Svärdsjö kyrka

 

Svärdsjö kyrka ligger några mil utanför Falun och bilden togs i juli i år och de äldsta delarna av kyrkan är ifrån 1200-talet, en dopfunt av kalksten är ifrån detta sekel. Kyrkan har också blivit omgjord sedan dess och det råder delade meningar om det har funnits en föregångare till den nuvarande kyrkan som anses vara byggt under 1600-talet (samma sekel då en restaurering utfördes på kyrkan). När skribenten besökte kyrkan så höll den på att stängas och ingen kyrkobeskrivning kunde hittas. Detta är samtidigt det 2000:e artikeln/notisen som publicerats på den historiska bloggen och ingen artikel skrivs om det. Bloggen fyller 20 år nästa år, det kanske blir en minnesartikel då istället.

Europacupfinalen 1960

 Real Madrid vann de fem första finalerna av Europacupen med start 1956 och finalen 1960 var den sista i ordningen, 1961 års final vann Benfica. Finalen 1960 som spelades den 18 maj inför hela 127 621 åskådare på Hampden Park i Glasgow och den totala publiksiffran för denna turnering var 2 780 000 på 52 matcher (gav ett publiksnitt på 50 545 per match). Europacupen var en turnering för klubbar som hade vunnit ligan och en föregångare till dagens Champoins League. I finalen mötte det spanska laget Eintracht Frankfurt och det blev en målrikt final, Real Madrid vann med 7-3. Ungraren Farenz Puskas gjorde fyra målen varav ett på straff och tre av dem kom i andra halvlek (inklusive målet på straffen). Alfredo Di Stefano gjorde tre mål på Frankfurts målvakt Egon Loy (avled i maj i år, 95 år gammal). Erwin Stein svarade för två av målen för Frankfurt medan den andra målskytten var Richard Kress som gjorde det första målet efter 18 minuter. I kvartsfinalen åkte Wolverhampton ut mot Barcelona medan IFK Göteborg åkte ur mot Sparta Rotterdam i den första omgången.

Källor:

Oliver Guy, ”The Guinness book of wolrd’s soccer”, Enfield, 1995

Soar Phil m fl, ”The Hamlyn in World Encyclopedia of Football”, London, 1984

Wikipedia engelskspråkiga 

Torpen Fjällen

 Om man åker på den mindre vägen ifrån Jumkil kyrka som man kan senare ta sig till grannsocknen Åkerby. Ca 1,2 km ifrån vägskälet vid Jumkil ligger idag ett betesmark och där låg tidigare ett antal torp som inte har ett spår efter idag. Platsen ligger vid sluttningen mellan vägen (ej 272) och Jumkilsån och torpen skall har tillkommit under senare tid, själva ortnamnet är Fjällen. Skribenten har själv varit på platsen när inga kor har funnits på platsen.

Källa: Fornlämningsregistret, Riksantikvarieämbetet 

Lingonbacka Pappersbruk brann ner

 I mitten på juli 1879 rapporterade flera tidningar om branden som förstörde pappersbruket i Lingonbacka (Järlåsa socken, Uppland) som inträffade i slutet på juni. Branden var under natten mellan 27-28 juni och det tog ett tag innan rapporten kom fram till kronolänsmannen Agrell som bodde 3-4 mil ifrån pappersbruket, orsaken till detta var förändrade postrutter. Pappersbruket var sammanbyggt med sågen och mjölkvarnen brann ner till grunden medan övriga bebyggelsen klarade sig. Branden upptäcktes vid tvåtiden på natten och hur den hade uppkommit hade det inte gått att utreda då. Ägaren hade åkt in till Uppsala med sin familj på dagen och natten som kom var de inte hemma. Pappersbruket var iallafall försäkrat och än idag kan man se ruinen eller resterna av bruket.

Källa: Tidningen Upsala 17 juli 1879 (kb.se)

Laholms tegelbruk

Danskarna bedrev ett primitivt tegelbruk under 1500-talet då Halland var danskt. Den industriella verksamheten drogs igång 1885 och låg strax söder om stationen. Aktiebolaget bildades 1909 och bruket var igång fram tills nedläggningen 1951, man tillverkade murtegel för det mesta. Brukets järnvägshistoria är det inte mycket känt förutom att det två korta smalspårsbanor med längd av 200 meter vardera, inga lok är kända.

Källa: Janis Priedits, ”Industribanor i Halland, del 5, ÖSJ-Bladet, 3/2011

Bodde i en grotta

 Han kallades för ”Lasse i berget” och hette egentligen Lars Eriksson, han föddes 1828 och han bodde tillsammans med sin fru Inga tills sin död 1910. 

Från Fornlämningsregistret;

Sentida bebyggelselämning "Hus" 9x2 m. (Ö-V). Upp- murat avkalkstenshällar med stora kalkstensskivor till tak under ettklipput- språng "Huset" är 2,6 m h. har tre fönster- och ettdörrhål samt består av två små rum med en eldstad i varje. Denfjärde väggen i huset utgörs av klippan. I "huset" bodde "Lasse iberget" under slutet av 1800-talet och fram till 1910 -Skyltadoch restaurerad-.

Han var en beryktat man som levde på tjuvjakt och enligt uppgift var han också avskydd, han hade inga vänner alls under sitt liv. Hans grotta ligger Husaby socken vars kyrka är berömt för sitt mäktiga utförande och inte så långt ifrån kyrkan ligger antagligen dopplatsen för Olof Skötkonung. Hans grotta är fornminnesmärkt och ligger i socknens västra del, nära gränsen till grannsocknen Källby. Hans fru gick bort 1908 och han två år senare, efter hans död vandaliserade hans bostad till oigenlighet. Den grotta som finns nu är en rekonstruktion och idag kanske han ser med mer förmildrande omständigheter än det var under hans levnadstid. Han kallats också för Sveriges sista grottmänniska.

Källor:

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/kulturmiljoer/lasse-i-bergets-grotta.html

https://sverigereportage.com/2022/07/16/__trashed/

Offren för Ådalshändelsen

 På kyrkogården till Gudmundtrå kyrka utanför Kramfors finns gravvården efter fyra av fem personer sköts ihjäl av militären i samband med skotten i Ådalen 1931. När man går till kyrkan ifrån parkeringen och genom stigporten så ser man gravvården rakt fram. Bilderna är tagna i juli 2022!