta från 1854 och denna byggnad ligger utanför Nora som besöktes under samma resa. 

Bilden ovan är på Järle järnvägsstation som inte längre är i bruk förutom när något museitåg eller de som besöker stationen med utan tåg. I oktober gjorde skribenten en resa med Svenska Järnvägsklubben med namnet ”Höstångan” och som tyvärr inte blev ett ånglok p g a tubläcka, så det blev ett diesellok istället. Man steg på tåget i Tierp i gammaldags personvagnar för åka till Hallstavik på den linje som utgår från Örbyhus. Tyvärr blev det ett par irritabla dubbletter i samband med publiceringen av bilderna som togs under Höstångan. Väl framme i Hallstavik passade skribenten på att gå fram till där Hallstavik Bangolfklubb höll till en gång i tiden. Själva belysningen och staketet var kvar men inte banorna och där har man deltagit i ett par tävlingar. Bl a var skribenten med att ta guld i tiomanna 1999 och det är förstås ett minne.

***Yellow Kid var en serie som skapades i USA under 1890-talet och det är en pojke med gul nattdräkt, han pratar genom denna dräkt (utkom i ett tjugotal utgåvor).

***Ett tjugotal historiska aspekter publicerades under decembers version av notiser och det var bl a fem som behandlade industribaneobjekt (både de som har haft egna lok och de som inte har haft det, men eget järnvägsspår). En av notiserna handlade om Löa hytta i Västmanland som är omtalat. På tal om Industrilok så besöktes Industribanemuseet utanför Frövi under ett regnväder. 

Sedan den andra krönikan som publicerades i början av april så har det bl a skrivits om;

***Ett mord i Funbo socken i Uppland som inträffade dagen före nyårsaftonen 1934 då en man yxmördade sin fru och han tog också livet av sig. 

***I cupfinalen i Skottland 1924 mötte Airdrie och Edinburgh-klubben Hibernian, den förstnämnda klubben vann finalen med 2-0. I finalen spelades bl a några spelare som på något sätt har blivit inskrivna i historieböckerna. Matchens första målskytt Willie Russell skulle senare flytta söderut till Preston och hans klubbkamrat Bob McPhail skulle senare bli legendar i Rangers. I Hibernian fanns Jimmy McColl som hade vunnit fem ligatitlar med Celtic.

*** Skribenten har kommit i kontakt med bondedagböcker (det finns en artikel om dem på bloggen, skriv bara ordet). Bl a var det en bonde från Länna utanför Norrtälje (en socken som skribenten har en stark relation till). Denna bonde eller lantbrukare gjorde bl a fem resor till Stockholm och lika många till Norrtälje under året 1777. Allt går att hitta i Lännadagboken som finns som avskrift på den Ekonomiska institutionen på Statens Lantbruksuniversitet och en artikel avgav Janken Myrdal. 

***Redan under 1860-talet diskuterade de om en gemensam valuta i Europa.

***Vapensmeden John Mikes som föddes i London och som senare emigrerade till Amerika, hans firma tillverkade runt 4 000 musköter som fick bära hans namn (det var vid sekelskiftet 17-:’/1800-talen.

***Om fotbollsspelaren Hugh Ferguson självmord inne i en träningslokal som tillhör skotska klubben F.C. Dundee hemmaarena 1930.

***Sedan har det skrivits om oxar som orsakade en tågurspårning utanför Göteborg 1857, Limefsforsen-Särna järnväg i Dalarna, travhästen som är uppkallat efter ett omtalat slagfält i USA nämligen Little Big Horn. Sedan om Gravhalstunneln i Norge, om Arsenals eventuella fiffel 1919 och Winchester modell 1866.

Ockelbo kyrka

Ockelbo kyrka uppfördes 1791-93 och ersatte då en äldre medeltida kyrka (bilden togs av skribenten 2024).

 

Ångloken på Göteborgs-Borås järnväg

 Det är sammanlagt 21 ånglok som tjänstgjorde på den drygt sju mil långa Göteborgs-Borås järnväg och dock var inte alla i tjänst samtidigt. Denna järnväg öppnades för trafik 1894, år 1936 blev den elektrifierat och fyra år senare kom den under staten (SJ). Bolaget som byggde järnvägen samarbetade också med den närliggande Borås-Alvesta järnväg och själva trafiken var livlig, år 1919 hade bolaget 15 ånglok (även 34 person- och 402 godsvagnar).

Här kommer en enkel lista om ångloken som redovisas kortfattat utifrån själva litteran med loknumren på banan.

Mitt K (nr 1-5); Det var fem lok som hade axelföljden C och dessa var den första loktypen på banan. Lok 1, 3 och 4 exporterades till nuvarande Iran medan lok nummer skrotades 1943 efter hade blivit överfört till Borås-Ulricehamns järnväg sex år tidigare.

Littera CA (nr 6-7) Det var två lok som anskaffades för att dra snälltåg, båda tillverkades av NOHAB i Trollhättan 1898 och båda skrotades 1937.

Littera CB (nr 8-9); Hade axelföljden 2B-2, tillverkades av NOHAB 1903, skrotades 1937.

Littera B (nr 10); var ett tanklok för lokaltrafiken närmast Göteborg, tillverkat 1905 av NOHAB, 1907 som Boras-Alvesta järnväg nr 10 som 1918 omnumrerat till nr 60, skrotat 1937.

Littera K (nr 11); ytterligare maskin inom samma littera som användes i godståg, tillverkat i Motala 1905 och skrotat 1939 efter en skada på ramen.

Littera Ke (nr 12), tillverkat i Motala 1902 och kom från SJ 1927 där det hade samma littera med SJ-nummer 722, användes som växelkontor i Borås och 1940 åter till SJ som K3 722, slopad 1968 och skrotat året efter.

Littera E (nr 18-19); nr 19 tillverkat i Motala 1914 och det andra loket av samma firma 1920, båda loken överfördes till BAJ (samma bolag som tidigare i denna förteckning) 1937, blev SJ E4 1599 o 1600 år 1940, det yngre loket skrotades 1972 och det andra 1976.

Littera W (nr 20-21); båda tillverkades av NOHAB 1907, till BAJ 1937 och skrotades 1943.

Littera S (nr 22-25), nr 23 finns bevarat i Nederländerna och nr 22 o 22 tillverkades i Falun 1918 o nr 24 o 25 av NOHAB 1923. De kom in hos SJ 1940 och tre stycken skrotades under den första halvan av 1970-talet.

Littera Sa (nr 26), tillverkat av NOHAB 1919 och kom till  GBJ 1933, hade en liten brokig historia, kom bl a tillbaka till SJ 1940, skrotades 1972.

Källor

Bevaringsplan för järnvägsfordon”, Gävle, 2004

Diehl Ulf m fl, ”Normalspåriga ånglok på Statens järnvägar”, 1973

Järnvägsdata”, 1999

Karlsson Lars-Olov, ”Ånglok vid Sveriges enskilda järnvägar, del 1, 2012

Olofsson Carl, ”Sveriges järnvägar”, Stockholm, 1921

Thulin Bertil m fl, ”Göteborgs-Borås järnväg”, 1994

Härsbacka fältspatsgruva

 Utanför och inom Åkersberga som bl a har haft en viktig mötesplats mellan sjöfarande och traktens bönder, även haft stenbrytning och brytning av fältspat. Härsbacka har haft Sveriges tredje största fältspatsbrott efter Kolsva samt Forshammar. Brytningen hade pågått från 1896 till 1946 och hade då omfattat 106 500 ton fältspat samt 232 000 ton kvarts. Gruvan är runt 200 meter lång, max 37 meter bred och som mest 142 meter djup. Efter nedläggningen hade gruvan blivit använt som oljelager som nu har upphört. År 1906 anlades den första interna järnvägen som gick mellan Härsbacka och Isättraviken och den blev cirka 1,5 km långt som trafikerades av hästar. Efter en bibana hade blivit färdigt så revs hela bansystemet 1927 för under nästföljande läggas ut på nytt för lokdrift denna gång. Denna gång trafikerades den fram till nedläggningen och rälsen kvarlåg tills början på 1@50-talet. Alla rälsbanor hade spårvidden 600 mm och det var tre lok som tjänstgjorde i Härsbacka. Två av dem var tillverkade av Austro-Daimlier i den österrikiska huvudstaden. Ett av dem tillverkades 1920 och hade kommit ifrån Edsbyn gruva på Väddö, det andra loket tillverkades före 1927. Båda dessa lok såldes vidare av L H Sandströms maskinaffär i Månsarp till Mälardalens Tegelbruk och det är inte känt om de användes där. Det tredje loket var även den bensindriven och användes under några år under 1940-talet.

Källor:

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

Freding Mats, ”Industrilok i Uppland”, 1991

Johnsson Anders, ”Fånga platsen”, 2008

Sundberg Arne m fl, ”Malmer, industriella mineral och bergarter i Stockholms län”, 2004

Uppsalatidningarnas upplagor januari 1894

 Den 10 januari 1894.

Upsala: 1 026 ex.
Uppsalaposten: 165 ex.
Fyris: 103 ex.
Upsala Nya Tidning: 188 ex.

Skriver man lite humorisk så finner man säkert att det var dåtidens reklam eftersom det var tidningen Upsala som stod för dessa uppgifter som redovisades den 13 januari samma år. Den nämnda tidningen var den största tidningen i staden på den tiden. Uppsala Nya Tidning var bara tre år när denna lilla redovisning skrevs i tidningen.

(Tidigare publicerat)