Donators åtta segrar på raken

 I mitten av 1990-talet började en segermaskin att husera på Sveriges nordligaste travbanor och kusken var Jan Norberg, iallafall körde han Donator ett flertal gånger. Donator var en brun valack som föddes 1992 efter Chauncey Lobell och Pershing-dottern Flying Away. Hans mor tillhör samma syskonskara som Ata Prince som föddes 1990 med Ata Star L som fader. Hans egen mor lämnade fem avkommor och samtliga kom till start, det var inga stjärnor direkt. Men det var Röbäckarn som tjänade in 319 450 kronor och han vann sju av 92 starter (efter Count’s Pride), enda stoet var Donera som vann 5 av 47 starter (far Sugarcane Hanover), hennes helbror var Donation som vann 4 av 28 starter och Norrland (efter Viking Kronos) som vann 7 av 52 lopp. 

Donator startade vid 71 tillfällen med segerraden 18-18-9 och tjänade in 922 950 kronor, med prissumman ligger han på fjärde plats bland faderns 141 startande svenskregistrerade avkommor. Han gjorde dock sin sista start den 3 oktober 2002 på Bergsåker och blev då femma, den sista segern togs den 31 juli 2001 på Umåker. Men det var under sviten på åtta segrar som denna artikel kommer att avslutas med. Den 26 juni 1996 diskades han p g a galopp på Solänget och därefter inleddes sviten. Den första segern kom den 4 juli på Boden och han vann på tiden 1.17,4 på 2140 meter, kom då före Floxi och Resurrection.

Övriga vinster)

Solänget 17/7; 1.19,0 på tung bana från sjunde spår

Dannero 25/7

Umåker 8/8 o 16/8

Solänget 29/8

Bergsåker 19/9

Skellefteå 14/10

Sviten avbröts i ett lopp inom rikstoton (V75) på Bergsåker den 30 november och startade då från spår 10 med bilstart. Han blev då tvåa bakom Bambino D’Hilly med Tommy Hanne i sulkyn. Efter detta lopp blev Donator borta ifrån travbanorna i drygt ett år. Lite kuriosa kan också meddelas, under V75 på Bergsåker fick en ensammen vinnare sexton miljoner kronor.

Källor:

blodbanken.nu

Svensk travsport

Egen anteckning

Källnot: Loppen finns med i denna film;

https://m.youtube.com/watch?v=lJImOb-2LyY&pp=ygUTVjc1IDE5OTYgQmVyZ3PDpWtlcg%3D%3D&ra=m

En betydande järnvägsman

 I april 1967 kom beskedet att Lars Ramstedt hade avlidit och han var en av de betydande i Svenska Järnvägsklubben, men han var också med inom järnvägen inom olika former. Han var baningenjör i såväl Borås som i Nässjö och hade olika befattningar inom järnvägsstyrelsen. Inom järnvägen inledde han på den 9:e bansektionen i Göteborg 1943 efter sin examen på KTH och han ansåg vara kunnigt. Enligt de två källorna som används i denna artikel så var han en betydande person där han vistades. Han var också styrelseledamot i Svenska Järnvägsklubben under 1960-talet och var väldigt intresserat av järnvägshistoriska frågor. Han blev inte gammal och var endast 48 år när han gick bort. Tyvärr var inte skribenten ens påtänkt när det tragiska beskedet kom och ändå har man har hört lite grann om honom samt läst om honom. Idag är väl inte så många som minns honom antar jag, men han var omtyckt av de som var samtida med honom och enligt en av källorna var han omtyckt. Han ligger begraven på Norra Begravningsplatsen i Stockholm och ligger i en familjegrav, gravrätten kommer att vara för all framtid. 

Källor:

Järnvägsteknik 4/1967

svenskagravar.se

Tåg 5/1967

Målexplosion i Stockholmsderbyt

 I ”Sportnotiser 8” som publicerades den 13 augusti 2013 finns en notis om att Djurgården bara gjorde 37 mål på 22 matcher  i Allsvenskan och trots detta vann de med 9-1 mot Hammarby och 7-1 mot Örgryte. Matchen mot Hammarby spelades inför 8 768 åskådare på Fotbollsstadion den 13 augusti 1990. Redan efter 38 sekunder gjorde Hammarbys Bo Larenius ett självmål och sedan rullade det på. Djurgården trummade alltså på och blev 5:a i Allsvenskan medan Hammarby slutade sist. Jens Fjällström, Thomas Martinsson gjorde två mål vardera för Djurgården och Hammarby kunde spräcka nollan när det stod 0-7 till Djurgården.

Källor: 

Aisiö Martin, ”Hundra år med allsvensk fotboll ”, 2011

https://www.hifhistoria.se/

Finnerrödja skogsjärnväg

Finnerrödja ligger nästan på gränsen mellan Västergötland och Närke, alltså den nordligaste delen av Västergötland. Syftet med järnvägen var att frakta virke mellan Skagersholms bruk till en brygga vid sjön Skagern och järnvägsstationen i Finnerrödja (Västra stambanan). Enligt uppgift fanns det ett sågverk i närheten av stationen i orten och även ett annat sågverk som numera är ombyggt till bostad. Själva järnvägen som hade spårvidden 600 mm anlades under åren 1899-1900 och huvudlinjen blev 5,7 km, det anlades ett par stickspår. Mellan 1899-1901 användes hästar och oxar för att dra vagnarna, trafiken bedrevs endast under somrarna. År 1901 inköptes ett begagnat ånglok ifrån agenturen Carl Ström i Stockholm och loket tillverkades av den tyska firman Märkische Lokomotivfabrik i Schlachensee och hade i början använts vid dubbelspårbygge i Tyskland. Tillverkningsåret var 1897 med tillverkningsnumret 200 och det vägde sex ton samt med axelföljden B (två drivhjul). Under tiden i Finnerrödja var loket också utlånat till Laxå-Röfors järnväg för bygget av bispåret mellan Röfors-Västra Laxsjön 1918. Finnerrödja skogsjärnväg nedlades 1921, den börjades att rivas två år senare och ändå tog det ända till 1934 då allt var klart. Loket skrotades på Laxå mekaniska verkstad i slutet på 1930-talet och det hade stått avställt där sedan 1924. Det mesta av frakten skedde i början av järnvägens drifttid för att sedan mattats av allteftersom. Under 1902 fraktades det 12 904 ton gods på banan, 1910 var det 4 429 och under 1921 (det sista året) 1 042 ton.

Källor:

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

Freding Mats, ”Industrilok i Västergötland ”, 1984

Ljungqvist Torbjörn, ”Finnerrödja-Skagerns järnväg”, i ”Skogen tar tåget”, 1992

Ramström Annica, ”Finnerrödja såg och kvarn”, 2018 (pdf)

Målskytt av rang

 Joe Baker som föddes egentligen i Liverpoolförorten Woolton i augusti 1940 och inledde inte sin fotbollskarriär i den engelska utan i den skotska ligan. P g a att hans mor var ifrån Skottland så växte han upp i denna del av Storbritannien och inledde sin karriär för Edinburgh-klubben Hibernian. Han var en fruktat målskytt som gjorde 103 mål på 117 matcher för the Hibs och vann skytteligan vid två tillfällen, säsongen 1959-60 gjorde han 42 mål vilket är klubbrekordet.

När han var 20 så såldes han för 75 000 pund till Torino och där blev han klubbkamrat med en annan skotte som hette Denis Law (från Manchester City, vann senare ligan för Manchester United). I Italien blev det endast sju mål på 19 matcher under åren 1961-62 och flyttade sedan till England för spel i Arsenal. Där blev det 93 mål på 144 matcher mellan 1962-66 och sedan blev det 41 mål på 118 matcher för Nottingham mellan 1966-69. För det engelska landslaget gjorde han tre mål på åtta landskamper mellan 1959-66 och han spelade under två förbundskaptener som Walter Winterbottom och sedan Alf Ramsay (den sistnämnde ledde England till VM-guldet 1966).

Baker fortsatte sedan med spel under kortare perioder i olika klubbar och han spelade då för Sunderland, Hibernian igen och avslutade karriären för Raith Rovers 1974. Baker var en fruktat målskytt men också underskattat och hans tid i Torino var inte heller så lyckat. Han var manager för den mindre ligaklubben Albion Rovers vid två tillfällen under 1980-ralet.

Källor:

https://www.historical-lineups.com/

Hugman Barry, ”Football League players records 1946-88”, London, 1988

Wikipedia, engelskspråkiga 

Källnot: Läs även denna artikel om Joe Baker och andra spelare från de brittiska öarna som har varit i Italien på https://thesefootballtimes.co/2018/12/07/how-joe-baker-one-of-britains-most-underrated-strikers-saw-his-career-turn-after-a-tumultuous-year-at-torino/

Runhällens Bois

 Runhällens Bois är en fotbollsklubb tillhörande Heby kommun i västra Uppland och denna klubb bildades 1936 (men en föregångare fanns i cirka tio år innan klubben bildades),  den kommer ifrån orten med samma namn. Klubben kom i seriespel under säsongen 1937-38 och blev då tvåa av fem klubb i en serie för nordvästra Uppland. Säsongen 1956-57 vann klubben division 5 (Upplands västra elitserie) på tio klubbar och kom då med i division 4 (Uppland). De mötte då bl a Sirius, BK Vargarna, Enköpings SK (som vann serien 1958), Gimo IF och IK Rex som är mera de kända klubbarna i Uppland. Samtidigt gjorde seriesystemet till vår-höst och 1959 blev klubben femma i division 4 (deras främsta placering någonsin) och denna säsong vann Sirius serien. Säsongen 1960 åkte de ur fyran och därefter har Runhällens BoIS mestadels pendlat mellan femman och sexan. Lite kuriosa är ju när klubben spelade i fyran hade de av Gösta Dunker som själv spelade i 161 allsvenska matcher för Sandvikens IF mellan 1924-36 samt 14 landskamper under denna tid.

Källor:

https://okandahandelser.blogspot.com/search?q=Runh%C3%A4llens&m=0

https://salahebyfotboll.se/2017/11/12/har-har-ni-historien-om-runhallens-boll-och-idrottssallskap/

svenskafotbollsklubbar

Svarta fläckar i ett odlingslandskap

 Ryda socken utanför Vara i Skaraborgs län(utifrån det gamla länsindelningen) finns det tre små områden söder om kyrkan finns det "svart fläck" på sammanlagt fem (varav tre jämsides med varandra)i fornlämningsregistret. Det rör sig om fornlämningarna 107, 106 och 105 om man går från väst till öster. Det är längs med en mindre väg i ett odlingslandskap. Dessa har olika storlekar och det är den västligaste "fläcken" som är en av de större, från fornlämningsregistret; Svart fläck oval ca 100x70 m med svart sandjord, intill 70 cm högre än omgivande plana mark. Uppgiftslämnare: Torbjörn ochAnders Johansson på Stommen. Området är ljusare på 1981 års flygfoto och som en mörkare fläck på 1961 års ekonomiska karta. Likaså är det samma som finns med två fornlämningar norr om dessa efter den nämnda vägen har svängt av norrut i 90 graders vinkel(96 och 97 i fornlämningsregistret för Ryda socken).

(Tidigare publicerat)