Ordet huligan, engelskan hooligan

 Enligt en artikel i en möjligen slängd nummer av den engelska fotbollstidningen Football Monthly under 1980-talet skulle det engelska ordet hooligan vara efter en bråkmakare som hette Hulligan på 1890-talet och den där mannen höll på Nottingham Forest.

På hemsidan http://www.etymonline.com/ kan man läsa följande om ordets innebörd.

1890s, of unknown origin, first found in British newspaper police-court reports in the summer of 1898, almost certainly from the surname Houlihan, supposedly from a lively family of that name in London (who figured in music hall songs of the decade). Internationalized 20c. in communist rhetoric as Rus. khuligan, opprobrium for "scofflaws, political dissenters, etc."

Det försvånar mig lite grann, om jag minns rätt så var han supporter till Nottingham Forest. I denna definition så verkar det som att han kom ifrån London. Eftersom huvudstaden inte hade så bra ligaklubbar då så var det nog uppenbart att han höll på Nottingham Forest, som då låg i ligans första division. Arsenal som då hette Woolwich Arsenal spelade de flesta av sina säsonger i ligans andra division under detta decennium.

Detta svenska ordet av hooligan är huligan, enligt NE myntades ordet första gången redan 1918.
Studera man vad det står om ordet i detta uppslagsverk så lyder den historiska förklaringen följande; sedan 1918; ökad anv. från 1970-talet; av eng. hooligan med samma bet.; ev. till P. Hooligan, namn på irländsk ligist vid slutet av 1800-talet. Ja, nu helt plötsligt så var det en irländsk ligist under slutet av 1800-talet som hette så.

Ja, forskningen kring detta dilemma går nog vidare.

(Tidigare publicerat)

Lite grann om Lerum innan järnvägen

 Min far var uppvuxen i Lerum och orten fick järnväg när Västra stambanan drogs förbi socknen på mitten av 1860-talet. Numera är Lerum en kommun med drygt 30000 invånare och cirka 19000 i tätorten.

1749 hade Lerum 749 invånare som var fördelade på 345 män och 372 kvinnor, varav 130 gifta par och antalet hushåll var på 112 stycken. Det fanns dessutom en gästgivargård och två krogar på landet. I socknen fanns det 113 jordbrukare, 13 torpare med utsäde medan 11 var utan utsäde. Tio gifta män var hantverkare i socknen. Samma år föddes 22 barn, femton personer dog varav elva var under tio år och fem under ett år. Under detta år gifte sig åtta par och det såg ut att vara ett bra år.



1760 hade folkmängen gått ner till 713 invånare som var fördelade på 126 hushåll, vilket det betyder att hushållsstorleken har gått ner under 1750-talet. Om man tittar på antalet födslar(utom äktenskapliga födda barn) och dödsfall under åren mellan 1749-60 så är det följande. Tittar man i tabellen så finner man ganska snart att det var födelseöverskott under samtliga år mellan 1749 och 1760 års folkräkningar. Under denna tid så duggade folkräkningarna tätt, men det var bara två som kom under luppen.

• 1750: 39 o 22 
• 1751: 25 o 22 
• 1752: 20 o 17 
• 1753: 33(1) o 6 
• 1754: 18 o 13 
• 1755: 22 o 12 
• 1756: 23 o 18 
• 1757: 20(2) o 10 
• 1758: 23 o 20 
• 1759: 23 o 20 
• 1760: 15 o 14

För att kunna se om det var någon folkminskning under dessa år så få man titta lite närmare på folkräkningarna; 1750 hade socknen 735 invånare, 1751 770, 1754 668 och 762 invånare. Det måste har varit någonlunda stark utflyttning under 1750-talet, det är lite svårt att veta det eftersom flyttningslängderna saknas för dessa år.
1770-talets början var det svåra tider i Sverige, om man börjar med 1771 så föddes det 25 barn(sexton flickor) medan 29 personer dog av olika dödsorsaker. Nitton barn under tio år dog under året vilket det inte var en ovanlighet under 1700-talet. Nästa år var det ett födelseöverskott med 27 födda barn gentemot 20 dödsfall och det var 1773 som det var en hög dödlighet i Sverige med drygt 53 promille(Historisk statistik för Sverige) och vissa socknar hade tresiffriga tal med promille. Under detta år föddes tio barn(sex pojkar och fyra flickor) medan 27 personer dog och tio barn(sju flickor) under tio år dog under året. Tittar man lite närmare på dödsorsakerna så dog 21 personer av "hetsig sjukdom" eller brännsjuka medan rödsot som många socknar drabbades av var det ingen som dog av denna sjukdom i Lerum socken. Det var alltså en lägre dödlighet än på vissa håll i Västergötland(Winberg 1975 och Gadd 1983). År 1775 hade socknen en folkmängd på 756 personer som var fördelade på 387 män och 369 kvinnor samt hade socknen 105 hushåll. En krog på landet har försvunnit sedan 1749 medan gästgivargården fortfarande fanns kvar. 
1785 var folkmängden på 884 individer som var fördelade på 434 män och 450 kvinnor, det fanns 128 hushåll i socknen och det betyder att hushållsstorleken var på 6,91 individer per hushåll. Då har det inte varit en folkräkning i socknen på tio år och på den tiden fanns det bl a 81 gifta bönder, 27 torpare och åtta sockenhantverkare.
1800-talets början så hade Lerum 986 invånare under året 1800 och fem år senare hade folkmängden stigit till 1 045 invånare. Antalet hushåll var under året 1805 till 172 i antalet, varav tio förmögna, 64 behållna, 89 fattiga och 9 urfattiga. En familj på över femton personer var urfattiga medan ett motsvarande förmögen hushåll bestod av lika många personer. Fr o m 1802 ändrade Tabellverket konstruktionen av formulären av rapporterna och då fick man veta lite mer av varje år. Det var relativt goda år under början av seklet, exempelvis 1802 så föddes det 29 barn(varav två flickor som föddes utanför äktenskapet) och en flicka i tonåren blev moder. Elva personer dog under detta år varav fem var under tio år. 
Svåra år runt 1810 och under det svåraste året som var 1809 gick Lerum socken ihop med andra socknar i mortalitetsrapporten till Tabellverket. Vilket man kan jämföra med andra socknar i den rapport som grannsocknen Stora Lundby skickade in under detta år. Men det verkar som att Lerum med dess grannsocknar lyckades på något sätt att motverka den höga dödlighet det var då. 

• Lerum 36 födda och 35 döda 
• Stora Lundby 28 födda o 25 döda 
• Skallsjö 35 födda o 30 döda 
• Angered 18 födda o 23 döda 
• Bergum 28 födda o 31 döda

Folkmängden i Lerum var då 1 119 invånare som var fördelade på 537 män och 582 kvinnor, fördelade på 177 hushåll(antalet förmögna hushåll hade då sjunkit till två). Under detta år hade socknen ingen präst utan en kyrkobetjänt, övriga yrkeskategorier var två högre tjänstemän, fem soldater eller båtsmän, 40 bönder på egna hemman, 48 bönder på andras hemman, 36 torpare, 12 arbetsföra backstugobor, 30 personer hade upphört med eget jordbruk, 135 bonddrängar och tre lärlingar inom måleri, skrädderi samt en smed(dock inga mästare). En fabrik som tillrädde bomull fanns på orten.
Folkmängden växte hela tiden under 1800-talets första hälft.

• 1820 1 315
• 1830 1 541
• 1840 1 767
• 1850 1 920
• 1855 1 900

Under året 1855 fanns det 919 män och 981 kvinnor, 279 gifta män och 281 gifta kvinnor, 28 änklingar, 74 änkor, 316 pojkar samt 334 flickor under 15 år, men endast 24 pojkar o 51 flickor under femton år gick i folkskolan. En kyrkobetjänt som också var skollärare, 312 hushåll. Det var just under detta år som man projekterade Västra stambanans första etapper igenom området.

(Tidigare publicerat)

Byn Bolka

 Byn Bolka som ligger lite grann avsides mellan Östhammar och Öregrund har ålderdomliga drag p g a att byn är oskiftat. Bolka tillhör Börstils socken vars kyrka ligger strax utanför Östhammar i Uppland.

Båda bilderna är tagna inne byn under en snabbvisit och enligt en källa hade byn fyra skattegårdar såväl 1544 som 1577, men själva byn nämndes den första kända gången i slutet på 1300-talet. Byn har också ett flertal byggnader som var före det laga skiftet som inleddes 1859 och då fanns det nio gårdar i byn varav tre gårdar flyttades ut från byn.

Källor:

”Bygd att vårda”, Uppsala län, Uppsala,1984

Det medeltida Sverige, Uppland, Norra Roden, Stockholm, 1972

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Hogdal Jon, ”Liv och landskap i Uppsala län”, Uppsala, 1993

”Jord och järn”, kulturmiljöer för Östhammars kommun”, 1999

Pretoriakatastrofen

 Den 21 december 1910 inträffade den värsta katastrofen i den engelska gruvhistorien och en explosion skedde inne i en gruva som krävde 344 arbetares liv. Enligt den engelskspråkiga Wikipedia var det fyra arbetare som plockades upp levande. Totalt drabbades det tre gruvhål och en omkom i en fjärde gruvhål. Pretoriagruvan låg utanför Övre Hulton och Westhoughton i nordvästra delen av grevskapet Lancashire. Orsaken var att det skedde en explosion i gruvan nummer tre och det hände under jord och dagen innan hade taket rasat in i en del av gruvan, vilket gjorde att gas bildades som senare exploderade. Elfsborgs Läns Tidning som utkom den 3 januari nämnde att man hade dragit upp 250 kroppar ur gruvan och det under en tidsperiod då det hände några svåra gruvolyckor. Den 30 november 1909 skedde den svåraste gruvolyckan i USA med 259 omkomna i en brand i Cherry i Illinois. Den 20 maj 1911 omkom 40 arbetare i en explosion i en kolgruva i Ryssland.

Källor:

Elfsborgs läns Tidning 3/1-1911

Sydsvenska Dagbladet 7/1-1911 (kb.se)

Wikipedia engelskspråkiga 

Notiser

 Målvakten Coggins

Målvakten Billy Coggins stod i samtliga 42 ligamatcherna  när Bristol City vann division 3(Södra) säsongen 1926-27 och skulle senare vinna meriter för Everton.

Källa: Wikipedia engelskspråkiga 

Antalet intagna på Enköpings Hospital

De personer som var intagna på Enköpings hospital 1760 var arton kvinnor och sju män. Tio år senare var antalet 17/5 och 1780 var det 10/4.

Källa: Mats Morell, ”Studier i livsmedelkonsumptionens historia”, Uppsala, 1989 

Timglaset i Kungsåra kyrka

Timglaset som står på predikstolen i Kungsåra kyrka i Västmanland skänktes av en skeppare 1705.

Källa: Gunnar Redelius, ”Kungsåra kyrka”, Västerås, 1980

Allsvensk anknytning

När IFK Göteborg vann division 2 (Södra) 1976 efter sex säsonger i näst högsta divisionen så mötte de följande klubbar med allsvensk anknytning (både före o efter detta år); Helsingborg IF, Jönköping Södra, Norrby, GAIS, IFK Malmö, IS Halmia, Råå IF och Motala AIF.

Källa: svenskafotbollsklubbar.se

49,9 sekunder på 400 meter

En ung man med efternamnet Engdahl sprang på 49,9 sekunder på 400 meter i samband med klubbmatchen Järva-Sundbyberg på Östermalms IP.

Källa: Idrottsbladet 43-44, 17 april 1925

Tornet till Skepptuna kyrka

När tornet till Skepptuna kyrka i Uppland tillkom under 1400-talet så hade man Uppsalas Domkyrkas dåvarande kyrkotorn som förebild, man antar att det inte var så billigt och tornet var påkostat.

Källa: Ingeborg Wilcke-Lindqvist, ”Skepptuna kyrka”, Eskilstuna, 1998

En av Närkes äldsta kyrkor

En av Närkes äldsta kyrkor i Glanshammars kyrka öster om Örebro och har sina äldsta delar från 1100-talet.

Källa: Broschyr om kyrkan

Tysk militärt hjullåspistol

Vapen med hjullås tillverkades i drygt hundra år fr o m 1500-talet och även senare kom det skjutvapen med hjullås. En tysk hjullåspistol tillverkades omkring 1640 med okänd kaliber, piplängd och totallängd som var till för armén.

Källa: Chris McNab, ”Skjutvapen”, 2011

IFK Uddevalla 

Denna klubb spelade sina två allsvenska säsongerna 1925-26 och 1926-27, klubben gjorde sin debut säsongen 1924-25 (enligt svenskafotbollsklubbar.se deltog klubben i seriespel även under 1910-talet) och har även spelat 16 säsonger i gamla division 2, 1 i den nya, div 2; 12 i gamla o 2 i nya, 34 i division 3, 35 i division 4 och en i division 5.  Under de senaste åren vann klubben Division 2 (Norra Götaland) 2013 och åkte ur division 1(södra ) sedan klubben hade slutat sist av 14 klubbar.

Källor:

Bolletinen 1/2026

fotbollsdata.se

svenskafotbollsklubbar.se

Nittsjö Keramiktillverkning

Utanför Rättvik ligger Nittsjö där det förekommer keramiktillverkning och tidigare har det varit ett tegelbruk. Allt startades av Carl Jakob Westergren 1843 och en större byggnad byggdes 1896. Året efter grundades ett bolag och tillverkning av keramik övertogs av Kullbergs Kalkförädling 1915, tegelbruket var då redan nedlagt. En bana med 500 mm spårvidd gick till ”lerberget” som totalt blev tre kilometer långt börjades att anläggas 1890 och 1896 fick en förbindelse med Åkernäs lastplats längs med järnvägslinjen till Mora. Banan till Åkernäs revs 1915 och utanför byggnaden finns det en spårstymp med två vagnar på. Bilderna togs av skribenten under resan till Dalarna i juli 2026 (Källan är Mats Freding bok ”Industrijärnvägar i Dalarna” från 2014)

Se även; https://okandahandelser.blogspot.com/2025/07/kullsberg.html?m=1

 

Två självmål i Liverpoolderbyt

 Den 4 mars 1972 tog Liverpool emot Everton inför 53 922 åskådare på Anfield Road och de två första målen gjordes av spelare i Everton till Liverpoolfansens stora glädje, det första kom efter 30 sekunder genom Tommy Wright (som gick bort tidigare i år). Det andra självmålet gjordes av John McLoughing i den 66:e matchminuten och åtta minuter gjorde Chris Lawler det tredje målet bakom Evertonkeepern Gordon West. Strax innan matchens slut gjorde Emlyn Hughes 4-0 och fastställde därmed slutresultatet.

Källa: lfchistory.net