torsdag 19 november 2026

Rimbo stationsmiljö idag




Rimbo var en gång i tiden en järnvägsknut på den uppländska landsbygden och där järnvägarna gick åt fyra olika håll. Det var mot Stockholm där Roslagsbanan slutar vid Kårsta runt en mil ifrån Rimbo. Sedan mot Uppsala, norrut mot Edsbro och vidare mot Hallstavik samt den linje som revs först mot Norrtälje. Den sistnämnda linjen hade eldrift och revs i slutet på 1960-talet. Samtliga spår i Rimbo var smalspåriga med 891 mm och det sista smalspåriga godståget som gick mellan Uppsala Ö och Hallstavik (drygt tio mil) under sommaren 1977. Då hade normalspårigt järnväg anlagts mellan Hargshamn och Hallstavik (då kunde godstågen går ifrån Örbyhus istället). Titta även på Höstångan som skribenten deltog i oktober förra året.


 

onsdag 18 november 2026

Tegelbruket vid Gnista

 Uppsala och i dess närhet har det funnits ett flertal tegelbruk och ett av dem låg i Gnista vid sydöstra hörnet av stan. Lertaget öppnads 1946 av AB Lergropen som sin tur var ett dotterbolag till ett i Karlskrona hemmahörande bolag. Lertaget köptes av Upsala-Ekebu 1955 genom övertagande av Lergropen och själva driften hade dessutom varit inställt under några år. Överflyttning av maskiner, räls och rullande materiel hade då flyttas över ifrån det nedlagda tegelbruket i Kungsängen. Järnvägen på tegelbruket var den sedvanliga med spårvidden 600 mm och AB Lergropen lade ut en kort bana redan 1946, men själva lokdriften kom igång först 1957. Banan var som mest drygt 800 mm långt och motorloket som hade blivit tillverkat av den tyska firman Orenstein & Koppel omkring 1937 hade varit på olika tegelbruk i Uppsala sedan dess. Det hade en motor ifrån firman på elva hästkrafter och drevs av diesel, var i tjänst fram till början av året 1970 och blev skrotat ett par år senare.

Källor:

Agius Roland, ”Industriepoken i Uppsala”, 2017
Freding Mats, ”Industrilok i Uppland”, 1991

Långtoras befolkning 1915

 Långtora socken ligger i Uppland och under året 1915 hade socknen 607 invånare fördelade på 301 män/pojkar samt 306 kvinnor/flickor. Under detta år föddes det 14 barn i denna socken medan tio personer avled. Det var en folkminskning från föregående år då Långtora hade 652 invånare och det föddes färre barn gentemot 21 året innan medan antalet avlidna personer minskades med fyra.

Källa: SCB, summariska folkräkningar

onsdag 11 november 2026

Historisk kåseri

 Historia kan man skriva på olika sätt och det finns flera typexemplen på denna historiska blogg. I denna månad har det blivit publicerat hur många turister besökte Visby och ortens främlingsbok blev i sin tur en oumbärlig källa som även kan användas idag (typ 120 år senare). 
Under sommaren 1891 gick två pojkar ombord på en eka som strax efteråt flyt ut i Vänern med vindens hjälp. Naturligtvis blev dessa två pojkar saknade innan de påträffades döda i ekan av en skeppare flera dagar senare.
Nyligen skrevs det om det gåtfulla fartyget Mary Celeste som påträffades utanför Portugals kust i slutet på 1872 och varför hade besättningen lämnat fartyget? Hoppade alla överbord sedan kaptenen hade ropat någonting och frågorna är många, tyvärr så kommer vi aldrig få ett svar.
Det har i alla tider inträffat att folk har drunknat och  under sommaren 1871 drunknade två systrar i en märgelgrav i Skåne, detta skedde när många arbetade runt omkring märgelgraven. Det finns mycket att skriva om inom ämnet historia.

söndag 8 november 2026

Turister på Gotland

 Under sommaren 1901 besökte Gotland av 150 tyskar, 50 engelsmän, 50 finländare, 40 amerikaner, 20 danskar, 10 norrmän, 6 ryssar och fem fransmän. Det var utifrån Visbys turistbyrås främlingsbok som var källan till dessa uppgifter och denna främlingsbok upptogs av drygt 800 namn på personer som hade besökt staden.

Källa: Dagens Nyheter 18 september 1901 (kb.se)

Två pojkar vinddrivna på Vänern

 I början på juli 1891 rapporterade ett flertal tidningar om att det var några barn som hade hittat/stött på en gammal lasteka som låg vid strandkanten. Händelsen utspelades i trakterna av Värmlandsnäs och barnen drog ut ekan ut i vattnet. Vinden tog med sig ekan och två pojkar i tioårsåldern blev kvar på den. Först flera dagar senare påträffade en skeppare en eka med två döda barn som låg i den. Nyheten hamnade hos flera tidningar, bl a Uppsalatidningar och denna artikel är dock baserat på källan.

Källa: Wadstens Läns Tidning 2 juli 1891 (kb.se)

Motorloken vid Sillbo Tegelbruk

 Sillbo Tegelbruk blev tidigare behandlat på denna blogg under fjolåret och bruket har haft två motorlok. En bana med 600 mm spårvidd började att anläggas under mitten av 1920-talet. Det första loket var av okänt tillverkning och det hade en bensindriven motor som tidigare suttit i en båt, enligt uppgift byggdes loket på en lokal smedja. Det andra loket tillverkades av Sala Maskinfabrik 1939 med numret 143. Detta lok hade kommit ifrån tegelbruket i närliggande Heby 1951 och tre år senare skrotades loket.

Källa: Mats Freding, ”Industrilok i Uppland”, 1991

Källnot: https://okandahandelser.blogspot.com/2025/05/sillbo.html?m=1