Första Elitloppet

 Den sista söndagen i maj varje år brukar Elitloppet gå av stapeln på Solvalla och denna lilla artikel kommer enbart handla om den första upplagan av tävlingen. Den första upplagan gick dock inte under maj utan den 14 september och priset då var 30 000 kronor till vinnaren.

Loppet körde i två heat på 1600 meter och då var det inga kvalheat utan samtliga deltog i båda loppen. Det var den då sjuåriga fuxiga hingsten Permit som vann båda heaten och tog då hem segern, det första heatet kördes på 1.18,6 och det andra på 1.17,3. Tvåa i första loppet kom Magnifik med Tage Stridsberg i sulkyn medan i det andra heatet så kom detta ekipage på femteplats. Den svenska legendariska stoet Frances Bulwark som vann 80 av 130 lopp blev 4:a i det första heatet medan det andra slutade på en andraplats. Rollo som slutade 3:a i båda heaten slutade förstås på denna placering och Rollo som föddes i USA 1945 (blev tvåa i Hambletonian), blev avelshingst i Sverige med 418 avkommor. Frances Bulwark som kördes av Sören Nordin vann nästa års Elitlopp. I slutställningen blev Magnifik 4:a och Iran Scott 5:a.

Permit kördes under denna Elitloppet av tysken Walter Heitmann som levde mellan 1904-80 och Permit startade vid 124 tillfällen och vann 58 lopp. Han tävlade mellan 1948-54 och sprang in 460 000 D-Mark och under året efter vann han Prix D’Amerique samt blev trea i Elitloppet. Han blev far till 324 kända avkommor varav tio var svenskregistrerade och bland hans lilla svenska skara så lyckades Amit H bäst, som treåring vann han Kriteriet 1960, blev tvåa i Derbyt 1961 och vann 15 av 126 lopp. 

Källor:

blodbanken.nu

Wikipedia svenskspråkiga 

Ångslupen Prins Carl

 Den tråkiga händelsen som utspelades under en natt i maj 1900 skulle ta för stort utrymme. Men det går att skriva att det var Johan Filip Nordlund (24 år) sköt ihjäl fem personer och skadade åtta (han avrättades senare). Nu om själva ångslupen Prins Carl som byggdes på O A Brodins varv i Gävle och sjösattes samma år för trafik på sjön Siljan, hette då Österdalarne. Det visade sig att fartyget var för djupgående (2,4 meter) för att gå på denna sjö. Sedan hände inte mycket under många år med fartyget innan ångslupen såldes till ett rederi i Stockholm 1897 och blev då omdöpt till Prins Carl. Den byggdes då om och blev något större och byggdes återigen om 1919. Ångslupen hade flera olika ägare under mellankrigstiden och tillhörde exempelvis på nyårsafton 1934 då den såldes till kapten Gunnar Torslund för 500 kronor (den hade blivit sålt för halv miljon tio år tidigare) samt för 1 100 kronor i början av 1939 (till en firma på Vätö) och hade blivit om omdöpt till John Simson två år tidigare. I april 1939 uppgav firman på Vätö att ångslupen hade blivit skrotat och upphuggen.

Källor:

https://www.iglabo.se/b71/

skargardsbatar.se

https://www.steamboatassociation.se/

Bild: https://digitaltmuseum.se/021018501362/angbaten-prins-carl-pa-malaren

Någonting om svensk jordbrukshistoria

 Runt millennieskiftet utkom det stora verket om svensk jordbrukshistoria i fem band från begynnelsen till modern tid och verket finns också som pdf-filer. Denna lilla artikel kommer bara handla om svensk agrarhistoria i större drag. Förr var Sverige ett utpräglat jordbruksland och innan industrialismen påbörjades under mitten av 1800-talet så hade Sverige en ruralt befolkning. I början på 1930-talet var landets rurala och urbana befolkning lika stora och idag är förhållandena omskiftande.

Enligt en skördeindex med normalskörden är 3 så har Sverige haft flera sådana skördar sedan början på 1800-talet, men även rentav dåliga sådana. Först några goda år enligt denna index; 

1803 4,0 (det bästa året sedan 1793 (4,0)

1815 4,0

1820 4,5

1835 3,5

1847 3,0

1862 3,5

1866 3,1

1870 3,7

1878 3,8

1892 3,9

1905 3,3

Några sämre år;

1800 0,3

1808 1,8 (i följd av två goda år på 4,0, men många dog av dysenteri)

1822 2,3

1837 1,8

1856 2,5

1868 2,5

1874 2,7

1881 2,5

1899 2,7

1904 2,9

Under 1800-talet minskade såväl dödligheten som dåliga skördeutfall i Sverige samtidigt som nyodlingar minskade i Sverige under den senare delen av 1800-talet (en orsak är industrialiseringen). I Götalandslandskapen var antalet nyodlingar i genomsnitt på 40 389 hektar under tidsperioden 1871-75 medan motsvarande tidsperiod mellan 1896-1900 var på 22 568 hektar. Medan det var för Svealand en ökning från 14 012 hektar under 1871-75 till 18 227 hektar under tidsperioden 1886-90 för därefter gå ner till 8 585 hektar under 1896-1900. I länen Närke, Uppsala och Västmanland ökade åkerarealen fr o m andra hälften av 1600-talet till slutet på 1800-talet.

När det gäller vad som odlades så var kornet dominerande i hela landet under 1500-talet förutom östligaste delen av landet där även råg förekom i hälften av skördarna. Sedan tog rågen över alltmer även i andra delar av landet. De områden som rågen inte slog igenom var Värmland och den norra delen av Västergötland där havre var den dominerande sädesslaget. Vetet fick allt mer större roll i östra Sverige och framför allt i Östergötland. Havre och råg fortsatte att expandera även under 1700-talet i stora delar av landet.

I forna Skaraborgs läns slättbygder ökade hemmabrukens utsäde fr o m mitten av 1700-talet och till ungefär 1860-talets början. Under denna tid kom det alltfler tunnor med säd från Skaraborgs släktbygder och denna säd räknat i tunnor kom ifrån den rurala befolkningen.

Källor:

Czerhalmi Niclas, ”Fårad mark”, 1999

Gadd Carl-Johan; 

”Järn och potatis”, Göteborg, 1983

”Den agrara revolutionen” Sveriges jordbrukshistoria, band 3, 2000

”Historisk statistik för Sverige” (bl väder och jordbruk), Stockholm, 1959

Morell Mats, ”Agrar revolution”, 2022

Schön Lennart, ”En modern svensk ekonomisk historia”,  Falun, 2012

En spårvägsolycka på nyårsafton

 Från Uppsala Nya Tidning 31 december 1906 och från kb.se

Norrboda fiskeläge

 I Norrboda på norra Gräsö är det relativt kort om fornminnen och ett fornminne ligger öster om själva orten, där låg under 1700-talet ett fiskeläger. 

Fiskeläge enligt uppgift. Enligt kartuppgift fanns på platsen ett fiskeläge eller liknande år 1799. Kartan visar 4 byggnader på denna plats. kartan över inägor visar inga byggnader, endast texten "nothagar" Utägokartan visar 4 byggnader här.

Källa: Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

Ett fosterfördrivning i Tygelsjö 1894

 Under rättegångsärenden i Stockholms dagblad den 1 oktober 1894 stod det följande;

Den i denna brottmålssak anklagade enkan Anna Anderssons ombud, häradshöfdingen Lovén, yrkade på grund af läkarens intyg, att Anna Andersson skulle frikännas från åtalet. Efter en kort öfverläggning, meddelade rätten det utslag, att då vishetej vunnits, att fosterutdrifning förslegat, kunde de upplysningar, som under målets handläggning framkommit, ej föranleda hennes fällande, hvadan hon frikändes från åtalet samt skulle på fri fot genast försättas.

Tygelsjö som förut låg i Malmöhus län och det var väl tur att det löstes sig på ett sätt som gjorde att hon skulle bli kvitt ifrån beskyllningarna. Hon var född 1851 i Glostorp socken och hade fullvuxna barn vid denna tidpunkt. Sedan kan man alltid undrar hur häradshövdingen kunde få för sig att en nästan femtioårig kvinna skulle få ett barn som dessutom hade fem barn som var födda mellan 1872-83, helt plötsligt kunde få barn igen.

Källor: Även folkräkningen 1890 och 1900; Svarskatalogen

(Tidigare publicerat)

Cadman Cottage

 När jag besökte Sydney kring milleniumskiftet så besökte jag Australiens äldsta byggnad, den s k Cadman cottage i staden och det är en liten stuga som byggdes 1816.

Från den engelska wikipedia; The Rocks, situated on the west side of Sydney Cove, is the oldest part of Sydney which, dates back to the start of the city. Cadman's Cottage is the oldest surviving building in Sydney and was built in 1815/16. Cadman was a pardoned convict and made official government coxswain by Governor Lachlan Macquarie. 
En sevärdhet om man kommer till Sydney.
Uppkallad efter John Cadman som blev dömd för häststöld 1798 och deporterat till Australien.

Källa till den sista meningen; "Sydney", Eye-witness, 1996

(Tidigare publicerat)