Fältspatbrytning på Örskär

 Fyrplatsen på Örskär skall inte denna text handla om utan att det har förekommit fältspatbrytning på denna lilla ö också. Enligt Fornminnesregistret finns det ett sådant brott på norra sidan av ön och måtten är 30x15 meter, bestående av två bro (lika många skärvstenshögar). Detta brott eller denna gruva ligger cirka sjuhundra meter ifrån fyren och det som dominerar i brotten är röd granit. De båda brotten är mellan 1-2 meter stora, djupa och breda, enligt uppgift som inventarna fick 2007 var att det varit försök till pegmatitbrytning på ön.

Källor:

Fornlämningsregistret Riksantikvarieämbetet 

Stephens Michael m fl, ”Malmer, industriella mineral o h bergarter i Uppsala län”, 2006

Från banorna

 MURBERGSVIKEN

Ca tre kilometer norr om Härnösand ligger detta objekt och där fanns en gång i tiden lastplats, därifrån gick ett stickspår på cirka 475 meter till SCA Pelletsfabrik. Okänt om denna fabrik hade egna spår eller egen dragkraft.

BERGEGROPEN

Ligger ca nio kilometer norr om det föregående objekt och spåret till närliggande grusgrop är numera riven.

AMHAGEN

Det var en liten torvindustri i Småland och ett landskap som har haft stort antal torvbanor varav flera av dem har kört med egna lok. I Amhagen anlade Nyhems Torv- och Torvströfabrik denna lilla torvindustri 1935 och en kort bana med spårvidden 600 mm gick ut till mossen. I mitten av 1960-talet förekom endast sporadisk verksamhet på platsen.

GIMO

Förutom ett objekt med lokdrift så fanns det ett mejeri som hade spåranslutning med Dannemora-Hargs Järnväg och som var igång iallafall i början på 1900-talet.

GYTTORP

Banvallarna efter bl a sprängmedelsfabriken är lätta att finna och i synnerhet dessa som har gjorts om till bilvägar, i så fallet med Gyttorp.

FALKÖPING

Hos Falköpings terminal finns det fyra lok som alla tillverkades 1989-91 och är blåfärgade.

”Air Dome”

Bilden är hämtat ifrån Bryon (correct) Butlers bok ”The Official illustrated history of the Football League 1888-1988 och visar en tält med namnet Air Dome. Denna användes på Leicester City förra arena Filbert Street för att skydda planen ifrån vädrets makter. Den användes mellan 1971-72 och det tog två timmar för femton man att såväl sätta upp som ta ner den varje gång. Fyra fläktar krävdes att Air Dome skulle fylla upp sin funktion.

 

Sirius i uppsvenska serien 1915-16

 Säsongen 1915-16 blev Sirius 5:a av sju klubbar i den uppsvenska serien och på tolv matcher vann de fyra medan tre slutade oavgjort. Mot seriesegrande Westermalm föll Sirius med 1-4 på hemmaplan medan de slog dem på bortaplan med 2-0. Jumbon Falun IK tog sin enda seger för säsongen genom att hemmabesegra Sirius med 3-2 medan de föll med 1-6 i Uppsala. Sirius målfacit under denna säsong var 25-23 och med sina elva poäng blev det en klar marginal ner till nästjumbon IFK Gävle. Mot Hammarby föll de med 1-4 på hemmaplan men vann med 2-1 på bortaplan.

Källa: https://www.sodertaljefotbollen.eu/herrar.html

Barn drunknade i en märgelgrav

 Två systrar som vaktade gäss medan de lekte vid kanten av en märgelgrav på egendomen Laxmans Åkarp i Skåne och var döttrar till en husman i Stävie socken i samma landskap. Detta hände i juni 1871 och ingen märkte att flickorna hamnade i vattnet i märgelgraven trots att det var många som arbetade på trädesåkrarna på båda sidor av märgelgraven.

Källa: Dagens Nyheter 15 juni 1871 (kb.se)

Vapensmeden Benjamin Griffin

En kort artikel om Benjamin Griffins hagelbössa med flintlås finns i nedanstående länk och däremot är det svårare att ta reda på vem han egentligen var.

https://okandahandelser.blogspot.com/2025/02/en-av-varldens-aldsta-hagelbossor.html?m=1

Söker man på ”Benjamin Griffin gunsmith” får man upp ett auktionssidor som såväl nämner honom och hans son Joseph som också var vapensmed. Enligt Olympia Auctions blev han lärling hos Samuel Harrison 1719 och fyra år senare utförde han sitt mästerprov. Sedan blev han godkänt för att utföra tester på The Gunmakers mellan 1724-31 innan han blev egen vapensmed. 

Läser man på;

https://royalarmouries.org/collection/object/object-14935

Så får man veta att han och hans son Joseph höll till på New Bond Street i London fr o m omkring 1830 och fram till 1880. Tittar man på t ex National Trust Collectors så fick man att han fick fram ett vapen 1770. 

På;

https://researchpress.uk/wp-content/uploads/2024/10/rpl004-english-welsh-gunmakers-1550-1850-v2410.pdf

Finns en lista över engelska och walesiska vapensmeder och med utan innehållsförteckning i början så kan det tar lite tid med att leta igenom 334 sidor i pdf-format som är baserat på grevskap i bokstavsordning.

Enligt denna; https://www.internetgunclub.com/hd/historicalresult.php?id=68057&country=United+Kingdom&area=london&firstname=&surname=&text=&currentpage=45

Var han född omkring 1705 och dog 1783, hans son Joseph föddes 1727 medan hans läromästare Harrison var ifrån Birmingham.

Forsa Tegelbruk

 Forsa Tegelbruk låg strax väster om Hudiksvall och låg vid Hedsta där det anlades 1921 och bruket köpte in maskineri (bytte mot sitt tolvtumstegel enligt Dellenportalens hemsida) ifrån det nedlagda Norrby tegelbruk i Räveln (Håsjö) som lades ner 1915. Först var tillverkningen blygsamt för att sedan expandera såväl under 1940-talet som 1950-talet. En modernisering skedde omkring 1957 när nytt maskineri köptes ifrån Alnö Tegelbruk utanför Sundsvall. Sedan skulle det vända för bruket i negativt riktning och 1967 lades det ner för att under nästföljande år gå i konkurs. En järnväg med spårvidden 600 mm anlades 1921 och var då drygt hundra meter långt. I slutet på 1930-talet förlängdes banan till 300 meter till ett nytt lertag och motorlok började att användas. Banan nedlades med fabriken och revs upp. Det har funnits fem motorlok hos Forsa Tegelbruk och två av dem tillverkades av Olssons Mekaniska Verkstad i Hudiksvall, ett av loken tillverkades runt 1937 och det andra 1945 (det är inte mycket känt om dessa förutom att det var bensindrivna). Ett lok som tillverkades av Sala Maskinfabrik har inte gått att skriva någonting om och det fanns inte med i auktionen 1967 utan loket stod kvar ute i terrängen. Under 1960-talet användes ett motorlok av märket Deutz och sedan som avslutning ett motorlok på 14 hästkrafter som tillverkades av motorloksavdelningen på Orenstein & Koppel i Berlin. Loket tillverkades 1939 med numret 11429 och fanns först hos en flottningsförening i Näcksjö i samma landskap. Det köptes 1961 och såldes liksom Deutz-loket till en privatperson i Söderhamn. Loket hamnade så småningom hos maskinsamlaren Claes Nilsson i Skyttorp norr om Uppsala.

dellenportalen.se

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Freding Mats, ”Industrilok i Gästrikland & Hälsingland ”, 1992

Källnot: Oreinstein & Koppel-loket finns på en kort filmsnutt från hösten 2012 när Industribaneföreningen besökte Claes Nilsson i Skyttorp.

https://stephannium-mm.blogspot.com/2012/10/ett-par-filmer-fran-skyttorp.html?m=0