Tegelbruket i Finsta

 Tegeltillverkningen i Finsta ungefär mittemellan Rimbo och Norrtälje har blivit omnämnt i bloggen tidigare och i bl a notiser nr 2 i oktober 2023. Tegelbruket låg strax norr om den lilla orten och var igång i exakt hundra år. Tegelbruket anlades 1868 och drev under några årtionden i mindre skala tills bruket moderniserades 1890. Omkring det förra sekelskiftet pågick även verksamhet av sågverk och kvarn på platsen. År 1946 såldes gården som hade tegelbruket till Stockholms läns landsting som drev det vidare fram till nedläggningen 1968 och vid övertagandet av bruket så öppnades även en hushålls- och lantmannaakola. Efter det bruket hade lagts ner så brändes bruket ner och efter det så hade lantmannaskolan sin maskinstation på platsen. Bruket hade också en järnväg med spårvidden 600 mm och det utgick två linjer mellan bruket-lertagen. Banan var drygt en kilometer långt och den västra huvudlinjen nedlades 1955 medan spåret revs först under 1960-talet, den östra delen var i trafik fram till nedläggningen. Det var dock ingen spåranknytning till järnvägsstationen i Finsta trots att det vara några hundra meter emellan. Bruket hade två motorlok med märket Simplex med säte i den engelska orten Bedford och det äldsta loket tillverkades 1940 med numret 8579, det andra 1948 med numret 9288. Båda loken var dieseldrivna med Dorman-motorer och det första hade använts under kort tid på ett kraftverksbygge i Krångede i Jämtland och skrotades så sent som 1976 i Finsta. Det andra loket köpte av Nabbenlunds tegelbruk utanför Vänersborg 1967 och såldes vidare 1973 till museiföreningen Risten-Lakviks järnväg där det nedmonterades 1976.

Källor:

Ericson Jan, ”Industribanor i Jämtland och Härjedalen”, 2015

Freding Mats, ”Industrilok i Uppland ”, 1991

Lantmäteriet, min karta

tegelbruk.se

Tre fångar avled under kort tid

 På Vaxholms fästning avled tre fångar inom kort tidsperiod inom några månader under 1878. Först avled  den f d artilleriristen Claes Victor Theodor Sköld som föddes 1855 i Slaka socken i Östergötland och han gick bort den 21 januari. Drygt 1 1/2 månad senare avled gardisten Johan Peter Sjöstrand som föddes i Vislanda socken i Småland i mars 1842 och han gick bort den 6 mars och dryga månaden senare gick även den f d disciplinsoldaten Carl Edvard Rylander bort. Han föddes i oktober 1833 i Norrköping och han gick bort den 3 april. Samtliga var då hemmahörande i Stockholm och de efterlämnade fem-sju kronor vilket det var drygt 75-85 kronor i dagens penningvärde.

Källa: Polisunderrättelser nr 31, 16 april 1878

Fängelse???

I den lilla tätorten Noras utkant finns denna byggnad som antagligen har varit en lada eller förvaring av eftertraktat gods. Det är galler på fönstret och som synes finns det ingen ruta utan bara galler. Det var ingen historisk skylt som beskrev vad som hade hänt ur ett historiskt perspektiv.

 

Från banorna

 FLOTTSUND

Flottsund ligger i sydligaste delen av Uppsala och åker man in på Åmynningsvägen så finns det äldre bostadshus som byggdes under 1910-talet. Ca hundra meter in på denna väg går en avstickare nerför en backe och efter ett tag kommer man fram till en lada som fungerar/har fungerat som ett båthus. Från porten till byggnaden går en kort rälsbana som man tar upp båtar med. Om den används idag finns i dagsläget ingen uppgift om och det växer lite sly på rälsbanan. Påminner om den båtbana som används i Arjeplog som har tagits upp i den nedlagda Industribaneföreningens tidskrift Spårläget (dock ej Flottsund såvitt vad skribenten känner till).

RÖRBERGSGRUVAN

Denna objekt avser en lastplats som hade en anslutning på linjen som gick fram till Lövstabruk i Uppland. Själva spåranslutningen ledde fram till Rörbergsgruvan och det var ett kort spår eftersom det var bara hundratalet meter från själva linjen till Lövstabruk. Själva Rörbrrgsgruvan ligger bara nån kilometer från Vigelsbo gruvor.

RÖJNORET

Det är en driftplats längs med den s k för Skellefteåbanan och var också fram till mitten av 1930-talet en militärmötesplats. I närheten var det en torvtäkt där det har brutits emellanåt och även spår har varit utlagda.

BRODDBO

I Broddbo som ligger i Västmanland och har haft station på järnvägslinjen Sala-Krylbo har det också funnit en torvindustri som bildades 1919. Ägare var Broddbo-Gullvalla torvströförening och den låg vid stationen på orten. Fabriken lades ner under 1940-talet och på platsen fanns det en bana med 500 mm spårvidd. Utifrån en uppgift var det ett förfallen maskinhus av sten i maj 1980.

Enligt en annan uppgift som publicerades i Småbanebladet 4/1981 var att det var även kombinerat ångsåg med torvfabriker och ägare var AB Skogsprodukter som bildades 1901.

KILSMO

Det var ett sågverk i Närke som brann ner till grunden 1978 och som först hade en hästbana med 720 mm spårvidd. Sågverket som också var en ångsåg och det var också ägare till ett motorlok av fabrikat Jenbacher Werke. Loket tillverkades 1953 med numret 209, var dieseldriven med motor från fabrikatet på åtta hästkrafter och skrotades 1965 samtidigt som sågdriften lades ner.

Matford

 Matford är inte felstavat och det är namnet på ett franskt bilmärke som var igång under några år under 1930-talet. Detta bilmärke dök upp på Modellnytt i tidskriften Nostalgia nr 4/2026. Skribenten har hört talats om flera eller många bilmärken, men Matford var en historisk nyhet för skribenten. Enligt den engelskspråkiga Wikipedia så lanserades bilmärket mellan 1934-40 och var en ihopslagning mellan det lokala firman Mathis och den amerikanska biljätten Ford (därav namnet). Själva logotypen eller märket på bilen var exakt samma som finns på Ford-tillverkade bilar. Mathis höll till i Strasbourg och tillverkade också egna bilar mellan 1910-46. Det har inte gått att få fram hur många bilar som Matford hann tillverka men enligt AI-förfrågan så var det tusentals bilar med V-8 i motorn.

Vätterns nordligaste fyr

 Vätterns nordligaste är Måkhällan och den varnar för grynnen som är cirka 350 meter söder om holmen Måkaholmen som sin tur ligger strax söder om den lilla ön Trulsan. Fyren anlades 1923 och fick AGA-ljus av den 6:e ordningen och idag har fyren elektrisk ljus. Fyrens lyshöjd är 3,3 meter!!!

Källor:

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Fyrwikin

svenskafyrar.se

Pallande av körsbär???

 En händelse som togs upp av Svenska Dagbladet den 20 augusti 1911 var en händelse som utspelades på gränsen mellan Schweiz och Tyskland. Det var en schweizisk man som var på genomresa och fick syn på ett körsbärsträd som till synes var vildväxande. Han frågade några lokala lantbrukare om han fick klättra upp i trädet för att äta körsbär. En tysk skogsvaktare dök då upp och befallde schweizaren att klättra ner och fick då välja mellan att pantsätta sin klocka eller betala 25 mark. Schweizaren fick följa med skogsvaktaren som på något sätt kände sig hotat och avlossade ett skott i luften medan det andra skottet träffade schweizaren i underlivet. Han fördes till den närmaste orten med läkare som låg i Schweiz utan till skogsvaktarens hemkommun, där beslutades att han skulle föras till Basel. Men schweizarens tillstånd blev allt sämre och dog efter ankomsten till sjukhuset i Basel. Den tyske skogsvaktaren försökte förklara att körsbärsträdet stod på schweizisk mark men att en del grenar gick in i Tyskland. Enligt Svenska Dagbladet hade det varit konflikter vid det nämnda körsbärsträdet.