torsdag 29 februari 2024

Seriemördaren Klutuk

 Klutuk var en seriemördare (föddes omkring 1892-93) som gjorde Alaska osäkert under mellankrigstiden och det var i huvudsak Bristol Bay som han höll till. De första fallen kom omkring 1919-20 och det sägs att han dödade tjugo personer. Det hände också omkring Cook Inlet och Kuskowing River. Man jagade honom i runt tio år och trots att han var välkänd så var det svårt att få tag i honom, han hade också en svart hund med sig. 
Man kände till att han var runt 160 cm lång och vägde omkring 70 kg. Klutuk mördade två andra eskimåer1 1919, de försvann människor (oftast trappers) som man anade att dessa har blivit mördade. Under 1927 började ryktet spridas över ett stort område att det rörde sig en mördare i vildmarken i Alaska. Lokala sheriffer, frivilliga och vänner till de mördade/försvunna började att jaga honom. På våren 1928 försvann en man med namnet Jack Aho och ungefär samtidigt blev två andra män mördade. 
Omkring 1931 påträffades en död eskimå i sin koja och i närheten av honom fanns det en yxa och ett skjutvapen. Efter det så upphörde de oklara mordfallen i Alaska och där denna koja låg var också i närheten av den platsen där de två mannen påträffades döda under våren 1928.

Källor:

tisdag 27 februari 2024

Lista såg med kvarn

 I denna artikel finns källorna med i själva texten.

I byn Lista sydost om Kungsör i Södermanland så fanns det en såg med kvarnrörelse en gång i tiden. Sågverket hade eget spår men ingen dragkraft verkar det som och kan citera det som Lennart Ericson skrev i Småbanebladet 4/1977; ”Lista såg & Kvarn (SO Kungsör). Av de en gång ca 400 m långa 600-(mm) systemet finns nu ca 150 m kvar. Kvarligger mellan sågverk och sortering samt en bit ut mot f d brädgården. Flera växlaroch vändskivor har funnits. Av tidigare 12-15 vagnar finns nu 5 kvar. Utifrån Fornlämningsregistret finns det markering för runristning och fornlämningsliknande lämning där själva sockenkyrkan ligger. Ca 500 meter från kyrkan finns en tillverkningsindustri enligt den moderna kartan. Sedan beror det på om kvarnen drevs av vatten eller av själva vinden och de flesta kvarnar drevs av vatten, i närheten av Lista finns det 4-5 bäckar som också agglomerats med varandra. Utifrån den topografiska kartan som trycktes i början på 1960-talet fanns det ingen markering för ett sågverk (10 G Eskilstuna No) i närheten av Lista och själva tillverkningsindustrin fanns inte heller utsatt.Däremot finns sågverket utsatt i boken ”Industrilok i Södermanland” från 1982 och i listan över alla kända industriella objekt som har haft rälsburen trafik.

Arvid Bladh och lokalhistorien

 Han föddes 1891 i Lingbo(Hälsingland) och blev senare en betydande pastor för socknarna norr om Enköping. Han var dels kyrkoadjunk samt kyrkoherde för Härnevi-Torstuna-Österunda pastorat mellan 1927-40 och dels för Bred-Sparrsätra fram till sin död 1956. Han dog av sviterna efter en svår sjukdom i december under detta år. Han hade ett intresse och det var lokalhistoria, han försökte samla in allt som berörde dessa socknars historia och som f ö församlingsbor renskrev så det blev två böcker av det under 1970-talet. Det är boken "Tre sockenkrönikor" (Härnevi, Torstuna och Österunda) som jag använde som källa till denna artikel.

Källor:

Bladh Arvid, "Tre sockenkrönikor", Östervåla, 1979
Ekholm Axel, "Det forna Fjärdhundralandet", Tierp, 1966

(Tidigare publicerat)

Tidigare publicerade notiser (Eventuella dubbletter)

Olycka vid timmerhuggning

I Knivsta socken i Uppland eller i det forna Stockholms län om man skriver så, råkade en person att mista liv när denne högg ner timmer i socknen under året 1834.

Källa: Mortalitetsrapport, Tabellverket

Ni-förening

En notis i tidningen Upsala den 7 maj 1885 på elva ord meddelade att lärare och studenter i Lund hade bildat en Ni-förening.

August Palm höll tal

I arbetareföreningens lokal i Kärrgruvan höll agitatoren August Palm(1849-1922) tal under annandag påsk.
Källor:
NE(CD-ROM); "Palm"
Tidningen Upsala, 7 april 1891

30 grader kallt i Oxelösund

Det var 30 minusgrader i Oxelösund, trots kylan var hamnen öppen och trafiken livlig.
Källa: Stockholmstidningen 27 januari 1891

25-åring dödat av ”elström”

I tidningen Upsala fanns det under landsortsnyheterna om en händelse som utspelade i Porjus då en 25-årig man omedelbart dog sedan han hade fått ström i sig. Han höll på med att rengöra en transformator.
Källa: Upsala 21 februari 1916

Barnmorskan blev hemlös

Det var barnmorskans hus som brann ner till grunden i Drottningdal i Roslags-Bro socken norr om Norrtälje.
Källa: Tidningen Upsala 23 december 1886

Vapentransporten i juli 1869

Den 26 juli 1869 sändes en transport med 90 kistor med 80 vapen av en äldre modell från kronans förråd i Stockholm till Hälsingsland.
Källa: Dagens Nyheter 28 juli 1869

Människofyndet i Haga socken

 År 1981 påträffades ett kranium från en människa vid t-korsningen Skokloster/Sigtuna i Haga socken och detta gjordes i samband med plöjning av åker på hösten under detta år. Den som är intresserad att få tag på mera uppgifter kan alltid ta kontakt med museet i Sigtuna. Men det är från historiskt tid som detta kranium exiterade ifrån och det fanns lämningar efter minst två personer på platsen.

Källa: Fornminneregistret, Riksantikvarieämbetet 

(Tidigare publicerat)

torsdag 15 februari 2024

Lite grann om det som har funnits i Uppsalatrakten

 För drygt 15 år sedan gjordes det en liten genomgång över det som har funnits i trakten av Uppsala och var också publicerat på denna blogg,

1) Där Uppsala bangolfklubb har sin anläggning nu och där fanns det en restaurang/fik/dansställe som hette Kap, numera har klubben anammat detta namn.

2) Stenvalvbron invid Lurbobacken blev ersatt av en modern bro under 1980-talet.

3) BP/Statiol-macken i Vilan i södra delen av Uppsala så finns numera ICA Supermarket med en stor parkering.

4) Vägkrogen vid korsningen Enköpingsvägen(rks 55) och Salavägen(rks 72) finns inga synliga spår kvar.

5) Shellmacken i Läby norr om Björklinge är numera en godisbutik, kanske nedlagd numera eftersom den nya motorvägen har öppnas.

6) Två bensinmackar vid Vassunda två mil söder om stan.

Historiska drag i byar och gårdar

 Det finns historiska drag i de flesta byar runtom i landet om man inte räknar med de villor som började att byggas fr o m när landsbygdens befolkning börja öka igen under 1950-talet. Runt mitten av förra seklet började folk att fltta ut på landsbygden igen och dock var denna utflyttning liten jämfört med förr.


I denna artikel vill jag lyfta fram vissa historiska drag hos några byar i Sverige. En by har genomgått en rad av förändringar sedan medeltiden. Ett av dessa drag som en by har gått igenom är bl a laga skifte under 1800-talet när en stor del av bytomterna sprängdes. Ett antal gårdar flyttades då ut ifrån bytomten i samband med laga skiftet och det är detta som man kallar för att bytomterna sprängdes eller klövs. Det var bl a två byar i Uppland som inte genomgick detta skifte, dels var Ekeby i Vänge socken och dels Länna kyrkby, båda byarna har kvar sin historiska bytomt.

I Sverige har vi en god en god kännedom om byar, ensamgårdar och den agrara näringen i stort. Det är ekonomhistoriker, kulturgeografer och vanliga historiker som har forskat samt behandlat detta ämne. Bland annat har några forskare skrivit fembandsverket Det svenska jordbrukets historia som kom ut i handeln från slutet av förra decenniet och början på det nuvarande med bl a Janken Myrdal, Mats Morell samt Carl-Johan Gadd som författare. Sölve Göransson har bland annat jobbat med det öländska solskiftet samt med dess byar i stort, David Hannerberg med bl a två byar i Närke och Sigurd Erixon med ett antal byar i Sverige.

Hur skall man definera en by? Enligt NE:s definition är det följande; bebyggelseenhet på landsbygden, före laga skifte i Sverige på 1800-talet vanligvis ett antal gårdar med anknytning till jordbruket med dess binäringar. Det finns olika byformer runtom i landet, "klungbyar" är oregelbundna utbyggda byar och bebyggelsen ligger i olika grupper. Dessa grupperingar av gårdar var oftast släktanpassande och i stora klungbyar upp till femtio gårdar kan man se i Jämtland och Dalarna, i synnerhet i Leksandsområdet. Det finns olika skillnader med byar runtom i Sverige och i Uppland är det oftast radbyar. Då ligger byar längs med en väg som går igenom byn. De större byarna i Uppland kan räknas som Sävasta(Altuna socken), Brunnby(Övergran), Gästre(Frösthult) och Hållen(Hållnäs). Den sistnämnda är en av de fåtal klungbyarna i Uppland. I östra mellansverige med regionerna(landskapen) Östergötland, Öland, Mälarbygden, Närke och södra Dalarna är den lilla klungbyn på 3-5 gårdar, dessa byar blev sällan geometriskt reglerade i samband med laga läge.

I Dalarna fick en nybliven vuxen person oavsett kön en egen gård inom antingen byns eller gårdens gränser, där byarna expanderade kraftigt under såväl under 1600-talet som 1700-talet. Anledningen till detta var att varje barn fick ärva sin lika del av odaljord som också var i viss mån även i Västergötland. Det är Dalarna som har de största byarna i landet och oftast mer än 30 gårdar i en by. I såväl den sydvästra som östra delen av landets slättbygder fanns det byar med 15-20 gårdar under 1600-talet, i Skåne med även dess skogsbygder så låg genomsnittet på ungefär tio gårdar medan endast sex hushåll fanns i Dannike socken i södra Västergötlands skogsbygder. På Västergötlands slättbygder fanns det också större byar och ett exempel är Kungslena kyrkby som i början av 1800-talet hade 28 s k jordebokshemman. Även i Kumla socken låg de flesta bebyggelseenheter i byar och genomsnittet var åtta gårdar per by.

Nu tänker jag gå igenom storskiftet och laga skifte som drabbade många byar såväl under 1700-talet som 1800-talet med ingående, men inte direkt detaljerad. Storskiftet genomfördes efter ett beslut 1749 och laga skifte genomfördes fr o m 1827 och pågick igenom nästan hela detta sekel. Storskiftet gick ut på att tegarna skulle placeras utanför bytomten medan laga skifte flyttade ut vissa gårdar ifrån bytomten. Personerna som bodde på de gårdar som blev utskiftade fick dels hjälp av sina grannar och dels ekonomisk ersättning som stöd för de uteblivna angelägerheterna i fråga om skörd. I exempelvis Husby i Husby-Långhundra socken hade en gång i tiden sju gårdar, varav två flyttades ut i samband med laga skifte. Det finns relativt många uppgifter kring olika byar i Sverige som jag tänker avslutningsvis gå igenom i korta drag.

Ett exempel är hämtad från Härkeberga socken och på en karta från 1706 kan man se marken efter en försvunnen by som hette Gymninge som antagligen försvann redan under medeltiden. En grannsocken till Härkeberga är Litslena där tvillingsbyarna Västra och Östra Vällinge delade på sina åkrar, vilket det berodde på att inget staket fanns som avgränsde dessa två byar.

Återgår man till Brunnsta by i Övergran socken utanför Bålsta så är byn väl känt inom den akademiska världen. Det har varit en stor by som efter det s k enskiftet 1820-22 bestod av nio gårdar. I samband med det laga skiftet som genomfördes mellan 1866-67 skiftades endast byns inägor och en gård blev utflyttat. I byn fanns också fyra s k fiskala gårdar(hela mantal) i samband med den första kartan ritades av byn under slutet av 1600-talet.

Tissered i Gullared socken i Västergötland hade i början av 1600-talet fyra hemman som bestod av två vardera av skatte- och kronojord som tillsammans var på 1 3/4 mantal. I början av 1850-talet genomgick byn laga skifte som endast berörde en gård.

Byn Koivakylä i Norrbotten i närheten av Hietaniemis kyrka bestod 1648 av 17 gårdar och i princip samtliga var s k skattehemman och den största gården var på ½ mantal. Gårdarna var olika storlekar medan det saknades uppgifter om två gårdar. Senare "fakta" om byn visade att 17 hushåll fanns i byn 1697 och 38 under året 1820, exklusive en gård där omständigheterna var mer diffusa.

Hillinge i Hagby socken i Uppland visar en annan utveckling i jämförelse med de tidigare iaktagelser i denna artikel. Från att varit en by på fyra gårdar under 1700-talet när det var tätt mellan gårdarna och numera är det endast en gård, vid denna gård finns det en stor ekonomibyggnad som är byggt av dalkarlar.

Avslutningsvis lite grann om boskapstocken i en by, i byn Sista i Torstuna socken fanns under Gustav Vasas regenttid två gårdar. I en boskapslängd från 1624 hade byn bl a fem hästar, fyra oxar, 13 kvigor och 45 får.

Källförteckning
Amcoff Jan, "Samtida bosättning på svensk landsbygd", Uppsala, 2000
Bladh Arvid, "Tre sockenkrönikor", 1979
"Bygd att vårda 1", 1979, Uppsala, med flera författare
Czerhalmi Niklas, "Fårad mark", 1998
Erixon Sigurd, "Svenska byar", Stockholm, 1960
Gadd Carl-Johan, "Den agrara revolutionen", Det svenska jordbrukets historia, 2000
"Hagunda-Kulturhistorisk byggnadsinventering", Upplandsmuseet, 1987
NE(CD-ROM), uppslagsord "by"
Sporrong Ulf, "Agrarian settlement and cultivation from a historical geographic perspective, Geografiska annaler, 1986
Hemsida
http://www.lansmuseum.a.se/ (Stockholms län---länsmuseum, databas)

(Tidigare publicerat)